Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.

Bakgrund: I Sverige har den offentliga sektorn till följd av New Public Management-vågen som sköljde in över landet i början på 80-talet i stor utsträckning valt använda sig av målstyrning, vilken syftar till att styra verksamheten utifrån mål. Samtidigt skedde en systematisk nedmontering av det svenska civilförsvaret och med det också en minskad förmåga att hantera kriser, då det till stor del varit civilförsvarets uppgift tidigare. Idag, drygt 30 år senare, är krishantering återigen på agendan hos kommunerna och ämnet aktualiseras av de tragiska händelser som skett på senare tid så som branden i Västmanland 2014 och terrordådet i Stockholm 2017 den 7/4. Kommunerna ska arbeta för att minska sårbarheten samtidigt som de använder målstyrning som har ett annat ursprungligt syfte än det närmsta ideologiska hos kommunerna. Syfte: Syftet med studien blir därmed att få en ökad förståelse av hur relationen mellan resiliens och målstyrning i svenska kommuner fungerar, samt att identifiera förmågor vilka möjliggör ett funktionellt förhållande Metod: Det här är en kvalitativ studie genomförd med hjälp av fallstudier av två svenska kommuner. Den bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav två expertintervjuer - en hos den större kommunen och fyra hos den mindre kommunen. Studien har en induktiv ansats och utgår därmed ifrån empirin. Slutsats: Studien visar att det finns två sidor av relationen. En där klassiska målstyrningen fungerar bra för det förberedande arbetet mot resiliens. Den andra sidan av relationen visar att klassisk målstyrning inte fungerar fullt ut, utan kräver viss anpassning. För att relationen ska fungera krävs istället något som författarna benämner ”resilient styrning”, vilken bygger på flexibla ”insatsmål” och att organisationen innehar vissa förmågor som erhålls med hjälp av bl.a. övningar och utbildningar. / Background: The New Public Management wave swept over Sweden during the 80’s, and with it came the introduction of Management by Objectives in the Swedish municipalities, a management method that they still use. During the same time Sweden began to dismantle its civil defence, which prior to the dismantling were the ones given the task of crisis-management and the preparations of it. Now the responsibilities fall on the municipalities in Sweden to address the matter of crisis-management and preparation of crisis, regulated by certain laws. This subject is tragically being actualised by events such as the big fire in Västmanland 2014 and the act of terror in Stockholm the 7/4 2017, events that demand that the municipalities are prepared for the crisis and able to handle them, and therefore continue their function. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of the relationship between management by objectives and resilience, as well as identifying skills that are needed to maintain it. Methodology: This is a qualitative case-study within two municipalities in Sweden which is built upon seven semi-structured interviews, whereas two of them are expert- interviews, four are made in a smaller municipality and one in a big municipality. The thesis has an inductive approach and is therefore build upon empirical findings. Conclusion: The thesis concludes that there are two sides of the relationship. One where classical management by objectives functions well, regarding the initial work needed for becoming a more resilient organization. However, it doesn’t work at later stages since it’s impossible to set the goals in a crisis beforehand. Therefore, the authors propose what they name “resilient management”, which is built upon “operation objectives” that requires certain skills from the organisation that are acquired by, for example, practising. With this proposed method, the relationship can be maintained but somewhat altered.

Studien bygger på en interventionsforskning med syfte att tydliggöra att praktiska övningar bidrar till begreppsinlärning hos elever i lågstadiet. Studiens utformning bestod av en undervisningssekvens innehållande en förkunskapskoll, en praktisk övning, en genomgång med diskussion, följt av ytterligare en praktisk övning. Avslutningsvis fick eleverna utvärdera lektionen. Vid genomförandet av interventionen var eleverna indelade i halvklass. Undervisningssekvensen utfördes därför två gånger och totalt medverkade 22 elever från årskurs 3. För att väcka elevernas intresse och engagemang var de praktiska övningarna som utfördes konstruerade på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Eleverna fick testa att dra en stol utan och med en person på, samt glida över golvet med och utan strumpor för att tydliggöra fenomenet friktion. De komplement som eleverna fick till de praktiska övningarna var ett protokoll där de skulle skriva i vad de tror skulle hända, vad som hände och varför det hände. Det gjordes en observation under genomförandet av interventionen där en av oss förde löpande protokoll på dator och den andra av oss ansvarade för lektionen. Under de praktiska övningarna gick båda runt i klassrummet och observerade eleverna. Resultatet visar att eleverna kan utöka sin begreppsinlärning med hjälp av praktiska övningar samt vid diskussion, men att fenomenet är komplext och det behövs både mer tid att arbeta med det samt träning för att befästa djupare kunskaper. / The study is based on an intervention research with the aim of clarifying that practical exercises contribute to concept learning for students in primary school. The design of the study consisted of a teaching sequence containing a prior knowledge check, a practical exercise, a review with discussion, followed by another practical exercise. Finally, the students had to evaluate the lesson. At the time of the intervention, the students were divides into half classes. The teaching sequence was therefore performed twice and a total of 22 students from year 3 participated. To arouse the students´ interest and commitment, the practical exercises that were performed were constructed in a playful and fun way. The students had to try to pull a chair without and with a person on, and slide over the floor with and without socks to clarify the phenomenon of friction. The complement that the students received to the practical exercises was a protocol where they would write in what they thought would happen, what happened and why it happened. An observation was made during the implementation of the intervention where one of us kept notes on the computer and the other of us was responsible for the lesson. During the practical exercises, both walked around the classroom and observed the students. The results show that students can expand their concept learning with the help of practical exercises and in discussion, but that the phenomenon is complex, and it takes both more time to work with it and training to consolidate deeper knowledge.

Denna studie syftar till att studera läroböckers upplägg och presentation av grammatikunder- visning i läroböcker riktade mot gymnasieskolan. En innehållsanalys har tillämpats för att uppnå syftet med denna undersökning och till grund för detta har sex läroböcker skrivna för gymnasieskolans kurs svenska 2 använts. Analysen har gjorts utifrån fyra olika teman: gram- matikkapitlets utrymme i boken, hur grammatik motiveras, vilka grammatiska områden som behandlas och hur grammatikuppgifterna är utformade.  Resultatet av denna studie visar att grammatiken i hög utsträckning får lika mycket utrymme som andra kapitel av samma typ men att grammatikkapitlet ofta placeras långt bak i boken. Gällande motiveringar är koppling till läroplan/kunskapskrav, språkriktighet och skrivför- måga de främst förekommande. De områden som behandlas varierar något men gemensamt för samtliga böcker är att de undervisar om fraser, satsdelar och syntax. Läroböckernas upp- lägg av övningar skiljer sig både i antal och vilka grammatiska områden de syftar till att öva, där satsdelar är det område samtliga böcker innehåller övningar om. Med andra ord ger läro- böckerna olika förutsättningar för eleven eftersom de i viss utsträckning undervisar om olika grammatiska områden. / This study aims to study layout and presentation of grammar teaching in textbooks geared to- wards secondary education. A content analysis has been applied to achieve the purpose of this survey and as a basis for this, six textbooks written for the upper secondary school's course Swedish 2 have been used. The analysis has been made based on four different themes, the space of the grammar chapter in the book, how grammar is justified, which grammatical areas are treated and how the grammar exercises are designed.  The results of this study show that grammar is largely given as much space as other chapters of the same type, but that the grammar chapter is often placed far back in the book. Regarding justifications, the link to curriculum/knowledge requirements, language accuracy and writing skills are the most common. The areas covered vary slightly, but common to all books is that they teach phrases, parts of sentences and syntax. The textbooks' structure of exercises differs both in number and which grammatical areas they aim to practice, where sentence parts are the area, all books contain exercises on. In other words, the textbooks provide different conditions for the student because to some extent they teach different grammatical areas.

Developing an ability to reason is one of six identified core competencies in mathematics in the Swedish secondary school system, and through exercises in mathematics textbooks, students can practice the ability to present reasoning in writing. The study is based on the premise that mathematical reasoning in a school context primarily entails mathematically grounded informal argumentation. The purpose of the study is to illustrate how Swedish mathematics textbooks, aimed at the secondary school level, represent the ability to reason mathematically in exercises, and thus encourage students to present written reasoning. The study is based on a combined quantitative and qualitative content analysis of four secondary school textbooks and it uses an analytical framework that classifies exercises as either procedural or reasoning-based. The analysis shows that approximately 15% of the 1596 exercises in the analyzed content sections display a reasoning component. By examining various qualitative aspects of individual exercises more closely, the analysis also highlights how the textbooks encourage reasoning. / Resonemangsförmågan är en av sex identifierade matematiska kärnförmågor i svenska gymnasieskolan och bland annat genom arbetet med övningar i matematikläromedel kan elever träna förmågan att skriftligt föra resonemang. Studien tar som utgångspunkt att matematiska resonemang i en skolkontext främst handlar om informell argumentation som är matematiskt förankrad. Syftet med studien är att belysa hur svenska matematikläromedel som riktar sig mot gymnasieskolan representerar resonemangsförmågan i övningar, och därigenom uppmanar elever att föra skriftliga resonemang. Studien utgår från en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av fyra läromedel för gymnasieskolan och använder ett analytiskt ramverk som klassificerar övningar med procedur- respektive resonemangsbetoning. Analysen visar att cirka 15% av 1596 övningar i de analyserade innehållsdelarna innehåller en resonemangskomponent. Genom att närmare studera olika kvalitativa aspekter vid enskilda övningar belyser analysen dessutom på vilka sätt läromedlen uppmanar till att föra resonemang.

Bakgrund: Inspiratorisk muskelträning (IMT) har historiskt använts inom vården, men har på senare tid uppmärksammats mer inom idrottsvärlden. IMT kan förstärka andningsmuskulaturen som är förknippat med en förhöjd prestationsförmåga.Syftet med litteraturstudien är att sammanställa befintlig forskning och undersöka om IMT har en effekt på prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Metod: Litteraturöversikten är utformad med hjälp av PRISMA Guidelines. Artikelsökningar gjordes på PubMed, SPORTDiscus och Sports Medicine & Education Index i februari 2021. Totalt valdes sex artiklar utifrån framtagna inklusionskriterier. Artiklarna kvalitetsgranskades metodologiskt av båda författarna enligt PEDro skalan och Risk of Bias 2. Resultat: Analyserade studier inkluderade 62 deltagare i IMT-grupp, 27 IMT-sham och 51 i kontrollgrupp. Genomsnittliga studiekvalitéten klassificerade som ”måttlig” med en medelpoäng på 6 av 10. Samtliga studier visade på signifikant ökning av inspiratorisk muskelstyrka med en genomsnittlig ökning på 27.2% i maximal inspiratory pressure. Majoriteten av inkluderade studier kunde även visa på signifikant förbättring av i löpdistans efter IMT-intervention. Konklusion: IMT i kombination med traditionell fotbollsträning har en effekt på prestationsförmågan i form av inspiratorisk muskelstyrka och löpdistans. En ökad inspiratorisk muskelstyrka bidrar till att individen kan arbeta på en högre intensitet under en längre tid. IMT är därmed en effektiv, lätthanterlig och billig metod för att förbättra den individuella prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Mekanismen bakom IMT antas vara en fördröjning av metaboreflexen. Framtida forskning behöver klargöra förklaringsmodellen och även ta fram optimala riktlinjer för användandet av IMT för att nå interventionens fulla utvecklingspotential.

Säkerhetsövningar på fartyg är en central del i verksamheten ombord. Genom övningar kan besättningen förbättra sina kunskaper, och vara beredd på eventuella nödsituationer. Studien syftar till att undersöka och finna faktorer som påverkar besättningens intresse samt motivation kopplat till övningar. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie med sex svenska nautiska befäl inom handelssjöfarten. Studien använder sig utav ett experturval, detta ansågs vara fördelaktigt då urvalsgruppen bidrar till relevant information för att besvara studiens frågeställningar. I studien har det framkommit att motivationsbrist kan vara ett problem under övningar, vilket är något som måste tas i åtanke när en övning planeras och genomförs. Motivationsbristen kan exempelvis bero på att besättningsmedlemmen upplever att övningar är repetitiva, görs på besättningsmedlemmens lediga tid och att den som håller i övningen också kan vara omotiverad. Befälen spelar en viktig roll i hur utfallet av övningen blir, beroende på deras inställning till övningarna. Med förståelse om att problemet existerar finns det enligt befälen tekniker för att öka motivationen, till exempel ett quiz eller en tipspromenad. Resultaten av studien förväntas medverka till att ge en större förståelse kring motivationens faktor när det kommer till övningar. Med en större förståelse kring motivationens inverkan, kan övningar utvecklas för att öka motivationen och deltagandet hos besättningen. / Ship safety drills are a central part of shipboard operations. Through drills, the crew can improve their knowledge and be prepared for possible emergencies. The study aims to investigate and find factors that affect the crew's interest and motivation linked to drills. The study is conducted as a qualitative interview study with six Swedish nautical officers in merchant shipping. The study uses an expert sample, this was considered advantageous as the sample group contributes to relevant information to answer the study's questions. The study has shown that lack of motivation can be a problem during drills, which is something that must be considered when a drill is planned and carried out. The lack of motivation may, for example, be due to the crew member feeling that drills are of a repetitive nature, are done in the crew member's free time, and that the person conducting the drill may also be unmotivated. The officers play an important role in the outcome of the drill, depending on their attitude towards the exercises. With the understanding that the problem exists, there are, according to the officers, techniques to increase motivation, for example a quiz or a point walk. The results of the study are expected to contribute to a greater understanding of the factor of motivation when it comes to shipboard drills. With a greater understanding of the impact of motivation, exercises can be developed to increase the motivation and participation of the crew.