The subject of this study is engineers’ activities, writing and texts in their profession and education. Fieldwork for the study was conducted in three professional workplaces and a major technical university (called Tekniska Institutet in the study). The aim of the study is to explore what kind of writing the engineers are supposed to handle and practice, situated in their professional environment, and to compare this with the writing practices and texts engineering students are prepared for in their higher education. The theoretical framework is a sociocultural approach inspired by Lave & Wenger (1991), Wenger (1998), Wertsch (1998) and Engeström (1987). The theoretical concepts of activity systems, mediational means or cultural tools and trajectory of practice are applied, partly on a linguistic level, to the writing and the work that engineers carry out in their professional community and the university. The engineers in the study write every day in their profession, in different roles, something they are not quite prepared for in their higher education. The study examines whether there are cultural tools that are typical for engineers and their work. One central construction is the list, which can be seen as a cultural tool on both a cognitive and a social or communicative level: the study shows that the list is used both to structure or construct content and to instruct readers, for example, or show them how a soft ware system or a computer programme is structured. The list is also used within the education community, in teachers’ instructions and course material as well as in the students’ texts, such as lab reports and different types of essays.

<p>The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;</p><p>How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?</p><p>How do teachers incorporate media literacy with literature studies?</p><p>What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?</p><p>The study took place in two<strong> </strong><em>cities in Sweden.</em> It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources.<em> </em>Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var:</p><p>Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen?</p><p>Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp?</p><p>Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet?</p><p>Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist.<em> </em>Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.</p>

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

<p>Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.</p><p>Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.</p><p>Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.</p>

<p>Abstract</p><p>Author: Annelie Johansson</p><p>Year: Spring 2006</p><p>Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete</p><p>med skrivprocessen i en provsituation.</p><p>English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys’ work</p><p>with the writing process in a test situation.</p><p>City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]</p><p>Pages: 53</p><p>Content:</p><p>The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students’ writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing. The main theory used to investigating this problem combines socio-cultural theories and a cognitive approach on writing in the sense that the individual’s thoughts and activities are socially and culturally situated. The methods used to collect information are observations and qualitative individual interviews with five boys from the same class studying the social science program combined with sports at a high school in the south of Sweden. The method used to interpret the boys’ written texts is textual analysis of their writing processes and of behaviour while creating the texts.</p><p>The main result is that the two boys who have higher grades plan their texts more carefully than the two boys with lower grades. The boy who got the highest grade on his task had experience from writing reviews, made a written mind map, relied on other texts to illustrate his opinions and did not follow the outline of the questions. The boys with lower or middle high grades on this specific writing task did not make a written text plan. Instead their planning prior to their writing of the text were mental or of an outline-and-develope-type. Two of the boys didn’t explicitly use other texts in their essays and their texts also had a more narrative than analytical approach and didn’t have any reproduction in them either. Typical for four of the boys are that they followed the outline made by the questions put in the task and that they didn’t revise their text in a broad meaning. The three boys who meet or try to meet the task demands also revise their texts at different stages of the writing process. Interesting is that the two boys who revise most in their texts also are the boys who reproduce the most and who lack the experience of this specific type of writing. The boys who reproduce, do it in a way called recreating which means that they use parts of other texts and change the words to synonyms or paraphrase them. The boys think that they are producing original texts when they use this tactic, but they are in fact reproducing.</p><p>Swedish keywords: skrivprocess, avskrift, produktion, reproduction, gymnasieelever, textkomposition.</p><p>English keywords: writing process, plagiarism, production, reproduction, high school students,</p><p>writing composition</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?</p><p>Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist.</p><p>Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.</p>

No description available.

This thesis investigates verbal insults recorded in judicial protocols in the Swedish university townUppsaladuring the 1630s. The aim of the study is to analyze insults as linguistic formulations and social acts in Early Modern Swedish society. The methodology of the study is guided by speech act theory and ethnography of communication in order to examine the lexical realizations of insults and verbal action in different speech communities. From a total of 652 protocols in two series of records from the city court and the university council inUppsalain the 1630s, sections of text were excerpted that registered insults. The material under investigation comprises 179 cases that contained 276 insults. The descriptive meta-linguistic expressions for insults are rich as well as varied, and the performed insults are reported with or without invectives and as direct or indirect speech. Clear patterns emerged in the investigation by performing various semantic-, pragmatic-, and discourse-level analyses of the judicial records. Insults among city people were commonly interpreted as truth-conditional representative speech acts and thereby were viewed as false accusations of various kinds. In the academic world, however, the truth value of the insult was of minor importance. The speech act was regarded mainly as an expressive utterance of anger and frustration. Through a comparison of the city and university judicial records, it is shown that the patterns of insults reveal a general semantic process in which primarily concrete, objective meanings come to fulfill increasingly interpersonal and pragmatic speech functions.

Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.