Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet. Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet. Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

Försvarsmakten är under tillväxt, den senaste nu gällande propositionen Totalförsvar har en kraftig utökning av Försvarsmaktens organisation som mål för 2030. Antalet anställda yrkesofficerare skall ökas med 1700 individer fram till år 2033. För att möjliggöra denna utökning räcker det inte att bara öka rekryteringen utan även att behålla redan anställd personal. I en studie från 2020 konstaterades att 25 % av yrkesofficerarna hade slutat inom Försvarsmakten inom 10 år efter att de tagit anställning. Att kompensera för detta genom överintag är kanske nödvändigt men samtidigt resurs och kostnadskrävande. Syftet med de attityder och intentioner som de blivande yrkesofficerana denna studie att försöka belysa har innan de åter kommer ut på förbanden och blir påverkade av förbands miljön. Studien undersöker vilka attityder de har om sin tjänstgöring i Försvarsmakten och dess påverkan på intentionerna om tjänstgöringslängd och karriärsutveckling. En insikt i dessa attityder samt intentioner möjliggör att kunna hantera dessa och minska personalomsättningen.  Studien resulterar i vissa tydliga resultat. Det finns en generell attityd bland blivande yrkesofficerare att konflikten mellan arbete och familj kommer att påverka dem i deras tjänstgöring i Försvarsmakten. Det finns också en skillnad mellan könen i hur de uppfattar karriär och barn. Kvinnor har ofta starkare attityd om att föräldraskap negativt påverkar karriärmöjligheterna i Försvarsmakten. Förebilder har betydelse, men inte så stor omfattning. Lärare på skolan samt tidigare chefer har ofta en positiv inverkan på attityden om eventuell karriär i Försvarsmakten. Detta är ett förhållande som bör utnyttjas från myndighetens sida.

The purpose of the study is to examine how pedagogues practice their authority over children in conflict situations at preschools. How are children treated based solely on them being children? And how do preschool teachers validate children’s experiences of conflicts? To get answers I proceeded by using a qualitative data collection method and a hermeneutical analysis. I collected the material for the study by observing and interviewing pedagogues to both get an idea of ​​how they act in practice and how they reason about conflict situations in the preschool. The essay is based on a childhood sociological theoretical perspective that recognizes the importance of social and cultural context. The study’s results show that pedagogues practice their authority over children in conflict situations, but that it is done in different ways. How they practice authority, treat and validate children’s experiences depend on the pedagogues’ child perspective. Even though all the pedagogues in the study want what’s best for the children, the various conflict situations have completely different outcomes, since the pedagogues interpret children and their actions in very different ways, resulting in different responses and attitudes towards the children. The consequences of these different ways to respond need to be questioned and reflected upon. It’s time that the way pedagogues practice their authority and the way they see children is brought up for discussions within the world of preschool education.

Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning. Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

<p>Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven. Resultaten visade på likheter och skillnader i sättet verksamma lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en text. Vi drog slutsatsen att den största skillnaden var att de verksamma lärarna analyserar, bedömer, handleder och ger respons mer detaljerat än de blivande lärarna.</p><p>Nyckelord</p><p>Analys, bedömning, handledning, respons, elevtext, skolår 2, lärare, blivande lärare</p>

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven. Resultaten visade på likheter och skillnader i sättet verksamma lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en text. Vi drog slutsatsen att den största skillnaden var att de verksamma lärarna analyserar, bedömer, handleder och ger respons mer detaljerat än de blivande lärarna. Nyckelord Analys, bedömning, handledning, respons, elevtext, skolår 2, lärare, blivande lärare

In this essay called I withdraw into the gap, which is also a crevice. A nomadic subject comes into being in Nina Bouraoui’s Sauvage, I investigate which aspects in the novel play an important part in relation to the protoganist Alya’s process of becoming a subject in the passage from childhood to adulthood. Through Rosi Braidotti’s theories on the nomadic becoming of a subject I investigate a becoming that is nonunitary, non-linear and constantly changing. This becoming happens in the novel between affects like fear, violence, desire and different experiences of time, and also through a non-chronological narrative and a language which can both deceive, and create the world.       My results show that becoming in Sauvage is about being aware of the outside boundaries and one’s own position in relation to those. For Alya, fear and desire work as transformative and transgressional aspects. In between her affective body and the world which tries to force its boundaries on her, she finds that in between those outside images and her inner affective response, there is a space, a gap, and in the movement between is where she becomes who she is in a process that is a constant negotiation. The subject that emerges in the end of the novel is not a unitary subject, but a nomadic one, that is constantly changing and becoming.

The purpose of this study is to explore two Swedish preschool teachers’ difficulties and possibilities in the practice of ‘becoming’ in their roles as pedagogical leaders in work teams that consist of several different professions. The choice of research area is primarily based on the increasing focus on preschool teachers' pedagogical responsibilities in educational settings due to the new guidelines in the Swedish curriculum for preschool which was implemented summer of 2019. Six different scenarios regarding interlockings in work teams are presented from interviews and analyzed through Deleuze’s concept of reading intensively which involves the process of reading for identifying sudden moments of changes, stutters. These scenarios are presented through narratives and analyzed by using the concepts from Deleuze and Guattari’s theoretical framework such as ‘nomadic thinking’ and ‘micropolitics’.  From the ‘stutters’ found in the preschool teachers’ usage of language, possibilities, ‘lines of flight’, act as guidelines for understanding their ‘becoming’ in the pedagogical leadership role. The findings of the preschool teachers’ ‘becomings’ are varied and dependent on the ten­sions and interlockings that arise from their situation descriptions. In the first respondent’s case, two deadlocks occur as a result of her not delegating. Tensions arise as a result of differences in opinions regarding the range of activities and the childcare colleague's lack of initiative in the pedagogical activities. In the second respondent’s case, the deadlock occurs as a result of a colleague objecting to performing the assigned task. The tensions arise as a result of an unclear division of roles between preschool teachers and child caretakers, followed by conflicting opinions between two reflective perspectives and finally conflicting opinions when it comes to children's influence in activity planning.

Studiens syfte var att undersöka blivande sjuksköterskor upplevelser av arbetsgivarattraktivitet. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sista årets sjuksköterskestudenter i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman och sju tillhörande underteman. Resultatet indikerade att möjligheten till kollegiala relationer, struktur i vardagen och relationen med chefen är tre viktiga aspekter i hur sjuksköterskorna definierar arbetsgivarattraktivitet. Det framkom att ett öppet arbetsklimat och stöd från kollegorna värderades högt. Vidare framhöll respondenterna önskemål om en rimlig arbetsbelastning, vilket kan påverkas av schemats utformning. Vikten av utvecklingsmöjligheter betonades också. Ytterligare framhöll respondenterna en önskan om en chef som visar ett intresse för personalen genom att inneha ett individanpassat ledarskap, vara närvarande samt ha god återkoppling till personalen. Studiens resultat kan bidra till hur arbetsgivare inom vården kan skapa en attraktiv arbetsmiljö för att rekrytera och behålla sjuksköterskor. / The purpose of the study was to investigate the experiences of prospective nurses regarding employer attractiveness. A qualitative method was used, and eight semi-structured interviews were conducted with final year nursing students in Sweden. The interviews were analyzed using an inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and seven sub-themes. The result indicated that the opportunity for collegial relationships, daily structure, and the relationship with the employer are three important aspects in how nurses define employer attractiveness. It was found that an open work climate and support from colleagues were highly valued. Furthermore, respondents expressed a desire for a reasonable workload, which can be influenced by the design of the schedule. The importance of development opportunities and feeling valued was also emphasized. Additionally, respondents expressed a desire for a leader who shows interest to the staff through individualized leadership, being present, and providing good feedback to the staff. The study contributes to understanding how healthcare employers can create an attractive work environment to effectively recruit and retain future nurses.

The development and application of artificial intelligence (AI) for military purposes are increasing rapidly in many parts of the world. Military powers are driving programs aimed at the advantages that AI can generate. Simultaneously, ethical questions arise concerning autonomous military systems. This study aims to provide clarity on how future Swedish officers with different backgrounds within the profession relate to the ethical issues that accompany the use of autonomous weapon systems. In this study, the respondents are presented with two fictitious scenarios based on the principles of distinction and proportionality, describing ethically problematic attacks that affect civilians. In each scenario, respondents are asked to take a stance on attacks carried out with different degrees of autonomy. The results of the study show that future officers consider the ethical defensibility of an attack to decrease as the degree of autonomy in the weapon system used increases.