The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs? I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.

<p>Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,</p><p>delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering</p><p>som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är</p><p>faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara</p><p>detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans</p><p>för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap.</p> / <p>As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it</p><p>is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If</p><p>teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation</p><p>is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit.</p>

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher. The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways. One teacher said that today’s school is for everyone because all children have the right to go to school. The other teachers said that today’s school is not a place for everybody since some children go to separate schools and special schools. The importance of including all students became clear since the teachers felt that that was the goal, but that the environment and time plays a big role when working with it. The teachers felt that more recourses would contribute to a more including and integrating environment. The school must adapt to the students' needs regardless of what they might be.

This study is about different teacher’s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. “A school for everyone” the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different. A large part of the research at this moment shows a picture of segregated schools with remedial classes. If remedial classes cause segregation or inclusion is a dilemma that should be highlighted and discussed. Pupils who are in need of special support should be supported, without being segregated and perceived as different. To perform this study, qualitative interviews were made. Seven teachers have participated and gave their views on remedial classes and what function they fill for the school. My theory that has been used highlights two conditions at school. One is segregating integration with the compensatory perspective (kompensatoriska perspektivet), and the other is including integration with the democratic participatory perspective (deltagarperspektiv). The result shows that the teachers who were interviewed, despite the intentions of the  “A school for everyone” and with all risk that remedial classes carries with it, consider it compensatory perspective should be followed to accommodate all the pupils’ needs according to their conditions.

The purpose of the study is to investigate how different leisure-time centres reason about students who need additional adjustments and how they are included in the activities. To find out how leisure-time centres work with inclusion, we have used a qualitative method in form of interviews. We have interviewed five educators who work at different leisure-time centres in Stockholm and Södermanland. In the analysis, we have started from a theoretical framework that includes the labeling theory, Nilholm's four definitions of inclusion and inclusion based on learning environment and image support. The results show that there are obstacles for the educators to involve all students in the planned activities, which means that the resource must be responsible for these students. The results also show that the educators reasoning about what inclusion means is that all students should be involved based on their own conditions. In order for a student to feel included, it is required that he or she feels involved in the activities, such as in the various activities that are held. The student also needs to feel that he or she is a part of the community that summarizes both the activities and friends. / Syftet med studien är att undersöka hur olika fritidshem resonerar kring elever som behöver extra anpassning och hur de inkluderas i verksamheten. För att ta reda på hur fritidshemmen arbetar kring inkludering har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger som arbetar på olika fritidshem i Stockholm och Södermanland. I analysen har vi utgått från ett teoretiskt ramverk som innefattar stämplingsteorin, Nilholms fyra definitioner på inkludering samt inkludering utifrån lärmiljö och bildstöd. Resultatet visar att det finns hinder för pedagogerna att få med sig alla elever på de planerade aktiviteterna vilket innebär att resurserna får ansvara för dessa elever. Resultatet visar också att pedagogernas resonemang kring vad inkludering innebär är att alla elever ska vara med utifrån sina egna förutsättningar. För att en elev ska känna sig inkluderad krävs det att hen känner sig delaktig i verksamheten som till exempel i de olika aktiviteterna som hålls. Eleven behöver också känna att hen är en del i gemenskapen som sammanfattar både verksamheten och kompisar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo. / The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.

Undersökningen grundar sig på fyra olika läromedel som riktar sig mot kursen Svenska 1 på gymnasial nivå. Två av de analyserade läromedlen riktar sig specifikt mot yrkesprogram, vilka är Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2014). De resterande två läromedlen har ingen specifik riktning mot gymnasieprogram, utan riktar sig till alla som läser kursen Svenska 1. Dessa två är Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard &amp; Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020). Syftet med undersökningen har varit att undersöka om likvärdig undervisning genomförs i skolan oberoende av gymnasieprogram. Det har varit intressant att undersöka läromedlens innehåll eftersom två av dem så tydligt riktar sig mot specifika program. Med anledning av detta utgör begreppet en skola för alla en väsentlig del av undersökningen och dess resultat.  Undersökningens resultat visar att Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona &amp; Smed-Gerdin 2014) inte lever upp till likvärdigt innehåll och därmed inte en skola för alla. Läromedlen Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard &amp; Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020) visar bättre tendenser att leva upp till likvärdigt innehåll i relation till de andra läromedlen och därmed en skola för alla. Slutsatsen visar att det generellt finns stora problem i skolan kring likvärdig undervisning, vilket måste tas på största allvar. Om inte läromedlen genomsyras av likvärdighet kan det inte garanteras att undervisningen genomsyras av det. Det är således väsentligt av läromedelsförfattare att producera läromedel baserat på aktuell forskning.

Vårt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av särskilt stöd samt hur undervisningen sker i en särskola.Syftet är att upptäcka och belysa vilka redskap som pedagogen använder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gäller för den specifika klassen.En kvalitativ metod används i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vårt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jämförelse med om enbart observation hade genomförts.I analysen kommer vi att presentera material från observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrån dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. Fältstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde särskilja är upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jämfört och kopplat till litteraturen.Begreppet ”en skola för alla” har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvärdig skolgång. I nuläget har skolan svårt att tillgodogöra alla elever och deras olika förutsättningar på allra bästa sätt, vilket delvis beror på skolan organisation. Särskolan är en skolform som ger en unik möjlighet, att se till varje individ och dennes utvecklingsmöjligheter.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens. Läroplanen ringar in problemområdet och sammanfattar några värderingar och attityder i respektive land. Utgångspunkten är en kvalitativ «fokuserad» komparativ metod. Resultatet för min undersökning pekar på att både lärarstudenten och läraren i respektive land i stor utsträckning följer läroplanens attityder och värderingar gällande kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder. Undersökningen tyder också på att läroplanens kunskapssyn representeras av både lärarstudenten och läraren i respektive land och de har flera gemensamma drag. Begreppen «en skola för alla» och en «elit av staten» får ett visst stöd i undersökningen. Det som är intressant är att undersökningen inte talar för att länderna entydigt lutar åt ett visst begrepp. / Le but de cette étude est, d’une perspective d’enseignement, d’essayer d’éclaircir quelques estimations et attitudes que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement en France et en Suède. Je fais des recherches sur la signification du mot «connaissance», du point de vue du professeur et de l’étudiant. Cette étude aborde également ce que le programme d’enseignement suggère au niveau des connaissances, des compétences, la méthode de travail et des directives et ce que le professeur et l’étudiant pensent du sujet. Cette étude tente aussi d’éclaircir comment les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» peuvent être interprétées. Le chapitre d’antécédents contribue au retour en arrière du développement historique du système éducatif et des grands principes sur lesquels les écoles françaises et suédoises sont construites. Cette étude donne une vue d’ensemble de la littérature, analysant les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» ainsi que les connaissances et les compétences que comprend le programme d’enseignement. Ce dernier cerne la problématique et résume quelques estimations et attitudes retrouvées dans chaque pays. Le point de départ est une méthode qualitative et comparative dite «fixée». Le résultat de mon étude montre que tous deux, l’étudiant et le professeur suivent en grande partie les attitudes et les estimations en ce qui concerne les connaissances, les buts, la méthode de travail et les grandes lignes préconisées par le programme. La recherche indique aussi que les points de vue concernant les connaissances que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement, sont représentés aussi bien par l’étudiant que le professeur et que ces deux partis ont plusieurs traits en commun. Les idées de «une école pour tous» et «une élite d’État» obtiennent un certain support dans la recherche. Ce qui est intéressant, c’est que la recherche ne parle pas sans équivoque de l’une ou l’autre des idées.

Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds. Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där. De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv. Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.