Äldre och samordnad vårdplanering

Syftet med denna studie är att undersöka hur användarupplevelse förändras över tid, kopplat till receptplaneringstjänsten Plan Eat Smile. För att undersöka detta har användarintervjuer genomförts samt en enkät skapats och skickats ut till två grupper av användare, en grupp somär aktiva och en grupp som är inaktiva. Genom att jämföra dessa två grupper har målet varit att se vilka aspekter av användande som skiljer dem åt. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan grupperna men av användarintervjuerna kunde vissa tendenser identifieras som visade på att när användares syfte med att använda en tjänst uppfylls behövs ytterligare incitament för att stanna kvar.

Sverige eftersträvar en skola för alla. En skola där alla får finnas oavsett kultur, bakgrund eller svårigheter. Att kunna läsa och skriva är viktigt i vårt samhälle, att inte kunna det eller att enbart svagt kunna det genererar problem med att fungera i samhället. Detta innebär att vi som är verksamma inom skolan ska stödja, utbilda och uppfostra eleverna till goda medborgare som klarar av att arbeta och bidra till framtidens samhälle. Det finns elever med särskilda behov som behöver extra stödinsatser. Det kan handla om elever med ett annat modersmål än svenska som har specifika läs – och skrivsvårigheter. Syftet med detta examensarbete blir således att ta reda på vad forskning säger om dyslexins roll i andraspråksinlärning samt vad forskning säger om lärarens felbedömningar av dyslexi hos andraspråkselever. Resultaten visar att forskningen inte verkar vara entydig i hur dyslexi yttrar sig i ett andraspråk samt att lärare antingen över - eller underidentifierar andraspråkselever med dyslexi eftersom lärarna inte besitter kunskaper om hur andraspråk och dyslexi förhåller sig.

Denna rapport handlar om att försöka finna rätt passform i en blus i vävt tyg för målgruppen kvinnor över 40 år. Ett empiriskt arbete utförs med fokusområde på ärmhålskurvor då det vid en fältstudie på ett modeföretag upptäckts att speciellt området kring axel, ärmhål och hals är problematiskt i vävda plagg. Ärmhålskurvor jämförs mellan olika teorier om konstruktion av grundmönster och det analyseras om vilka parametrar som påverkar ärmhålskurvors form.  Eftersom mönsterkonstruktionen och därmed passformen påverkas av angivna direktiv i en måttlista kommer även måttlistor att tas upp i denna rapport.  Framtagning av en blusgrund med lång ärm utvecklas med en experimentell metod. Prototyper sys upp och provas av på 2 olika kvinnor över 40 år och på en provdocka. Det slutgiltiga resultatet provas av även på en yngre kvinna under 40 år för att kunna verifiera eventuella skillnader. Resultaten dokumenteras i en progressionsmåttlista så att produktutvecklingen av blusen kan följas. Resultatet visar att många olika parametrar påverkar formen i ärmhålet. Formen är beroende av rörelsevidd, ärmhålsdjup, axelsömmens vinkel, bystinsnittet, axelinsnittet och sidsömmens placering. Studien visar att rygglängd och bysthöjd kan behöva förlängas för att passa kvinnor över 40 år.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

Bakgrund: Begreppet ensamhet kan ha olika betydelse för olika personer. När ensamheten inte är självvald kan det leda till ohälsotillstånd i form av depression, demens, högt blodtryck, stroke samt hjärtinfarkt. Undersökningar har visat att många äldre personer med äldreomsorg upplever ensamhet i någon form. Det är dock oklart hur stor andel av den svenska befolkningen som upplever en känsla av ensamhet. Syfte: Syftet var att kartlägga förekomsten av ensamhet i förhållande till social interaktion bland äldre personer i Sverige i åldern 60 och 81 år.  Metod: Metoden i studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och baserades på data från, en nationell kohortstudie om olika aspekter av åldrandet. The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Datamaterialet analyserades med deskriptiv och jämförande statistik.  Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna rapporterade att de sällan eller aldrig kände sig ensamma och bodde i eget boende. Detta trots att de inte hade haft någon social interaktion de senaste fyra veckorna, men däremot bodde med make/ maka/ partner.  Slutsats: Slutsatsen var att ensamhetskänslor inte behöver uppstå vid utebliven social interaktion. Social interaktion behöver således inte vara associerat med ensamhet

Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler.  Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.   Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.

Det litteraturkritiska fältet gör det möjligt att göra en djupgående analys av karaktären kapten Hamilton i Caryl Phillips novell över floden (1993) för att undersöka denna karaktärs rasistiska agerande i kontrast mot dennes etiska och moraliska förhållningsätt som kristen. Denna analys vilar på ett applicerande av postkolonial kritik som tillsammans med andra teoretiska perspektiv så som kolonialism, kapitalism, orientalism och kristen etik undersöker karaktärens tankegångar och ageranden. Denna litteraturanalys visar att kolonialism i kombination med det rasistiska stereotypskapandet verkar vara den bakomliggande faktorn kring kapten Hamiltons uppfattning om öst och väst, européer och "det andra". Dessa faktorer har tillsammans skapat en omdefinition av människan som kapten Hamilton utnyttjar för ekonomisk vinning. Analysen visar att kolonialism och rasism öppnar upp för en omdefiniering av människan som gör henne till en produkt, vilket kan utnyttjas av olika parter oavsett religiös åskådning.

Syftet med denna studie är att belysa vilka uppfattningar lärare i matematik har om varierad undervisning efter behandling av innehållet tal i bråkform, och vilka aspekter de lyfter fram för att åstadkomma en varierad undervisning i relation till detta innehåll. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom digitala intervjuer i zoom. Totalt har 13 lärare i matematik intervjuats och inspelningar och transkriberingar har gjorts. Genom att skapa en modell för att analysera lärares reflektioner över genomförda lektioner har jag kunnat uttala mig om lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att trots att lärare inte har gemensamma begrepp när de diskuterar varierad undervisning, ger de uttryck för att de använder sig av varierad undervisning och anser varierande tillvägagångssätt som viktigt för elevers lärande.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i grupp för att samla empiri till mitt utvecklingsarbete. Resultatet baserades dels på deras reflektioner om lärandet i pedagogiskt drama men utgick även från deras minnen utifrån tre lektioner från temat som jag ovan beskrev. I dessa lektioner använde jag mig av dramatisering, pedagogiska rollspel och lärare i roll metoden. Resultatet har analyserats utifrån Vygotskijs teorier om lärande och utveckling. Slutsatser som jag kommit fram till i min undersökning är att det finns olika aktivitetsdimensioner i lärandet som man pedagog bör ta hänsyn till för att lärandet ska bli bärande över tid i pedagogiskt drama. Eleverna mindes bäst när både de själva och pedagogen var aktiva i roller. Andra viktiga faktorer i lärandet över tid visade sig vara delaktighet, emotionell färgning och verklighetsanknytning.