<p><p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p></p>

The topic of the present dissertation is teachers’ everyday dilemmas and the use of language to deal with these dilemmas. The concept of dilemma is compared to the concept of risk and the concept of paradox. The theoretical background consists of sociological systems theory and linguistic pragmatic theory. The empirical data consist of observations of teachers in everyday situations. The theoretical and empirical approaches are used to illuminate each other. Teachers’ ways of dealing with dilemmas are described as use of linguistic resources. Results show that dilemmas are complex social phenomenon that include global system media, trust and language use. Teachers face dilemmas as unpredicted clashes of conflicting expectations. The conflicting expectations come into view as global system media and local trust. The resources required in the constructing of trust and rationality shows how teachers are dealing with dilemmas. Teachers’ ways of dealing with dilemmas come into view as use of linguistic resources for logic and modality.

This study of Swedish advertising, and the language in its advertisements in particular, has two main purposes. One is to investigate the language and structure of ads, and seek to explain why ads have these exist. A second purpose is to investigate the continuity and change in the language and structure of ads. An ad consists of a number of elements. The main verbal element is called copy. The term headline is used for the main headline of an ad. Ads almost invariably also have a logotype, and more often than not a slogan placed near this logotype. This slogan is here called a payoff. The term used in this study for something final, e. g., a whole ad, is utterance, a Bakhtinian term. Starting with 1975 and ending with 2007, the material holds considerable variation. Swedish ads from the late 70´s and early 80´s display both long copy and documentary photography. Proportions between ad elements change during the investigated period of time. Accepting the presupposition that ads have the purpose of persuading their readers, it´s likely that most or possibly all of their features are meant to play a part in that persuasion. This will include the ways in which ads speak to their readers. Part of the investigation deals with this by looking at how pronouns, questions, and urges are used. Also, humour is an internalized part of contemporary advertising. This was established before 1975 and is a common feature of the Golden Egg Awards ads. Discourses meet in ads, in order to make ads more trustworthy. This explains borrowing from discourses like science and journalism. There is one further main reason for ads to use traits from other discourses: intimacy. Private life has had more impact on advertising and advertising language than any other discourse.

<p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.</p><p>Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.</p><p>Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.</p><p>Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.</p><p>Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper. De anser att eleverna ofta särskriver och gör satsradningar men det största problemet anser de vara bristen på motivation och arbetslust hos eleverna.</p></p>

I den här uppsatsen studeras begripligheten i svenska översättningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sätts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översättning. Analysmetoden är textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, både på makronivå och mikronivå.

This thesis work involves a quantitative study concerning secondary school students' understanding of older Swedish words in the lyrics in the Lucia song written by Elmfors way back in 1919th. The text has some old words and phrases that today's high school students do not really understand. The study includes surveys of two different classes in high school, a theoretical and a practical program. In some cases students can understand words by the context, but previous research shows results in general weakness in students' existing vocabulary. According to previous research, this is due, inter alia, that young people read and write less today. The results of all students are totally 38%, where the theoretical program has a slightly higher performance. Very few pupils on the Media Program have a somewhat understanding of what each word means and it is clear that many students in this class have little understanding of old words. The result shows that girls in the Media Program has a notably better word comprehension than boys in the Media Program, while boys in the Society is distinguished by markedly higher word comprehension of specific words.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.

Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

Den här studien undersöker en jämställdhetspolitisk text från Sverigedemokraterna för att synliggöra partiets jämställdhetsarbete. Syftet är att språkligt och innehållsligt kartlägga vilka kvinnor som inbegrips i texten samt hur deras trygghet framställs i materialet. Frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar om kvinnor dominerar i texten, och hur uttrycks de språkligt? Vilka kvinnor vänder sig SD till i texten? Hur gestaltas trygghet generellt och hur porträtteras kvinnors trygghet i texten? Materialet som undersöks är Sverigedemokraternas åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen från 2014. Det övergripande teoretiska och metodologiska ramverket för studien är kritisk text- och diskursanalys. Det teoretiska ramverket kompletteras med Theo van Leeuwens legitimieringsteori. Analysen visar att kvinnor i allmänhet framställs som sårbara och i behov av skydd från auktoriteter. Resultatet visar också att det konstrueras dikotomier mellan kvinnor som framställs som normen och andra kvinnor som avviker från denna norm. Trygghet i allmänhet gestaltas som ett resultat av lag och ordning. Det främsta hotet mot kvinnors trygghet framställs vara icke-västerländska män, i synnerhet muslimer. Sammantaget visar resultatet att texten är konstruerad efter SD:s förankring i nationalism och konservatism. Den slutsats som kan dras är att materialet som initialt syftar till ökad jämställdhet för kvinnor snarare bidrar till ett förstärkande av rådande maktstrukturer.