Studien grundas i att studera hur den aktuella digitaliseringen kan komma och påverka den traditionella geometriundervisningen. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där eleverna använder digitala verktyg inom geometriundervisning samt att svara på frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter till geometriska resonemang i matematikundervisning? Hughes (2000) ramverk som identifierar syftet med digitala verktyget ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemang som eleven använder sig av vid arbete med matematikuppgifter. Resultatet visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte kommer det möjliggöra för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens då det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare skapa en vidare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på flera olika sätt. / Studien bygger på att undersöka hur dagens digitalisering kan komma och påverka traditionell geometriundervisning. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där elever använder digitala verktyg i geometriundervisning och att besvara frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter för geometriska resonemang i matematikundervisningen? Hughes (2000) ramverk, som identifierar syftet med digitala verktyg, ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemangsstrategier som elever använder sig av när de arbetar med matematiska uppgifter. Resultaten visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte, gör det möjligt för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens eftersom det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare få en bredare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på olika sätt.

Bakgrund: I dagens undervisning använder språkläraren digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och motivera dem. Enligt de svenska styrdokumenten ska skolans mål vara att ansvara för att varje elev ska kunna använda de digitala verktygen, och lärare ska utveckla sina digitala kompetenser för att kunna använda dem på ett genomtänkt sätt. Tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg måste stödjas av en pedagogisk idé för att leda till önskade resultat, och att användningen av digitala verktyg slumpmässigt eller oorganiserat leder till negativa resultat. Syftet: var att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem utifrån deras olika behov. Metod: Erfarenheterna från 49 språklärare belystes genom att genomföra ett digitalt enkätformulär. Jag valde att ställa slutna och öppna frågor vilket ger tillgång till kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Tematisk innehållsanalys visar att språklärare är medvetna om hur man använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och sätt att motivera dem, men ibland möter de vissa utmaningar i att använda dem, som elevernas bristande kompetens, eller att använda digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Slutsats: De digitala verktygen är användbara för lärande, och utgår från varje elevs individuella behov på ett organiserat sätt. Lärare behöver identifiera de utmaningar som kan uppstå till följd av att använda digitala verktyg i språkundervisningen. / Background: In today's teaching, the language teacher uses digital tools to support the students' learning and motivate them. According to the Swedish governing documents, the school's goal is to ensure that every student can use the digital tools, and teachers must develop their digital skills to be able to use them in a well-thought-out way. Previous research has shown that the use of digital tools must be supported by a pedagogical idea to lead to desired outcomes of use, and that the use of digital tools in a haphazard or disorganized manner leads to negative outcomes. Purpose: It was to build knowledge about language teachers' use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different needs. Method: The experiences of 49 language teachers were highlighted by completing a digital questionnaire. I chose to ask closed and open questions, which gives access to qualitative and quantitative data. Results: Thematic content analysis shows that language teachers are aware of how to use digital tools to support students' learning and ways to motivate them, but sometimes they face some challenges in using them, such as students' lack of competence, or using digital tools for others not - educational purposes. Conclusion: The digital tools are useful for learning, and they should be used in the classroom based on the individual needs of each student in an organized way. Teachers need to identify the challenges that may arise because of using digital tools in language teaching.

This thesis aims to evaluate the implementation of digital tools in terms of worker and manager experiences and perceptions at Stora Enso Packaging Solutions with respect to safety and where the opportunities for improvement are for these technologies to enhance the workplace safety through an external vantage point. The goal is to identify factors at the design and implementation phase of the digital tools and provide suggestions on improvements. The rapid ascent of digitalization in the workplace poses both remarkable opportunities and considerable challenges, particularly in the realm of Occupational Safety and Health (OSH). This study, entitled "Digitalization and Safety," performs a thematic analysis of the current digital operational safety framework within Stora Enso, focusing on the impacts of digitalization on safety measures by. By synthesizing extensive literature reviews with primary data collection methods, this research investigates common OSH challenges related to digitalization and evaluates the feasibility of integrating digital solutions to mitigate associated risks. The thesis covers three mills across three countries and involves the conducting of interviews with safety managers, production engineers, worksite employees, and also at the managerial level with business unit heads. The data is also collected via an anonymous survey regarding the safety work providing a holistic perspective of administrative and production sectors of the company. The data collected is analyzed using thematic analysis to generate various themes. A total of 25 themes were generated. Simultaneously, using the literature available, two theories are selected which are Human Factors Theory and Unified Theory of Acceptance and Use of Technology. The thematic analysis was conducted in a hybrid way, taking a stand in the deductive thematic analysis where the themes were based on the pillars of selected theories but completed with an inductive analysis where a total of 29 factors were found inductively. Findings reveal that while digital tools offer a potential paradigm shift in OSH management, their design and implementation require more attention for the seamless integration of digital tools that can enhance OSH measures without compromising human factors. These range from questions of data validity and generalizability to ethical and logistical concerns. The study concludes by offering multi-faceted recommendations, emphasizing the need for an interdisciplinary approach that puts humans at the center of this digital transformation. Delimitations of the study are also outlined, providing a transparent and nuanced lens through which the research should be interpreted. This study serves as a cornerstone for organizations navigating the intricate landscape of digitalization in OSH, offering both academic scholars and industry professionals an investigative analysis that bridges existing research gaps. It also lays the groundwork for future studies aimed at further unraveling the complexities of integrating digital tools in occupational safety and health environments.

I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse. / The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.

The purpose of this literature study is to summarize current research to get insight in the use of digital tools for educational purposes in school. As the digital world integrates more into school and society, this can be considered to be an interesting and current topic. The main question to investigate here is therefore whether working with digital tools can promote students' mathematics skills or not. In order to get a substantiated answer, the inquiry also lies on the basis of two sub-questions: "How can you use digital aids during mathematics lessons?" and "What are the advantages and disadvantages of digital tools?". To answer these questions, several databases have been searched with various keywords. In total, 10 different articles, that discuss different aspects of the subject, make out the basis of analysis. Results show that digital use can promote mathematics skills, depending on how and for what purpose it is used. There are also several approaches to the use, as well as several advantages and disadvantages with each of these.

Background: The endeavour for more effective and personalised health care requires exploration and implementation of new methods. Digital technology solutions may offer increased accessibility and efficiency and have already been proven to be both time- and cost-effective. Increased knowledge of the use and experience of e-health tools among physiotherapists may lay the ground for further development. Objective: To explore and describe the usage and experiences among Swedish physiotherapists' regarding e-health tools and evaluate which are the most used technologies. Method: A digital survey translated with cross-cultural adaptation was sent out to physiotherapists in Sweden invited to participate through digital platforms. Data were descriptively analysed and presented in tables, box diagrams, and statistical analysis was performed in Jamovi with Fisher's exact test. Results: 111 physiotherapists responded to the digital survey, but only 72 completed all of it because of a technical error. One of the most common digital tools to use was technological communication where 70% used it for their patients. The attitudes towards digital tools were generally positive among the respondents, but about 20% was however neutral in their attitude. No significant relationship was found between the variables dependent on digital tools and professional experience (p = 0.61) or to workplace (p = 0.11), respectively. Conclusion: Swedish physiotherapists in this pilot study have a positive attitude towards digital health tools. However, different tools are used to different extents, and many physiotherapists do not consider themselves dependent on them in their professional life. Further investigation is needed about opinions and experiences in the field of e-health, as well as regarding advantages and disadvantages of digital tools for further development and implementation in the clinics. / Bakgrund: Strävan efter mer effektiv och personcentrerad sjukvård kräver kartläggning och implementering av nya metoder. Digitala lösningar kan erbjuda ökad tillgänglighet och effektivitet och har redan visat sig vara både tids- och kostnadseffektiva. Ökad kunskap om användning och erfarenhet av e- hälsoverktyg bland fysioterapeuter kan lägga grunden för vidare utveckling. Syfte: Att utforska och beskriva användning och erfarenheter av e-hälsoverktyg bland svenska fysioterapeuter, och vilka de mest använda verktygen är. Metod: En digital enkät översatt och med tillämpad kulturell anpassning skickades ut till fysioterapeuter i Sverige genom digitala plattformar. Data analyserades och presenterades i tabeller, stapeldiagram och statistisk analys utfördes i Jamovi version 1.6.23.0 med Fishers exakta test. Resultat: 111 fysioterapeuter besvarade den digitala enkäten, men endast 72 genomförde hela pga ett tekniskt fel. Ett av de mest använda digitala verktygen var teknologisk kommunikation, där 70 % använde den till sina patienter. Attityderna till digitala verktyg var generellt positiva bland respondenterna i undersökningen, men ett ungefär 20% var neutrala inom ämnet. Inget signifikant samband hittades mellan variablerna beroende av digitala verktyg och arbetslivserfarenhet (p = 0,61) eller arbetsplats (p = 0,11). Slutsats: Svenska fysioterapeuter i denna pilotstudie har en positiv inställning till digitala verktyg. Olika verktyg används dock i olika utsträckning och många anser inte sig vara beroende av dem i sitt verksamma yrkesliv. Fortsatt forskning behöver göras om åsikter och erfarenheter inom området e-hälsa, samt vad som är fördelar och nackdelar med digitala verktyg. Detta för att möjliggöra att de kan utvecklas vidare och bli mer implementerade i det kliniska arbetet.

Syftet med studien var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på barn och teknik redogöra för och diskutera kring digitala verktygens användning i förskolan samt digitala verktygen och digitaliseringens påverkan på förskollärares förhållningssätt till lek och lärande. Detta gjordes utifrån både kvalitativa intervjuer med två förskollärare över Zoom och Microsoft Teams samt enkäter över e-mail med tre förskollärare där datan analyserades, tematiserades ochpresenterades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultaten i studien visade på förskollärares positiva förhållningssätt till digitala verktyg samtverktygen som en värdefull resurs i vardagen, både för förskollärare i sitt arbete för att uppnå läroplanens mål genom exempelvis dokumentation samt för barn både i lek- och lärprocesser. Trots detta betraktades den pedagogiska användningen av digitala verktyg i förskolan som utmanande och oklart där synen på verktygen som “barnvakt” samt bristen på pedagogiska applikationer är bidragande faktorer. Det fanns även en syn på digitala verktygens och digitaliseringens påverkan som negativ där den digitala leken ansågs ta för stor plats i jämförelse med den klassiska leken och hämna barns sociala utveckling. Slutsatsen att dra utifrån resultatet är att den pedagogiska användningen av digitala verktyg i förskolan är inadekvat och digital kompetensutveckling hos förskollärare krävs för att kunna tillvarata verktygens fulla pedagogiska potential.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare har vi synliggjort likheter och skillnader gällande deras syn om digitala verktyg. Den forskning som presenteras i arbetet visar hur digitaliseringen har växt fram till hur det ser ut idag. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv där fyra kategorier identifierades: Förskollärares eget intresse, Ett pedagogiskt syfte krävs, Vikten av rätta förutsättningar, Svar på tal till Regeringen. Regeringen har lagt fram ett förslag om att stryka digitala verktyg i förskolans läroplan. Detta diskuteras i intervjuerna där förskollärarna har likvärdiga åsikter om förslaget. Det diskuteras även i intervjuerna att en vanlig uppfattning om digitala verktyg är att det endast är iPads, vilket denna studie motsäger då resultatet visar att digitala verktyg i förskolan även innehåller programmering med hjälp av bluebot, projicering, QR-koder och webägg. Bristen på kunskap gällande vad digitala verktyg innebär styrker behovet av utbildning inom ämnet vilket tydliggörs i studiens resultat. I slutet av arbetet ges bland annat förslag på en längre fältstudie som vidare forskning. Avslutningsvis lyfter slutsatsen hur förskollärares syn, användning och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan kopplas till det egna intresset.

The thesis explores the possibilites of involving users – students and teachers – into the design process for an interactive textbook for assisting the teaching and learning of mathematics at a secondary school level. Involvement of students and teachers is executed with participatory design methodology for the purpose of infrastructuring between different actors – developers, designers, students and teachers, in order to suggest and emphasize novel, in terms of the market, ways for ideating, creating and evaluating concepts in the field of digital learning. The design process is executed with the aim of producing a re-design proposal for an existing interactive textbook – namely Exponent 1b by Gleerups Utbildning AB - a renowned Swedish publisher of learning materials. The proposal is part of the ideation phase of Gleerups’ project and the design process is adressed accordingly.The initial sections introduce a theoretical framework for looking at interactive learning environments and present examples of such environments and their functionalities. Significant focus is dedicated to the preliminary analysis of the current state of Exponent 1b and the follow-up participatory analysis and re-design process. The author’s proposals for improvements in the core functionalities and the interactions are based on the initial research of the theoretical framework, presented examples of integrated learning environments examples and services, and predominantly on the outcomes from the participatory analysis and design process. At the end of the thesis the author summarizes the outcomes concerning involvement of students, teachers, designers and developers, and inclusion of digital tools to facilitate learning and variety in teaching.

The work of peace practitioners was already complex before the fourth industrial revolution took place. Since then, it has gotten increasingly challenging. What is the current status quo of technology in terms of peacebuilding? How can peace practitioners work with instead of against Goliath? This research included qualitative semi-structured interviews with five peace practitioner experts working in the field of peacebuilding. Through a thematic analysis six themes could be identified, which have the names as follows: Let the positive peace grow, Recipe for disaster, In agreements we trust, Batman’s utility belt, Duct tape and hope. The urgency for progress from the side of social media platforms as well as more education and experience with the platforms from the side of peace practitioners is discussed in this paper. It comes to the conclusion that there is a need to bring everyone to the table and, through that, ensure long-term and sustainable peace. Further, the demand for a still ongoing work process of “duct tape and hope” / Fredsarbetares arbete var komplext redan innan den fjärde industriella revolutionen. Sedan dess har det bara blivit mer och mer utmanande. Vad är teknikens nuvarande status quo när det gäller fredsbyggande? Hur kan fredsarbetare arbeta med, istället för mot, Goliat? Den här uppsatsen omfattar kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem fredsaktörer/experter som arbetar inom området för fredsbyggande. Genom en tematisk analys kunde sex teman identifieras: låt den positiva freden växa, dömt att misslyckas, lita på överenskommelser, Batmans verktygsbälte, silvertejp och hopp. I denna uppsats diskuteras behovet av utveckling bland sociala medieplattformar samt mer utbildning och erfarenhet av plattformarna bland fredsarbetare. Slutsatsen är att det finns ett behov av att bjuda in alla till förhandlingsbordet och på så sätt säkerställa en långsiktig och hållbar fred. Dessutom krävs en kontinuerlig arbetsprocess med “silvertejp och hopp”