Studien är utförd på Hammarplast Consumer AB med syftet att skapa djupare förståelse i hur producerande verksamheter arbetar med sina ständiga förbättringar och hur de kan på ett strukturerat sätt utföra förbättringar i den dagliga styrningen för att nå konkurrenskraftig och hållbar utveckling. För att detta skulle uppnås dokumenterades företagets vision och utmaning, som sedan bröts ned till ett detaljrikt måltillstånd med hjälp av att nuläget analyserades i den valda processen. Därefter gjordes små, snabba steg och korrigeringar mot måltillståndet, vilket genomfördes med planering, genomföring, reflektering och uppföljning. Det gav förbättringar som var värdehöjande för företaget och som resulterade i ett steg närmare visionen. Det strukturerade tillvägagångssättet, kata, bidrog till att medarbetarna blev engagerade och involverade. I de avslutande kapitlen fördes en diskussion om hur företaget kan på ett strukturerat sätt utföra deras ständiga förbättringar i den dagliga styrningen som kommer att föra dem emot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman? Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap. På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.

Studiens syfte är att undersöka vilken värdeförändring som sker för det avknoppade bolaget på kort och lång sikt under tidsperioden 1996–2018 på den svenska marknaden. Avknoppning inträffar när ett moderbolag delar ut innehavet av aktier i ett dotterbolag till aktieägarna. Avknoppning kan antingen vara fokuserad eller icke fokuserad. Fokuserad avknoppning innebär att moderbolaget knoppar av till ett nytt bolag inom samma bransch och icke fokuserad avknoppning innebär avknoppningen sker till annan bransch än moderbolaget. Anledning till att genomföra en avknoppning är att öka aktievärdet för bolagets aktieägare. Bolagen i studien har genomfört minst en fokuserad eller icke fokuserad avknoppning efter införandet av Lex Asea på den svenska marknaden. Lex Asea är ett regelverk som möjliggör utdelning av aktier från moderbolaget till aktieägarna utan att påverka beskattningen för aktieägarna. Enligt tidigare studier är avknoppning förenat med överavkastning. Problematiken uppstår i att tidigare studier har studerat olika förklarande variabler till övereller underavkastning på andra börsmarknader. Resultat av detta vill vi i vår studie studera om förklarande variablerna relativ storlek och Return On Asset påverkar över- eller underavkastningen för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Över- eller underavkastning på kort sikt studeras med Cumulative Abnormal Return (CAR) på 1, 2, 3, 4 och 5 dagars sikt. Över- eller underavkastning på lång sikt studeras med Buy-andhold Abnormal Return (BHAR) på 6, 12, 18 och 24 månaders sikt. Studiens data gällande aktiekurser och dess prisutveckling hämtas från Thomson Reuters Eikon. Information om vilka avknoppningar som genomförts på den svenska marknaden under tidsperioden 1996– 2018 hämtades från Skatteverket. I studien genomförsregressionsanalys i form av multivariat analys med tillhörande förklarande variabler. Analysen genomförs för att försöka hitta samband om dessa variabler kan förklara över- eller underavkastning för studerande bolag i studien. Studiens resultat påvisade underavkastning under det observerade eventfönstret på kort sikt och överavkastning på lång sikt. Den genomsnittliga underavkastningen uppgick under en femdagarsperiod till -2,4% och den genomsnittliga överavkastningen uppgick under en period på 24 månader till 48,5%. / The purpose of the paper was to investigate the abnormal return in the short and the long run for spinoffs during the time period 1996-2018. The result of the study showed a negative abnormal return during the observed event window in the short run and a positive abnormal in the long run. The average abnormal return during a five-day period was -2,4% and the average abnormal return during a 24-month period was 48,5%. The study investigated whether ROA and the relative size of the company could explain the abnormal return.

In 2017 an amended version of the OECD Transfer Pricing Guidelines was published which included new provisions to prevent BEPS through the shifting of risks. Through the amendment of the Guidelines, it was clarified that for an entity in an MNE to contractually assume a risk, for transfer pricing purposes, it needs to control the risk and have the financial capacity to assume it. Since the proposal of an updated framework regarding risk it has been discussed whether the framework on risk was the right way to go to come to terms with the problem with the shifting of risks and whether the concept of control over risk is in line with the arm’s length principle which constitutes the foundation for the Guidelines. The objectives of the thesis include providing an overview of the OECD framework related to risk, analysing, and evaluating the definition of control over risk, and assessing its application and interpretation in Swedish courts. On the basis of this the objectives are to examine the consequences of the concept and its application in relation to the arm’s length principle and Swedish law and with this discussing the future of the Guidelines in Swedish law. To assess whether an entity in a MNE has control over risk multiple sub-concepts needs to be assessed out of which few have a clear meaning. Of main importance when assessing the concept is to determine the performance of decision-making functions. The interpretation of control over risk has in some cases, in Swedish courts, led to results which are not in line with the principle of legality and the principle of the actual substance of the transaction. Similarly, to the Guidelines, the Swedish courts put emphasis on the performance of decision-making functions in order to have control over risk. Parts of the control over risk concept can be seen as not being in line with the arm’s length principle by imposing higher control and financial capacity requirements on entities in MNEs than what independent enterprises actually have. Because of the inherent problems in defining control over risk, the effects of the interpretation of the concept in Swedish courts, and the non-arm’s length character of the risk assessment it can be questioned which role the Guidelines should have in Swedish law.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två svenska modeföretag, Modefabriken och Klädverket, som båda påstår sig vara kroppspositiva visar detta i praktiken. Studien är genomförd inom ämnet textilt management. Studien är ur ett företagsperspektiv, men har även genererat inblickar från ett konsumentperspektiv. Data har samlats in genom primär- och sekundärdata. Studiens sekundära data har genererat ett teoretiskt ramverk som återfinns inom studier av ett västerländskt smalhetsideal och massmedias påverkan, modeindustrin och storlekar, vardagliga modeller och retuscherade modeller, kroppsideal och kroppspositivism. Studiens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer i butik samt analys av fyra produktkategorier online. Studiens insamlade data har resulterat i en modifierad kommunikationsmodell för att undersöka hur företagen använder sig av provdockor i butik och modeller online för att visa sitt storleksspann. Judith Butlers Queerteori appliceras för att se om företagen har brutit sig loss från smalhetsidealet. Studiens resultat visar att både Modefabriken och Klädverket använder sig av provdockor i två storlekar, en normativ och en över norm. Båda dessa visar plagg med ett storleksspann från den minsta till den största storleken som företagen har. Slutsatsen av studien är att Klädverket visar sin kroppspositiva inställning i större utsträckning än Modefabriken, detta främst genom att använda sig av fler större modeller online, men även större provdockor i butik. Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men ur ett konsumentperspektiv. Detta för att komplettera studiens resultat med hur konsumenter uppfattar användandet av större provdockor och modeller. / The purpose of this study is to investigate how two Swedish fashion companies, Modefabriken and Klädverket, who claims to be body positive shows that in practice. The study is conducted within the subject Textile Management. The study is from a corporate perspective but has also generated some insights from a customer perspective. The data has been collected through primary and secondary data. The studies secondary data has generated a theoretical framework which includes a western society ideal of being skinny and the impact of media, the fashion industry and sizes, everyday models and edited models, body ideals and body activism. The primary data of the study has been collected through semi structured interviews, structured observations in store as well as analysis of four different product categories online. The collected data of the study has resulted in a modified communications model to investigate how companies uses mannequins in store and models online to show their range of sizes. Judith Butlers Queer theory is applied to see if companies have broken away from the skinny ideal. The result of the study shows that both Modefabriken and Klädverket use mannequins in two sizes. In their stores and online, they use one normative size and one size above the norm. Both shows garments with a size range from the smallest to the biggest size that the companies offer. The conclusion of the study is that Klädverket shows their body positive approach in greater extent than Modefabriken, mainly by using more plus sized models online but also bigger mannequins in store.

<p><strong></strong><strong></strong><strong></strong>Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.</p>

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable. Collaboration works well, there is mutual respect, and the social perspective are considered valuable. Generally, the respondents agree upon what qualities distinguish a good leader and most believe that social work training provides a good foundation for the management role. Many argue that leadership is personalized and not dependent on the educational background. The social worker in a leadership position, is received well, is accepted and respected in the medical health care. Social workers, according to this study, assume the leadership role in the same ways as other professionals in health care. The social worker brings a psychosocial holistic approach which gives attention to both patients and employees alike. To meet future needs in health care in Sweden, the social worker is a good competence contributor.

This master's thesis addresses numerical methods of computing the typical ranks of tensors over the real numbers and explores some properties of tensors over finite fields. We present three numerical methods to compute typical tensor rank. Two of these have already been published and can be used to calculate the lowest typical ranks of tensors and an approximate percentage of how many tensors have the lowest typical ranks (for some tensor formats), respectively. The third method was developed by the authors with the intent to be able to discern if there is more than one typical rank. Some results from the method are presented but are inconclusive. In the area of tensors over nite filds some new results are shown, namely that there are eight GLq(2) GLq(2) GLq(2)-orbits of 2 2 2 tensors over any finite field and that some tensors over Fq have lower rank when considered as tensors over Fq2 . Furthermore, it is shown that some symmetric tensors over F2 do not have a symmetric rank and that there are tensors over some other finite fields which have a larger symmetric rank than rank.