Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men. / Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger & Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.

The main aim of this paper was to identify the form and function of questions used by the three female and three male characters in the sitcom Friends, in order to see whether there were any gender differences in the use of questions. Another aim was to see whether gender roles remain static over time in the series, from 1994 to 2004. Four episodes in total were used, two episodes from the first season and two from the last. The results clearly showed that the male characters asked more questions than the female characters which was the opposite of what research suggested. Out of the four main functions of questions (external questions, talk-questions, relational questions and expressive style questions), the male characters used the external and expressive style the most. This reflects what research says about men using questions more to show power and domination in conversations. Talk and relational questions were used more by the female characters, which agrees with previous research which shows that women use questions as a conversational tool more often than men. Over the ten-year period studied, there were no striking differences between the female and male characters when it came to the form of questions used. To sum up, the results turned out to agree to a great extent with previous research and the scripted dialogues seem to reflect authentic conversations surprisingly well. / Syftet med detta arbete var att identifiera olika typer och funktioner av frågor som används av de tre kvinnliga och de tre manliga karaktärerna i den amerikanska TV-serien Friends, för att se om det fanns genusskillnader i användandet av frågor. Det andra syftet var att se om könsrollerna är statiska över tid i serien, från 1994 till 2004. Fyra avsnitt totalt har använts, två avsnitt från den första säsongen och två från den sista. Resultatet från denna studie visade att de manliga karaktärerna ställde fler frågor än de kvinnliga karaktärerna vilket var motsatsen till vad tidigare forskning påvisat. Av de fyra huvudtyperna av frågor (externa frågor, talfrågor, relationella frågor och uttrycksfrågor), så använde sig de manliga karaktärerna mest av de externa frågorna och uttrycksfrågorna. Detta speglar vad forskning säger om att män använder frågor för att visa makt och dominans i konversationer. Talfrågorna och de relationella frågorna, som användes mest av de kvinnliga karaktärerna, speglar också tidigare forskning då kvinnor använder frågor som ett verktyg i konversation mer än män. Över decenniet fanns det inga slående skillnader mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna när man tittar på vilken form av frågor som användes. Sammanfattningsvis visade sig resultaten överensstämma i hög grad med tidigare forskning och de nedskrivna dialogerna verkar spegla autentiska konversationer överraskande väl.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.

En stor skadegörare på de svenska granskogarna är den åttatandade granbarkborren Ips typographus (L.). Torkstress, vattentillgång och landskapets topografi är faktorer som påverkar granens vitalitet. Om granen har en låg vitalitet riskerar den i högre utsträckning att bli angripen av granbarkborren. Syftet med studien var att analysera topografi och markfuktighet för granbarkborreskadad skog. Områden med skadade träd och oskadade träd jämfördes i GIS-programmet QGIS för att se om det fanns en skillnad med avseende på markfuktighet, lutning, lutningsriktning och höjd över havet. Resultatet visade att granbarkborren angriper främst gran i syd till sydvästlig och östlig riktning. Även områden på torrare marker har en ökad risk för angrepp samt områden där terrängen inte sluttar. Troligtvis löper områden där ovan nämnda variabler sammanfaller större risk att bli angripna av granbarkborren.

Background: Depression and anxiety among the elderly is a problem that is widely spread. For health care workers, and especially for registered nurses, it is of great importance to find different strategies to counteract this.  Aims: This literature review aims to describe non-pharmacological measures to relieve depression and anxiety in the elderly.  Method: Search terms used were taken from Swedish MeSH and used in PubMed. All studies were randomized control studies and both authors took part in the quality review. Inclusion criteria were quantitative research, published in Swedish or English in the last 5 years. Participants were ≥60 years and either sexes or both were included. The included studies were conducted in different parts of the world. Exclusion criteria were individuals with dementia or mental illnesses other than depression and anxiety. Results:  Ten studies were included in this review, which implemented the following interventions: art therapy, detached mindfulness, meditation, music therapy and physical activity. Nine out of ten studies showed statistical significant improvement concerning levels of depression and/or anxiety when compared to baseline and control groups. Conclusion: This study indicates that several non-pharmacological measures can be used to relieve depression and anxiety.  Key words: aged, aged 80 and over, mental illness, relieving, non-pharmacological measures / Bakgrund: Depression och ångest hos äldre är ett stort problem. För vårdpersonal, och framför allt sjuksköterskor, är det av stor vikt att hitta olika strategier för att motverka detta. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnar beskriva icke-farmakologiska åtgärder för att lindra depression och ångest hos äldre. Metod: Söktermer som användes togs från Svensk MeSH och användes i PubMed. Alla artiklar var randomiserade kontrollstudier och båda författarna deltog i kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterierna var kvantitativa originalstudier, publicerade på svenska eller engelska inom de 5 senaste åren. Deltagarna var ≥60 år och endera eller båda kön inkluderades. De inkluderade studierna genomfördes i olika delar av världen. Exklusionskriterierna var personer med demenssjukdom eller andra psykiska åkommor utöver ångest eller depression samt kvalitativ forskning.  Resultat: Tio artiklar inkluderades i denna studie, vilka implementerade följande interventioner: konstterapi, metakognitiv terapi, meditation, musikterapi och fysisk aktivitet. Nio av de tio studierna visade statistisk signifikant förbättring gällande grad av depression och/eller ångest vid jämförelse mot studiestart samt mot kontrollgrupp.  Slutsats: Denna studie indikerar ett resultat där flera olika icke-farmakologiska åtgärder kan användas för att lindra depression och ångest.  Nyckelord: äldre, äldre över 80 år, psykisk ohälsa, lindrande, icke-farmakologiska åtgärder

Den här studien syftar till att undersöka hur elevers matematikprestationer påverkas av eventuell prov- och / eller matematikångest, om det finns åtgärder som reducerar eventuellprov- och / eller matematikångest och om lärarens sätt att examinera har betydelse. För att besvara syftet söker studien svar på hur matematiklärare förstår prov- och / eller matematikångest, på vilket sätt de beskriver att de försöker hjälpa elever att reducera sådan ångest och om matematiklärare ser examinationsformen som faktor för utlösande av prov- och/ eller matematikångest. Resultaten visar att provångest är situationsbunden och utlöses i stressande situationer när personer tror att de befinner sig i en bedömningssituation. Det kan leda till sämre förmåga att koncentrera sig på uppgifterna. Det finns utöver detta risk att den utlösta provångesten triggarigång matematikångest, vilket i sin tur kan leda till ytterligare sämre förmåga att koncentrera sig på uppgifterna, försämrad prestation och dåliga provresultat. Matematikångest kan också utlösas på grund av social påverkan, dåligt självförtroende samt biologiska faktorer, den beror således inte enbart på provångest. För att reducera provångest krävs att lärare får kunskap om hanteringen av känslor som uppstår så att de kan hjälpa elevernaatt förstå och handskas med sina känslor. Åtgärder mot matematikångest handlar om att förebygga att elever hamnar efter i grundläggande kunskaper i matematik, alternativt reparera brister så fort de upptäcks och att undvika och bearbeta negativa associationer förknippat med matematik. Lärare som intervjuades i denna studie hade endast begränsad kunskap om provångest ochmatematikångest och om hur dessa kan reduceras eller förebyggas. Deras svar antydde dessutom att de inte hade kännedom om att det är två olika typer av ångest och att dessa behöver olika sätt för att reduceras eller åtgärdas. De använde inte variation av examinationsformer som ett medel för att hjälpa sina elever trots att de i princip var överens om att olika examinationsformer kan uppfattas som olika stressande och att alternativa examinationsformerskulle kunna reducera denna stress som leder till provångest och eventuellt vidare till utlösandet av matematikångest. Konsekvensen av detta är att elever inte får den hjälpen de behöver, eller att de får fel hjälp och att de därmed riskerar att misslyckas trots att det hade varit möjligt att lösa.

Unified Communications solutions bring together several communication modes, technologies, and applications in order to answer businesses’ and individuals’ growing need for simpler, faster, and more effective communications means.  Although many hardware-based products allow the integration of telephony within a computer network environment, telephony features of software-based unified communications solutions are seldom used, which limits their effectiveness or requires another solution to be used jointly. This master’s thesis project aims to demonstrate that unified communications solutions based on Microsoft Lync Server 2013 can effectively address a wide variety of business scenarios, including a traditional telephony system replacement.  The first part of this master’s thesis introduces background knowledge about unified communications and associated technologies, as well as the different components of the selected unified communication solution. The case study presented in this thesis is the first large-scale Lync 2013 deployment with a complete telephony offering in France. The presentation follows the complete deployment process, starting from the analysis of the client’s needs to the solution design, construction, and validation. This project demonstrated the suitability of Lync 2013 as a telephony system replacement. However, the transition from a classic telephony solution to a unified communications solution can be a technical challenge. An essential step in making this transition successful was to take the users’ needs into account. It was also essential to accompany these users throughout the transition. / Samordnad kommunikation (engelska: unified communications) lösningar sammanföra flera kommunikationssätt, teknik och tillämpningar för att besvara företags och individers växande behovet av enklare, snabbare och mer effektivt kommunikationsmedel. Även många hårdvara-baserade produkter tillåter integration av telefoni inom ett datornätverk miljö, telefoni funktioner mjukvarubaserad Samordnad kommunikation-lösningar används sällan, vilket begränsar deras effektivitet eller kräver en annan lösning för att användas gemensamt.  Detta examensarbete syftar till att visa att samordnad kommunikation lösningar baserade på Microsoft Lync Server 2013 kan effektivt ta itu med en mängd olika scenarier. Den första delen av detta examensarbete introducerar bakgrundskunskap om samordnad kommunikation och tillhörande teknologier liksom de olika komponenterna i den valda samordnad kommunikation lösning. Fallstudien som presenteras i denna avhandling är den första storskaliga Lync 2013 utplacering med en komplett telefoni erbjuder i Frankrike. Den presentationen följer hela implementeringsprocessen, från analys av kundens kraven till utformning, konstruktion, och validering. Detta projekt visade tillförlitligheten i Lync 2013 som telefoni ersättning men intyga att även övergången från en klassisk telefoni lösning på ett samordnad kommunikation-lösning kan vara en teknisk utmaning, ta användarnas behov i beaktande och medföljande användare genom övergången är kritisk. / Les solutions de communications unifiées rassemblent différents modes de communications, technologies, et applications pour répondre aux besoin croissant des entreprises et individus de méthodes de communications plus simples, rapides et efficaces. Bien que de nombreuses solutions matérielles permettent l’intégration de la téléphonie à un réseau informatique, les fonctions de téléphonie des solutions logicielles sont rarement utilisées, ce qui limite leur efficacité ou nécessite l’utilisation conjointe d’autres solutions. Ce projet a pour but de démontrer l’efficacité des solutions de communications unifiées basées sur Microsoft Lync 2013 à répondre à une grande variété de besoins professionels, dont le remplacement d’un système de téléphonie traditionnel. La premiére partie de ce mémoire introduit les notions nécessaires sur les communications unifiées et les technologies associées, ainsi que les différents composants de la solution de communications unifiées choisie. L’étude de cas présentée décrit le premier déploiement majeur de Lync Server 2013 comportant une offre de téléphonie complète en France, et suit le processus de déploiement complet, de l’analyse des besoins client à la validation du projet, en passant par la conception, la construction et le test. Ce projet démontre l’aptitude de Lync en temps que sysème de téléphonie complet. Cependant la transition d’un système traditionnel à une solution de communications unifiées peut présenter des défis techniques, et il est essentiel de prendre en compte les besoins utilisateurs ainsi que de les accompagner durant la transition.

En hållbar samhällsutveckling beror på tre faktorer; naturen, människan och samhället. I dagens läge vill människan minimera de påfrestningarna som miljön och omgivningen utsätts för. Det är därför viktigt att se över hur resurserna utnyttjas. Ett bra exempel på detta är att befintliga trafikleder inom tätbebyggda städer byggs över, sådana projekt kallas överdäckningar. På detta sätt skapas både byggbar yta och negativa effekter av trafikleder minskas inom tätbebyggda områden. Buller, barriärer och luftföroreningar är exempel på negativa effekter. Trots att överdäckningskonstruktioner har många fördelar som exempelvis ökad marktillgång är det många planerade projekt som stoppas. Detta på grund av explosionsrisker som anges i de nya lagarna och rekommendationerna av transport av farligt gods. För att underlätta framtida överdäckningar har författarna analyserat och diskuterat situationen samt klargjort vilka regelverk som gäller. Intervjuer utfördes med olika parter både i den offentliga och i privata sektorn. Detta för att få en bredare uppfattning om hur regelverken bör tolkas. Därefter har diskussioner framförts gällande konstruktionslösningar och åtgärder som kan tillämpas för att minimera konsekvenser av explosioner i en tunnel. I dagens läge finns det inga regelverk specifikt för överdäckning utan det är en sammansättning av regelverk för tunnel och hus. Om ovanliggande konstruktioners laster placeras direkt på tunneltaket finns det stor sannolikhet till att bebyggelsen kollapsar om taket viker sig. Det är då viktigt att jämföra olika olycksscenarior som kan tänkas inträffa för olika farligt godsmängder och transporter. Jämförelserna kan leda till en rimligare konsekvensuppfattning. Resultatet av detta har konstaterats i att det borde finnas specifika riktlinjer för överdäckningar men även att riskanalyser av olyckor bör analyseras på rätt sätt. / A sustainable society depends on three factors; nature, mankind and society. Presently, mankind has a need to minimize the stresses that the environment and our surroundings are exposed to. It is of the utmost importance that we focus on how to use our resources in new efficient ways. A perfect example of this is to build over current highways in urban cities areas. In Sweden this type of method when translated is called overdecking, internationally no collective term has been given. When building a tunnel a top a highway, new area is made available above for construction, and the negative effects caused by these infrastructures are removed. Noise barriers and pollution are examples of these negative effects. Although over decking have many benefits for expanding the society, many of these projects are being stopped. This is due to the risks that occur when dangerous goods are transported and how the laws and regulations govern this matter. To facilitate future projects the writers have analyzed and discussed the situation and clarified which rules apply. Interviews were performed with parties both in public and private sectors. This was done in order to get a broader perspective over how rules should be interpreted. Thereafter discussions were made regarding construction solutions that can be applied to minimize consequences of an explosion event in a tunnel. Presently there are no regulations specifically for over decking, but only a composite of the regulatory framework for tunnels and houses. If building loads are placed directly on the tunnel roof there is a strong likelihood that the house collapses if the roof folds.  It is therefore important to review accident scenarios that might occur with various degrees of dangerous transported goods and transportations. The result of this has led to that there should be specific guidelines for over decking structures, but also how risk assessments of dangerous goods accidents should be handled.

Introduktion: Självmord bland de äldre männen över 65 år är inte lika uppmärksammat som för de unga och unga vuxnas självmord. Statistik indikerar dock att det är de äldre männen över 65 år som begår flest självmord i många länder. I takt med att befolkningen blir äldre, står vi inför ett folkhälsoproblem där vi har en äldre befolkning med en hög självmordsstatistik. Syfte: Syftet med studien är att beskriva riskfaktorer som bidrar till att män över 65 år begår suicid. Metod: Metoden är en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna PubMed och CINAHL, artiklarna analyserats med hjälp av en tematisk analys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visar att riskfaktorer för självmord bland äldre män var depression, brist på socialt stöd, ensamhet, förlust av partner, problem i kärleksrelationer, smärta, fysiska sjukdomar, ekonomiska problem, låg utbildningsnivå, försämrad livskvalitet samt ett lågt BMI. Slutsats: Litteraturstudien pekar på viktiga riskfaktorer som bidrar till självmord hos män över 65 år. Genom att skapa suicidpreventiva insatser riktade mot faktorerna finns en god möjlighet för att kunna minska folkhälsoproblemet. / Introduction: Suicide among older men over the age of 65 has not received as much attention as the suicide of young people and young adults. Statistics indicate that it is the older men over the age of 65 who commit the most suicides in many countries. As the population gets older, we are facing a public health problem where we have an older population with a high suicide rate. Aim: The purpose of the study is to describe risk factors that contribute to men over the age of 65 committing suicide. Method: The method is a systematic literature study where ten scientific articles have been collected from the databases PubMed and CINAHL, the articles have been analyzed using a thematic analysis to answer the purpose. Results: The results show that risk factors for suicide among older men were depression, lack of social support, loneliness, loss of partner, problems in love relationships, pain, physical illnesses, financial problems, low level of education, deteriorating quality of life and low BMI. Conclusion: The literature study points to important risk factors that contribute to suicide in men over 65 years. By creating suicide prevention efforts aimed at the factors, there is a good opportunity to be able to choose the public health problem.