<p>Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.</p><p>Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.</p><p>Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.</p>

<p>Abstract</p><p>Birgitta Norberg Brorsson. 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. (You just kind of write. Writing and writing contexts in the years 7 and 8 of the compulsory school).</p><p>This thesis deals with writing and writing contexts in the latter part of the Swedish compulsory school and with the interrelationship between the individual and the context, between the pupil, the teacher, the instruction of writing in the short and long perspective and the school as organization and institution. The general aim of the study is to deepen the understanding of school writing and its conditions by describing, analysing and interpreting the writing instruction from the teachers’, the pupils’ and my own perspectives. Fieldwork for my ethnographic study was conducted in two parallel classes, 36 pupils in all, over three terms in which all texts written during Swedish lessons were gathered. The theoretical framework is the sociocultural approach based on research by Vygotsky and Bachtin. Six texts written by three pupils regarding structure, style and teacher’s written response and the instruction in connection with the writing are analysed. The instruction in the long perspective is analysed with regard to what extent it offered the pupils coherence in their studies. To analyse the instruction in an organizational and institutional view concepts from Berg’s studies on school cultures and Langer’s research on effective American schools are used.</p><p>One major result is that the task, the receiver, the teacher’s response and the non-dialogic classrooms are factors with great impact on the pupils’ texts. Most tasks require that the pupil’s private, personal life and experiences are focused, e.g. in the many narrative texts, whereas discursive texts are not represented at all in the material. The instruction in the long perspective can in the main be characterised as catalogues, i.e. it does not lead to knowledge-in-action and is similar to Swedish as a proficiency subject. As to teacher response it is not possible to see any progression during the three terms but the same aspects are commented on in most texts in both classes and do not improve the texts. The culture and traditions of the school are important influencing factors in the teaching. One reason for this is the lack of in-service training of the teachers when the new steering system of the Swedish school was introduced in the middle of the 1990’s. When organizations undergo fundamental changes traditions seem to exercise greater influence on actors than otherwise. Time has great impact on school activities and three conflicting concepts of time are present at school: the pupil’s activity time, the teacher’s linear time and the institutional time. The work teams play a vital role for the teachers but the care of the pupils take most of their time. Pedagogic and didactic discussions are rare and subject matters have no forum at all. Many of the factors in the writing contexts are institutionally influenced and hence difficult to change but teachers and pupils are actors in school as organization and institution. This means that they can reproduce or transform the structures. In this there are developmental potentials.</p><p>Key words: compulsory school, writing contexts, school genres, structure, style, response, knowledge-out-of-context, individual, narrative, in-service training, subject didactics, time, work teams, institution</p>

<p>On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The Prohibiting</p><p>Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). The</p><p>Act is applicable to education and other activities referred to in the Education Act</p><p>(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combat</p><p>discrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.</p><p>In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.</p><p>Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is the</p><p>schools’ responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,</p><p>despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) and</p><p>the school curriculum. The teachers I have interviewed maintain that they are actively</p><p>working in a preventative manner with these issues, but they still believe that much more</p><p>can be done and would like to see an agreed, common work procedure. Despite the new</p><p>legislation, none of the people I have spoken to change the way they work. They are,</p><p>however, feeling positive towards the new legislation and believe as well as hope, that it</p><p>will bring results. Most education workers agree that the school has the primary</p><p>responsibility of preventing discrimination and strongly believe that individual teachers</p><p>have the power to influence their pupils.</p>

<p>LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity.</p><p>The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development.</p><p>My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school.</p> / <p>LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.</p><p>Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school.</p><p>The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear.</p><p>Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text.</p><p>The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9.</p><p>Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder.</p><p>Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text.</p><p>Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.</p>

<p>The purpose with this essay is to find out which demands the syllabus for the Swedish language make on the pupils in compulsory school compared to some active teachers’ point of view. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed four Swedish teachers of various professional experiences.</p><p>After the change of government in 1991, the new curriculum committee had a mission where the goal was to develop the best school in Europe. A national target was introduced and the goals were proposed to be of two kinds; goals to strive for and goals to achieve. A problem in this is that the knowledge that pupils in ninth grade will acquire, is formulated in such a manner so that not even experts in each subject would live up to the demands placed on the students. It is in many cases the teachers' task to break down these goals and present them in a simplified way so that the students can achieve the objectives that are set on them and nowhere in the goalsetting takes no account of the fact that many students go through a major change in their lives, namely puberty.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att se vad kursplanen i svenska ställer för krav på elever i grundskolan jämfört med på fältet verksamma pedagogers syn på det hela. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat fyra pedagoger som alla är utbildade svensklärare men som har olika lång yrkeserfarenhet.</p><p>Efter regeringsskiftet 1991 fick den nya läroplanskommittén ett uppdrag där målsättningen var att utveckla Europas bästa skola. En nationell målstyrning infördes och målen föreslogs bli av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. En problematik i detta är att den kunskap som eleverna i årskurs nio ska tillägna sig är formulerat på ett sådant sätt så att inte ens experterna på respektive skolämne skulle kunna leva upp till de krav som ställs på eleverna. Det blir i många fall lärarnas uppgift att bryta ner dessa mål och presentera dem på ett språkligt enklare sätt så att eleverna kan nå upp till de mål som är ställda på dem, och ingenstans i målformuleringen tas det någon hänsyn till att många elever går igenom en stor förändring i sitt liv, nämligen puberteten.</p>

<p>I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.</p>

The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.