Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

Waste is a problem that is more relevant now, in the 21st century, than ever before. Waste management is becoming more crucial with more people moving into cities, which demands a fast lifestyle and leading to massive amounts of waste. Managing all the generated municipal solid waste is putting huge amounts of pressure on the infrastructure.  Zero-waste is a topic that has gained popularity as environmental issues have gained attention. The topic has only been around since the late 1990s and without an official governing body the meaning of the topic is diffuse.  The research objectives of this study are to clarify the topic of zero-waste in a way so that it could be exercised within a specified area, as well as bringing forth a concept on how a recycling station within the area could be designed, aligning with the ideas originating from the topic. To achieve these objectives, this study did a literary study on the topic and qualitative research to gain as much understanding over the state of the topic today.  Results from the research conducted during this study concluded that the topic of zero-waste is divided into three different areas, personal, municipal, and business. All areas having their challenges to overcome to achieve zero-waste according to the accepted definitions of the topic. The results derived from the literary study and the interviews concluded into 3 goals, aligning with the principles of zero- waste, specific for an organization or business that wants to define a set physical area as a zero-waste zone. Clarity of waste management, setting a standard of reuse and recycling and monitoring waste, and work towards prevention.  Also, a concept for a recycling station was developed aligning with ideas brought up on the topic to be placed within an area exercising zero-waste. / Avfall är ett problem som är mer relevant nu, på 2000-talet, än någonsin tidigare. Avfallshantering blir allt viktigare med fler människor som flyttar till städer som kräver en snabb livsstil och leder till enorma mängder avfall. Att hantera allt genererat kommunalt fast avfall sätter enorma belastningar på infrastrukturen.Zero-waste (översatt: Noll-avfall) är ett ämne som har blivit populärt eftersom miljöfrågor har fått uppmärksamhet. Ämnet har bara funnits sedan slutet av 1990-talet och utan ett officiellt styrande organ är innebörden av ämnet diffust.  Forskningsmålen för denna studie är att klargöra ämnet zero-waste på ett sätt så att det kan utövas inom ett specifikt område, samt att ta fram ett koncept om hur en återvinningsstation inom området kan utformas i linje med idéer som kommer från ämnet. För att uppnå dessa mål gjorde denna studie en litterär studie om ämnet och kvalitativ forskning för att få så mycket förståelse för ämnets tillstånd idag.  Resultat från forskningen som genomfördes under denna studie drog slutsatsen att ämnet zero-waste är indelat i tre olika områden, personligt, kommunalt och företagande. Med alla områden som har sina egna utmaningar att övervinna för att uppnå nollavfall enligt de accepterade definitionerna av ämnet. Resultaten från litteraturstudien och intervjuerna avslutades också i tre mål, i linje med principerna om nollavfall, specifikt för en organisation eller ett företag som vill definiera ett visst fysiskt område som en zero-waste zon.  Mål 1: Ha ett tydligt sätt för både användare och servicearbetare på hur avfall hanteras.  Mål 2: Gör återanvändning och återvinning till standarden.  Mål 3: Övervaka aktivt avfallstillströmningen och vidta åtgärder för att minimera det.  Dessutom togs ett koncept fram för en återvinningsstation för att placeras inom ett område som utövar zero-waste utifrån de principer som tagits upp om ämnet.

Under de senaste decennierna har textilindustrin bevittnat en ökad medvetenhet gällandehållbarhet. Redan 2010 nämner Karl-Johan Persson, före detta VD för H&M, att hållbarhet är en naturlig del av att göra affärer i en globaliserad värld (H&M 2010). Trots att detta uttalades redan för ett decennium sedan, kan det än idag ifrågasättas ifall textilindustrin verkligen har utvecklat någon realistisk lösning. Allt fler så kallade "hållbara affärsmodeller “tillkommer inom modebranschen, men tyvärr kan ordet "hållbarhet" ibland användas som ett generellt container begrepp utan att betona de faktiska aspekterna som hållbarhet inkluderar(Van Weele 2014). Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka svenskaproduktutvecklande företag och analysera dess bakomliggande motiv, implementeringsprocesser och genererade effekter som kan ses vid användning avhållbarhetsaktiviteterna återvinning (recycle), återanvändning (reuse) och Life CycleAssessment (LCA). Följaktligen ämnar studien till att skapa en djupare förståelse för länken mellan företags existerande affärsmodell och valda hållbarhetsaktiviter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där studiens empiriska information samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med svenskaproduktutvecklande företag. Avsikten är således att forma sammanhängande tolkningar av studiens insamlade data för att därigenom skapa ett resultat som kan användas praktiskt i vidare studier och aktiviteter inom området. Studiens resultatet tyder på att företagens motiv kan kategoriseras inom de tre fundamentenligt modellen Triple Bottom Line; (1) ekonomiskt, (2) socialt och (3) miljömässigt. Ytterligare kategorisering sågs för (4) motiv avseende varumärke. Vidare kan det konstaterasatt olika hållbarhetsaktiviteter kräver olika implementeringar, samt att inga stora åtgärder i dagsläget har skett inom företagens befintliga affärsmodeller under implementering. Följaktligen, efter implementering av vald hållbarhetsaktivitet, har ekonomiska, sociala, miljömässiga samt effekter avseende varumärket uppstått. Vidare visar studien att hållbarhetsaktiviteter eventuellt bör implementeras och prioriteras olika utifrån verksambransch. Det är därmed av rekommendation för praktiker inom arbets- och sportbranschen att fokusera på LCA, då studiens empiri har konstaterat att återvinning och återanvändning inte är lämplig för dessa produktkategorier. Det kan även rekommenderas att modebranschen prioriterar återanvändning före återvinning. Dels på grund av att återvunna plagg ofta har en kortare livscykel beroende på sämre kvalitet, men även på grund av att det är en meravancerad hållbarhetsaktivitet i jämförelse med återanvändning. Slutligen kan denna studiedra kopplingen att det blir betydligt viktigare att utföra en LCA på produkter som ej kan återanvändas eller återvinnas. / In recent decades, the textile industry has witnessed an increased awareness of sustainability. Already in 2010, Karl-Johan Persson, former CEO of H&M, mentioned that sustainability is a natural part of doing business in a globalized world (H&M 2010). Although this was stated a decade ago, it can still be questioned today if the textile industry has really developed any realistic solution. More and more so-called "sustainable business models" are emerging within the industry, but unfortunately the word "sustainability" can sometimes be used as a general container concept without emphasizing the actual aspects that sustainability includes(Van Weele 2014). The purpose of this study is therefore to investigate Swedish product development companies and analyze its underlying motives, implementation processes and generated effects that can be seen when using the sustainability activities recycling, reuse and Life Cycle Assessment (LCA). Accordingly, the study aims to create a deeper understanding of the link between existing business models and selected sustainability activities, which is required in previous research. To answer the study's research questions, a qualitative research strategy was applied, in which the study's empirical information was collected through various semi-structured interviews with Swedish product development companies. The intention is therefore to try to implement coherent interpretations of the study's collected data, in order to obtain a result that can be practically used in further studies and activities in the field. According to the study's results, the companies' motives can be categorized into the three foundations according to the Triple Bottom Line model; (1) economically, (2) socially and(3) environmentally. Further categorization was seen for (4) trademark motifs. Furthermore, it can be noted that different sustainability activities require different implementations, and that no major measures have been taken within the companies' existing business models during implementation. After implementation of a chosen sustainability activity, economic, social, and environmental effects regarding the brand have arisen. Finally, the study considers that sustainability activities should be implemented and prioritized differently based on industry. It is therefore a recommendation for practitioners in the work and sports industry to focus on LCA, as the study's empirical findings have found that recycling and reuse are not suitable for these product categories. Furthermore, it is recommended that the fashion industry prioritize reuse before recycling. Partly because recycled garments often have a shorter life cycle due to poorer quality, but also because it is a more advanced sustainability activity compared to reuse. As a result, this study can draw the link that it becomes significantly more important to perform a LCA on products that cannot be reused or recycled. The thesis will be given in Swedish.

Idag, nästan 40 år efter att Miljonprogrammet stod klart, är renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar två fastigheter uppförda under Miljonprogrammet. Detta examensarbete behandlar återvinning av de befintliga plåtfasaderna på ovannämnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom återvinning använda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plåt till samma fastigheter. Syftet är att redovisa materialets livscykel med hänsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras. För att besvara frågeställning har en bit av fasadplåten undersökts i syfte att identifiera plåtmaterialet. Genom att ta reda på plåtens densitet har aluminium fastställts som material. Kontakt har tagits med flertalet företag som är involverade i återvinningsprocessen – från slätplåt till perforerad plåt. I rapporten redovisas alla aktörer och steg i processen. Idén grundas på Cradle to Cradle som är en teori utvecklad av den tyske kemisten Michael Braungart och den amerikanske arkitekten William McDonough. Teorins grundtanke baseras på att eliminera avfall som koncept och istället se det som näring till antingen teknologiska- eller biologiska processer. Aluminium och andra metaller är exempel på material i den teknologiska cykeln. Med dagens återvinningsprocesser förlorar de dock sitt värde och kan inte användas till samma syfte. Återvinning av aluminium besparar dessutom hela 95 % av den energi som åtgår vid tillverkning av primäraluminium. Då Cradle to Cradle ännu inte fått någon större genomslagskraft i Sverige har flera hinder stötts på. I rapporten framgår att det inte finns något smältverk i Sverige som separerar olika aluminiumlegeringar från varandra. Allt aluminium som återvinns i Sverige blir i slutändan till gjutgods. För att nå önskade resultat och påvisa den faktiska möjligheten med projektet kontaktades ett skrotbaserat smält- och valsverk i Norge. Sammanfattningsvis är projektet fullt genomförbart både i teorin och i praktiken, det gäller bara att hitta rätt samarbetspartners. / Approximately 40 years since the completion of the Swedish Million Programme, renovation and rebuilding of the real estates are highly prioritized. White Architects has been assigned a renovation and rebuilding project in Northern Stockholm which encompasses two real estates completed during the Million Programme. This thesis examines the recycling of existing sheet metal facades on the mentioned properties. White Architects want to explore the possibilities of using the original material to produce new facades through recycling. The aim is to present the material’s lifecycle, while considering environmental conditions, in connection to the Million Programme. To answer the question at hand, a sample of the sheeting has been investigated in order to identify the material. The material has been determined as aluminum through the identification of the plate’s density. A number of companies, which have been involved in the recycling process of going from plain sheet to perforated sheet, have been contacted. This thesis presents the different stakeholders and stages in the recycling process. The idea is based on Cradle to Cradle which is a theory developed by the German chemist Michael Braungart and American architect William McDonough. The theory's basic concept is based on eliminating waste by seeing waste as fuel for technological or biological processes. Aluminium and other metals are examples of materials that can be used in the technological cycle. With today's recycling processes they lose their value and cannot be reused for the same purposes. Recycling aluminum saves up to as much as 95% of the energy which is consumed in the primary production. When the Cradle to Cradle theory had yet to have any significant impact in Sweden, several obstacles were encountered. This report shows that there is no smelter in Sweden which separates the different aluminum alloys. All aluminum recycled in Sweden will end up as castings. To achieve the desired results and demonstrate the real possibility of the project, a scrap based smelting and rolling mill in Norway was contacted. To summarize, the project is entirely feasible both in theory and in practice, as long as the right collaboration partners are involved.

Detta examensarbete är baserad på experimentella studier. Det handlar om framställning och utvärdering av Självkompakterande Betong (SKB) med hjälp av återvunnen krossbetongballast (eng. Recycled Concrete Aggregate, RCA). I studien ersätts naturballasten i ett betongrecept mot 100 % återvunnen krossbetongballast. Projektet är en del av ett forskningsprogram som heter RE:Concrete och fokuserar på betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet. Arbetet genomfördes i samarbete mellan Högskolan i Borås och RISE CBI Betonginstitutet. Syftet med examensarbetet var att framställa en SKB med 100 % RCA. Vidare skulle gjutna kuber ge en tryckhållfasthet som motsvarar 40 MPa efter 7 dygn och 60 MPa efter 28 dygn. Återvinning av byggnadsmaterial är ett hett ämne i dagens samhälle och intresset för det ökar ständigt. Detta arbete handlar om sluten återvinning i den meningen att det har erhållits återvunnen krossbetongballast från bärande element för att tillverka självkompakterande betong för bärande element. Idag finns det en standard i Sverige som reglerar användning av återvunna byggnadsmaterial i betongtillverkningen. Standarden behandlar enbart ersättning av grovballast i begränsade proportioner. Resultaten som har erhållits i arbetet visar att det är möjligt att tillverka en betong för bärande konstruktioner. Det högsta tryckhållfasthetsvärde som har erhållits vid denna studie är 56,1 MPa efter 7 dygn med utbredningsmått som uppfyller kraven för självkompakterande betong, dock hade inte den färska betongen en godtagbar arbetbarhet till följd av hög dos av superplasticerare. I det sista försöket har det uppnåtts ett utbredningsmått på 750 mm med god arbetbarhet och en tryckhållfasthet efter 7 dygn på 26,1 MPa. Det sistnämnda ger en självkompakterande betong med en hållfasthetsklass C20/25. / This project is based on experimental studies. It is about the preparation and evaluation of self-compacting concrete (SCC) using Recycled Concrete Aggregate (RCA), replacing all natural aggregate fractions with 100% RCA. This degree project is part of RE:Concrete and focuses on concrete workability and compressive strength. The work was carried out in collaboration between the University of Borås and RISE CBI Concrete Institute. The purpose of the thesis was to produce a SCC with 100% RCA. Furthermore, cast cubes would give a compressive strength equivalent to 40 MPa after 7 days and 60 MPa after 28 days. Recycling of building materials is a hot topic in today's society, and interest in it is constantly increasing. This work is about closed loop recycling in the sense that RCA has been obtained from supporting elements to make SCC for supporting elements. As of today, there is a standard in Sweden regulating the use of recycled building materials in concrete production. The standard only deals with replacement of coarse aggregates in limited proportions. The results obtained in this work show that it is fully possible to manufacture a concrete for supporting structures. The highest compressive strength value obtained in this study is 56.1 MPa after 7 days with a slump flow meeting SCC requirements, however, this concrete had poor workability due to high dose of superplasticizer. In the last experimental casting, a slump flow of 750 mm has been achieved with good workability and a compressive strength after 7 days at 26.1 MPa. The latter provides a SCC with a strength class C20 / 25.

I denna studie undersöktes cirkulära metallflöden i medicinteknik på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsala. Syftet var att kartlägga och undersöka kritiska metaller i utvald medicinteknisk utrustning. Återvinningen av metaller i utrustningen på Akademiska sjukhuset undersöktes. Utöver detta studerades upphandlingar kring medicinteknisk utrustning och förslag och åtgärder för förbättringar presenterades. Specifik högteknologisk medicinteknisk utrustning och komponenter valdes ut för studien. Dessa var: datortomografi, magnetisk resonanstomografi, strålbehandling, patientövervakning (monitorer, termoelement och pulsoximeter) samt batterier och touchskärmar. 33 olika metaller kartlades i utrustningen och en kriticitetsmatris utformades för kriticitetsbedömningen av metaller. Kriticitet i denna studie beaktade försörjningsrisk och en ny bedömningsparameter: medicinteknisk betydelse. Tio metallers kriticitet bedömdes och dysprosium, europium, praseodym, niob, kobolt, indium, litium, gallium och volfram bedömdes som kritiska metaller för medicinteknik.  Akademiska sjukhuset har en egen återvinningsstation där de sorterar batterier och den medicintekniska utrustningen. Därefter transporteras batterier till El-Kretsen och elektronikavfall till Stena Recycling för återvinning. Där utvinns metallerna ur produkterna och säljs sedan vidare för att användas i nya produkter. El-Kretsen följer de lagstadgade kraven för återvinning av batterier, vilket varierar mellan 50-65 %, men återvinner inte mycket mer än vad lagen säger. Stena Recycling gör massabalanser på produkterna för att få information om vilka metaller elektronikavfallet innehåller och uppgav att de på så vis kan återvinna 98-99 %. Flera regioner kontaktades angående deras upphandlingskrav om metaller i medicinteknisk utrustning. Region Uppsala ställer inga miljökrav för metaller vid upphandling av medicinteknisk utrustning, men krav bör ställas på tillverkare och leverantörer. Det finns flera regioner som Region Uppsala kan ta inspiration ifrån för att formulera upphandlingskrav. Även IT- och byggbranchen har krav för metaller och materialåtervinning som är värda att studera vidare. För att förbättra återvinningen genom upphandlingskrav kan krav om innehållsdeklaration, demonterbarhet och omhändertagning av medicinteknisk utrustning utvecklas. Slutligen rekommenderas fortsatta studier inom detta ämne genom att utöka kartläggningen och kriticitetsbedömningen av metaller i medicinteknik.

Background Waste has been around since humans started to create products. Today, it is a growing problem in the world; humans keep producing waste at a faster pace than we can handle. The world is becoming more conscious of our actions, and new solutions to manage and utilize the waste are desired. Medical waste lacks a global definition, which results in a lack of standardization for medical waste management. The rapid development of medical science and technology has led to increased use of medical consumables. Single-use gloves are the most commonly used consumable within healthcare. They are not recycled due to fear of contamination, which results in a big load on the environment by not preserving the value of the material. Objectives The objectives with the research have been to understand the waste industry and identify where waste streams have the opportunity to be replaced with circular systems through new technology. From the findings, design and propose a new technology that fits into a circular economy. Method Design Research Methodology and MSPI Innovation process worked as frameworks for the design process for the researchers during the thesis work. Inspiration from company visits, interviews, job shadowing, and literature research initiated the project and was used to clarify the problem. Prototypes, testing, and literature research were used to validate the design progress and followed up by lab experiments and mechanical design of a fully circular system. Results Through tests and experiments, a circular system for single-use protection gloves was designed. The proposed technology would eliminate the need for raw material extraction, manufacturing, and transportation. The system is based on making protection gloves from Polyvinyl Alcohol. Due to the unique properties of the material, it is possible to dissolve the gloves in water, sterilize them and remanufacture them into new gloves. The gloves proved to have similar mechanical properties to the current options on the market. The system includes many elements from the manufacturing process of nitrile rubber and latex gloves, but the introduction of cleaning and sterilization steps will question the main reason consumable protection gloves are used in the first place, to ensure sterility. Conclusion Optimizing, automating, and implementing this system will make the healthcare industry more environmentally friendly. Introducing a system to remanufacture and sterilize single-use gloves is a statement to prove the possibility to replace linear life cycles with circular ones, by questioning the reasons behind unsustainable behavior and solving those problems. Contaminated waste is incinerated today. Some argue that energy recovery classifies as recycling, but this system will focus on preserving the value of the material by reusing it in multiple cycles. Similar work will be necessary to keep up with the increased production of waste. Circular systems may enable humans to fulfill their needs with a significantly decreased environmental load. Before implementing this solution in the healthcare industry, more research must be carried out. However, the innovation of an in-house system and a more direct approach to manufacture – recycle – reuse, has presented to create new value of waste and further technological development to enhance the waste management and recycling industry. / Bakgrund Avfall har funnits sedan människor började tillverka produkter. Idag är det ett växande problem i världen, människor fortsätter att producera avfall i en snabbare takt än vad vi kan hantera. Världen blir mer medveten om åtgärderna men nya innovationer för att hantera och utnyttja avfallet behövs. Medicinskt avfall saknar en global definition som resulterar i brist på standardisering för hantering av medicinskt avfall. En snabb utveckling av medicinsk vetenskap och teknik har lett till en ökad användning av medicinska engångsartiklar. Engångshandskar är de vanligaste förbrukningsvarorna inom sjukvården och återvinns inte på grund av rädsla för förorening, vilket resulterar i en stor belastning på miljön eftersom materialets värde inte tas vara på. Syfte Målet med forskningen har varit att förstå avfallsindustrin och identifiera var avfallsströmmar kan ersättas med cirkulära system genom ny teknik. Utifrån resultaten, utforma och föreslå ny teknik som passar in i en cirkulär ekonomi. Metod Designforskningsmetodik (Design Research Methodology) och MSPI:s Innovationsprocess användes som ramar för designprocessen för forskarna under avhandlingsarbetet. Inspiration från företagsbesök, shadowing, intervjuer och litteraturforskning initierade projektet och användes för att klargöra problemet. Prototyper, tester och litteraturforskning användes för att validera designframstegen. Följt av laborationer och mekanisk design av ett komplett cirkulärt system. Resultat Genom tester och experiment designades ett cirkulärt system för skyddshandskar avsedda för engångsbruk. Den föreslagna tekniken skulle eliminera behovet av råmaterialutvinning, tillverkning och transport. Systemet är baserat på tillverkning av skyddshandskar från polyvinylalkohol. På grund av materialets unika egenskaper är det möjligt att lösa upp handskarna i vatten, sterilisera dem och åter tillverka dem till nya handskar. Handskarna visade sig ha jämförbara mekaniska egenskaper som de nuvarande alternativen på marknaden. Systemet innehåller många element från tillverkningsprocessen av nitrilgummi- och latexhandskar, men införandet av rengörings- och steriliseringssteg kommer att ifrågasätta den främsta orsaken till att förbrukningsskyddshandskar används i första hand - för att säkerställa sterilitet. Slutsats Optimering, automatisering och implementering av detta system kommer att göra sjukvårdsindustrin mer oberoende och mer miljövänlig. Att införa ett system för att återvinna och sterilisera skyddshandskar för engångsbruk, bevisar möjligheten att ersätta linjära livscykler med cirkulära, genom att ifrågasätta orsakerna bakom ohållbart beteende och lösa dessa problem. Förorenat avfall förbränns idag, somliga hävdar att energiåtervinning kan klassificeras som återvinning, men energiåtervinning saknar egenskapen att bevara materialets värde. Detta system har materialvärdet i fokus genom att återanvända det i flera cykler. Liknande arbete kommer att krävas för att hålla jämna steg med den ökade avfallsproduktionen. Cirkulära system kan göra det möjligt för människor att uppfylla sina behov med en avsevärt minskad miljöbelastning. Lösningen behöver ytterligare forskning och måste förbättras före implementering. Men innovationen i ett internt system och ett mer direkt tillvägagångssätt för tillverkning - återvinning - återanvändning har presenterats för att skapa nytt värde för avfall och ny teknisk utveckling för att förbättra avfallshanteringen och återvinningsindustri.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande:  Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt.   Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare.  Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models.  The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements.  The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill.  To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

Svenska pressgjuterier producerar cirka 65 000 ton aluminiumgjutgods årligen. Ungefär hälften av tillverkningen är riktad mot fordonsindustrin. Råvaran, gjutlegeringar i tackform, tillverkas på omsmältverk där en blandning av uttjänta aluminiumprodukter smälts ner och legeras till olika gjutlegeringar som efterfrågas av gjuteriindustrin. En nedgradering av aluminiumet sker då skrot med lågt innehåll av legeringsämnen blandas med höglegerat skrot. Pressgjutmetoden ger upphov till stora volymer returskrot som enligt gällande lagstiftning betraktas som avfall. Den senaste revideringen av avfallsdirektivet utmynnade bland annat i ett av huvudmålen som siktar mot att gå från avfall till resurs genom det så kallade avfallspaketet. Genom minskade avfallsmängder, ökad återanvändning och återvinning samt en förbättrad avfallshantering ska en övergång från linjär till cirkulär ekonomi nås. Pressgjuteribranschens bidrag till denna övergång skulle kunna möjliggöras genom att låta branschen skapa egna värdekedjor där returskrot med känt innehåll får köpas och säljas mellan pressgjuteriverksamheter. Denna hantering är inte tillåten idag då pressgjuteriers verksamhetstillstånd i regel är begränsade till en råvaruhantering som endast tillåter köpt gjutlegering och omsmältning av eget returskrot. Dagens ökande elbilstillverkning kommer sannolikt att minska behovet av höglegerat gjutaluminium då komponenter som motorblock och kylare inte behövs i elfordon. Genom att utöka tillstånden för pressgjuterier kring råvaruanvändning skulle värdekedjor skapas där återgångsskrot med känt legeringsinnehåll används som en råvara istället för att som idag betraktas som ett avfall

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.