In 2011, the Swedish government made the decision to abolish the compulsory military service for Swedish citizens. As a result of this decision, it was now up to the armed forces to attract new recruits themselves so that Sweden, even during peacetime, would have a functioning defense that could act in potential emergency scenarios both abroad and domestically. This analysis examines how the Swedish armed forces, Försvarsmakten, used semiotic resources and representation of actors in their visual campaigns from the year 2011 to 2021, to influence the public perception of their own organization and shape the perception of who is a suitable recruit. It also examines lexical and visual choices to identify gendered discourses during the research period. The result shows that Försvarsmakten has adopted a more social and interactive stance towards the recipients over time, as well as focusing less on the actual military practices and more on the people, especially women, in the service.

<p>In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge. The result showed that there is not only one solution to the problem; sevral ways of going about reaching the goal of a school for all children exist. To get even closer to presupposed goal, a school for alla children, teachers must remove obstacles in their approach so that all children feel that they are in meaningsful situations.</p> / <p>En analys gjordes för att ta reda på vad de tre begreppen; integrering, segregering och inkludering i teorin och i praktiken kan innebära för enskilda elever i behov av särskilt stöd och/eller elever som har svenska som andraspråk i grundskolan. Syftet med arbetet var att undersöka om inkludering är den bästa vägen att gå för att nå målet, en skola för alla barn? Hypotesen prövades genom att en litteraturstudie gjordes som dessutom kompletterades med en kvalitativ undersökning bland utvalda pedagogiska specialister. Litteraturen som användes för ändamålet var, faktaböcker, handböcker, tidningsartiklar, deklaration, konvention, samt läro - och kursplaner. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en speciallärare/specialpedagog, en svenska som andraspråkslärare och en klasslärare som genom sina erfarenheter och sitt stora kunnande bidrog stort till detta arbete. Resultatet visade att det inte finns en enda väg att gå, det finns flera vägar att gå, för att nå målet, en skola för alla barn. För att komma närmare det förutsatta målet, en skola för alla barn, måste lärare själva röja hindren i sitt förhållningssätt så att alla barn känner att de befinner sig i meningsfulla sammanhang.</p>

<p>Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.</p><p> </p><p>Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.</p><p>Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter.</p><p>Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete.</p><p> </p> / <p>This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect.</p><p>Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud.</p><p>The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination.</p> / Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier. Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter. Broschyrerna uttrycker auktoritet genom språkliga strategier som signalerar makt och solidaritet, men EU:s reella makt över invånarna är ofta nedtonad. Texterna reflekterar en värld där EU:s ställning inte är oomstridd, och broschyrerna verkar på flera sätt för att ge unionen existensberättigande. Undersökningen aktualiserar också frågor om hur översättningsaspekten inverkar på diskursen, och mynnar ut i konstaterandet att översättarna har en betydande roll i sammanhanget.

<p>This paper investigates the role of Swedish blogs as a channel for introduction and establishment of English loans. The direct loans, covering both single-word loans and phrasal loans, were collected from nine blogs at three points in time: 2000, 2004 and 2008. The dimensions of frequency, distribution, formal integration and establishment in Swedish normative dictionaries were used to analyze the samples as unintegrated, interim or established loans in accordance with Chrystal (1988). A newspaper corpus was used to compare the borrowings’ time of appearance to see whether the blogs have a more active role in introducing borrowings than newspapers have.      Of the single-word loans accounted for, 24 were unintegrated, 19 interim and 5 established. The phrasal loans showed 27 unintegrated, 30 interim and 1 established borrowing. When compared to the newspaper corpus, 10 single-word loans and 32 phrasal loans occurred only in blogs or in blogs before they occurred in the corpus, while 38 single-word loans and 26 phrases occurred in the corpus before or at the same time as in the blogs. Nine of the unintegrated or interim loans in the blogs were subsequently established in a Swedish dictionary. The results indicate that blogs do have a role in introducing and establishing borrowings in Swedish, but from this qualitative investigation it is not possible to determine the magnitude of their influence.</p>

<p> </p><p>The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.  </p>

No description available.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

<p>Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. </p><p>Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. </p><p>Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.</p><p> </p><p>Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.</p><p> </p><p> </p><p><em><strong>Nyckelord:</strong></em><em> samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare</em></p><p><strong> </strong></p>