Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle och i förskolans styrdokument benämns det tydligt att verksamheten ska arbeta med digitala verktyg. Studiens syfte är att få en inblick i rektorers och förskollärares uppfattningar om deras ledarskap i relation till digitala verktyg i förskolans verksamhet. Tre rektorer och tre förskollärare har under studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin är en erfarenhetsfilosofi som utgår ifrån det subjektiva vilket innebär att allt vi människor upplever, erfar, tänker och känner bildar vår uppfattning om världen. Resultatet av studien visar att respondenterna har olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med hjälp av IKT. Intresse för digitala verktyg, geografiskt läge i landet och ekonomi är faktorer som träder fram som påverkar undervisningen av IKT i förskolan. Studien visar också att det finns en samsyn hos rektorerna och förskollärarna kring utmaningar, begränsningar och för-och nackdelar med digitala verktyg och samhällets växande digitalisering.

Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares arbete med digitala verktyg på fritidshemmet genom att undersöka lärares resonemang om undervisning, vilka kompetenser de belyser samt vilka potentiella effekter digitala verktyg har på fritidslärares arbete. Den teoretiska och analytiska utgångspunkten för studien utgår från TPACK- modellens delar som handlar om att sammankoppla ämnespedagogiska kompetenser med teknologisk kompetens. Studien har en kvalitativ ansats utifrån semi-strukturerade intervjuer med fritidslärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna belyser pedagogisk kompetens, teknologisk kompetens samt ämneskompetens i undervisningen och att det är tre centrala delar i en fritidslärares arbete med digitala verktyg. De digitala verktygen utgör också ett innehåll i fritidshemmets undervisning. Studiens resultat visar även på ett antal utmaningar, bland annat belyser fritidslärarna att tid kan vara en utmaning. Det handlar exempelvis om att få tid till att ladda surfplattor eller att de appar som ska användas ska vara nedladdade. Detta leder till en diskussion om digitala verktygs möjligheter och begränsningar på fritidshemmet.

I denna studie undersöks IT samt IKT i förskolan. Digitala verktyg blir mer aktuellt för varje dag som går i dagens samhälle vilket även resulterar i att det blir en stor del i barns vardag. Anledningen till det valda ämnet är därför samhällets utveckling samt vilken påverkan det har hos barnen. Syftet med studien är att studera förskollärarnas åsikter kring för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan samt för att se hur pedagoger arbetar med IT och IKT på ett pedagogiskt och lärorikt sätt med barnen. Metoden som tillämpas i studien är kvalitativa intervjuer som har utförts med åtta stycken förskollärare i Västra Götaland. Den kvalitativa metoden gav studien en förståelse för förskollärarna kunskap och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan. Studien bearbetas även utifrån två olika teorier, den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij samt variationsteorin. Den sociokulturella teorin handlar om att människan lär sig i det sociala samt av varandra där begreppen mediering och kunskapstillägnande är relevant. Variationsteori handlar om hur och vad barn lär sig i undervisningen och med den anledningen fokuserar variationsteorin på inlärningsobjekt och variation i undervisningen. Resultatet från förskollärarna var att olika fördelarna framfördes som framförallt det faktum att låta barnen vara en del av samhällets utveckling gällande vår digitaliserade värld och att det är barns rätt att vara delaktiga i den samt att de har rätt till den kunskapen. Ytterligare en betydande fördel var att IT och IKT är ett bra hjälpmedel i förskolan enligt samtliga förskollärare där det ges en möjlighet på ett varierat arbetssätt. De nackdelar som framförs är att digitala verktyg är tidskrävande och ett svårt ämne som kräver mycket kunskap. Förskollärarna nämnde att det var svårt att få tid att arbeta med det samt att de saknade viss kunskap som de inte kunde få utan var tvungna att åstadkomma på egen hand. Alla förskollärare nämnde dokumentation som ett sätt att arbeta med digitala verktyg samt att det är viktigt att samspela med barnen för att se en utveckling. När en förskollärare besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en utveckling ses gällande olika ämnesområden, språk, turtagning, samspel och mycket mer.

Inledning Tidigare forskning beskriver den digitala tekniken samt dess betydelse i samhället och hur denna har kommit att integrerats i förskolans verksamheter på senare år. Integreringen har visats sig vara både långsam och komplex och vi kan hitta förskollärare som både är förespråkare samt motståndare till detta. Forskning visar att digital teknik kan skapa lärande för barnen genom att använda dessa på ett meningsfullt sätt där språk kan främjas. För att de digitala verktygen ska fungera som ett lärande krävs dock att de digitala verktygen är tillgängliga för barnen och att barnen ges möjlighet till meningsfull interaktion genom mediet. Denna studie kommer därför att belysa hur förskollärare resonerar kring de digitala verktygen i relation till språk och dess användning för att främja barns språkutveckling. Syfte Syftet med den här undersökningen är att skapa en förståelse för förskollärares inställning till och arbetssätt kring språkutveckling genom digitala verktyg samt hur deras kompetens och syn kring barns lärande påverkar den digitala undervisningen. De frågeställningar som kommer undersökas i studien är: Hur resonerar förskollärare kring språkutveckling genom digitalaverktyg? Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling genom digitala verktyg? Vilken syn på lärande har förskollärarna kring barns språkutveckling genom digitala verktyg samt hur påverkar förskollärarnas kompetens den digitala undervisningen? Metod I studien har vi använt oss av intervju som kvalitativ forskningsmetod. Totalt har sex förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi hade förberett ett frågeformulär där vi utgick ifrån nio stycken färdigformulerade frågor. För att kunna få en djupare förståelse fanns också möjligheten att ställa följdfrågor utifrån dessa färdigformulerade frågor. Intervjumaterialet har analyserats och urskilts underfyra huvudkategorier som var förskollärarnas tankar, arbetssätt, lärandesyn samt kompetens kring språk och digitala verktyg. Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare ställer sig positiva till att arbeta språkutvecklande med digitala verktyg. Något som påverkar hur de digitala verktygen används i verksamheterna är tidsbristen vilket leder till att förskollärarna glömmer bort viktig information kring verktygens funktion och användning. Majoriteten av förskollärarna anser sig behöva mer kompetens inom digitala verktyg och önskar även få mer kunskap inom detta. Kommunikation och samspel ansågs vara en betydande del av barnens språkutveckling. Förskollärarna påpekar att stöttning är väsentligt vid barns utforskande av digitala verktyg för att barnen ska få ett utökat ordförråd och lära sig nya begrepp. Resultatet visar också att förskollärarande hade olika syn kring hur de digitala verktygen kan användas för att främja barnens språk, men att vara en närvarande pedagog var väsentligt. Likheter som hittats i arbetssätten var användandet av de digitala verktygen till dokumentation och reflektion.

Inledning Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads. Metod Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi. Resultat Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.

Inledning I den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) som kom i bruk 2019 har ordet digitalisering blivit ett centralt begrepp. Även när det gäller barns språkutveckling, har förskolan ett viktigt uppdrag. Språket är vår största kommunikationskälla och med språket kan vi förstå och kommunicera med varandra. Med bakgrund av det, kommer den här studien fokusera på verksamma förskollärare och deras arbete med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. Syfte Denna studie kommer undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns språkutveckling i förskolan. Detta syfte utgår från (Lpfö 18) där det beskrivs att förskollärare ska ansvara för att erbjuda barn både digitala verktyg och språklig utveckling i förskolan. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod där self-report har använts som datainsamlingsmetod. Valet av metod gjordes med åtanke om den pandemi vi befann oss i. Fem förskolor i två närliggande kommuner i sydvästra Sverige kontaktades. Resultat Förskollärare använder digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. E-böcker på lärplattan används för att erbjuda ett brett utbud av böcker med funktionen till ljuduppspelning där barnen kan ta del av olika språk. Lärplattan kopplas upp på storbild så att alla barn kan ta del av de digitala böckerna samtidigt, vid till exempel styrda lässtunder. Förskollärare använder digitala verktyg för att skapa miljöer i verksamheten där de har ett syfte att främja barnens språkutveckling genom samtal. Från samtliga respondenter beskrivs vikten av en närvarande pedagog för att undvika exkludering mellan barnen samt att en grundkompetens är viktig för att främja språkutveckling hos barnen med hjälp av digitala verktyg. Förskollärarna beskriver att det finns möjligheter till att använda sig av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och att dessa bör tas tillvara på.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 beskriver sin relation till digitala verktyg. Studien är relevant på grund av det ökade kravet av digital kompetens hos lärarna samt kravet på användning av de digitala verktygen i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och TPACK som används för att analysera datainsamlingens svar. Ramfaktorteorin bidrar med användbar struktur för att analysera olika ramar på arbetsplatsen som kan påverka användandet av de digitala verktygen. TPACK används för att visualisera den teknologiska (TK), pedagogiska (PK) samt ämneskompetensen (CK) som lärarna besitter och hur samspelet mellan dessa kan komma att spela roll i frågan om lärarnas upplevelser av hinder med digitala verktyg i undervisningen. I och med att skolan ska förbereda eleverna för att kunna leva i samhället och inför kommande yrkesliv krävs då att lärarna ska ges de förutsättningar för att eleverna ska få möjligheten att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvalitativa samt kvantitativa studie. De resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att de använder de digitala verktygen varje lektion eller nästan varje lektion. Mer än hälften upplever att de har den digitala kompetens som krävs för att använda de digitala verktygen i undervisningen samt att de sällan upplever olika hinder som påverkar sin användning av digitala verktyg. Det upptäcktes inga stora skillnader i resultatet för den kvalitativa datan respektive kvantitativa datan.

I den här studien vill vi se hur användningen av digitala verktyg ser ut i olika fritidshem inomett visst geografiskt område. En annan intressant aspekt i detta ämne är att titta på hur dedigitala verktygen används i fritidsverksamheten. Eftersom samhället blir mer och mer digitaltså är det intressant att undersöka om Fritidslärarna använder digitala verktyg i syfte förelevernas lärande eller om det kan användas spontant på fritids för att underhålla eleverna ibrist på annat att göra.

Digitala verktyg har blivit en integrerad del av undervisningspraktiken, inte minst i språkundervisningen. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att lärare använder digitala verktyg av olika slag och i olika syften. Man vet dock inte mycket om i vilket syfte de används och på vilket sätt dessa verktyg exempelvis bidrar till en fördjupad kvalitet i språkundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av digitala verktyg i undervisningen i engelska en mellanstadieklass (årskurs 5). Studien kommer att fokusera på att identifiera vilka digitala verktyg och vilka program som används av lärare i undervisning i engelska och i vilket pedagogiskt syfte dessa digitala verktyg används. Metoden för att materialinsamling är kvalitativ och materialet består av klassrumsobservationer med observationsschema och fältanteckningar. Som analysmetod används tematisk analysmetod av Braun & Clarke (2006).Studien baseras på TPCK-teorin (Technological Pedagogical Content Knowledge), som är en teoretisk ram inom utbildningsforskning och pedagogik. TPCK-teorin syftar till att förstå och beskriva den komplexa kunskap som krävs för att effektivt integrera teknik i undervisningen. Enligt TPCK-teorin är undervisning och lärande en kombination av tre kunskapsområden: teknologi, pedagogik och ämnesinnehåll. Teknologisk kunskap handlar om att förstå digitala verktyg och deras möjligheter.Resultaten från studien visar att olika digitala verktyg används för att undervisa engelska i grundskolan. Quizlet, Kahoot, Google Classroom, Google Dokument, Smartboard och projektor är några av de verktyg som används. Användningen av dessa verktyg varierar beroende på pedagogiska mål och ändamål.