Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlägga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte når uppnåendemålen i matematik och svenska i skolår åtta och nio på en 6-9 skola. Syftet var också att upptäcka och fastslå de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument så som åtgärdsprogram, överlämnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av särskilt stöd i svenska och matematik upptäcks tidigt. De får också tidigt stöd. Det särskilda stödet ges i små undervisningsgrupper där arbetsmetoderna liknade de som förekom i klassen, men arbetstakten var lägre. Målet var att eleven skulle komma ikapp det "normala" och kunna återgå in i den vanliga undervisningen igen. Elevens åtgärdsprogram gällde ofta under flera år. Det särskilda stödet var utformat på samma sätt år efter år. De flesta stödinsatserna gavs på individnivå. Insatser på organisationsnivå fanns inte. Det var väldigt svårt att hitta insatser som gav ett tydligt positivt resultat. De insatser som gav ett positivt resultat var läs- och skrivträningen i tidigare år samt grundläggande matematikträning. Det stöd som gav bäst resultat var när en specialpedagog eller en elevassistent arbetade enskilt med en elev.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar några elever i behov av särskilt stöd har om läxor. Uppfattas läxorna positivt och till en hjälp att klara skolarbetet bättre? Eller uppfattas läxorna negativt eftersom elevens svårigheter kommer i fokus? Vilka läxor uppfattas positivt/negativt? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som metod. Intervjutekniken som valts är halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Man kan utifrån studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om läxor delvis är beroende av elevens ålder. Precis som forskningen hittills har visat så är det främst äldre elever som uppfattar att läxorna hjälper och yngre elever som uppfattar att läxorna stjälper. Vilka läxor som då hjälper och/eller stjälper har inte min studie kunnat påvisa. Jag har dock genom att relatera till teorin om KASAM kunnat ge förslag på vad man som lärare och specialpedagog kan tänka på när man utformar läxor.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion.Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov. / The purpose of this essay is to examine how upper secondary school pupils are influenced by receiving support in the resource room at a big upper secondary school in a small town as regards experienced result, self esteem and feelings of inclusion or exclusion. Nine pupils were interviewed about their experiences of needing and receiving support by a special educator in the resource room. The experiences of the pupils were categorised, analyzed and compared to examine if and how they had been influenced by leaving their class and receiving support in the resource room. The result shows that most of the pupils think that their study results have become better thanks to the support of the special educators. None of them seems to have lost any self esteem by leaving their classmates and receiving tuition in the resource room, but several of the pupils describe how their self esteem has risen since they have experienced more acceptance and understanding in the resource room than in the regular classroom. None of the pupils seems to feel excluded because of their leaving the regular classroom, but several of them have felt excluded in the regular classroom when the teacher has not taken their needs into account.

Forss, Therese (2015) Läxans vara eller icke vara i en skola för alla (The Benefits of Homework in an Equal School), Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområde: På skolverkets hemsida kan läsas att ”skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden” och att utbildningen ska vara likvärdig och därmed anpassas till ”elevernas olika förutsättningar och behov”. Ingenstans i styrdokument synliggörs läxans roll i skolan. Ändå verkar läxan vara en naturlig del av skolarbetet för de flesta elever på de flesta skolor i landet. En del forskare tycker sig se positiva samband mellan läxor och studieresultat, andra inte. Läxor anses ha flera olika egenskaper; de bidrar till att barn och föräldrar kommer varandra närmare när föräldrarna hjälper sina barn, men forskningen visar också att läxor skapar konflikter i familjen. Dessutom bidrar läxorna till större skillnader mellan elever eftersom deras föräldrar måste ta över rollen som pedagog på hemmaplan, vilket hanteras på olika sätt i olika familjer. För en del elever, som inte får tillräcklig hjälp hemma med läxorna, kan läxan istället bli en orsak till att de kommer efter i skolarbetet.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur olika aktörer uppfattar läxors funktion och deras berättigande i en skola för alla.* Vilken syn har elever, föräldrar och lärare på läxor?* Vad kännetecknar en väl fungerande läxa enligt aktörerna?* Hur kan elevens förutsättningar påverka läxans funktion och effekt?Teoretisk ram: Studien utgår dels från ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygytskijs lärandeteori och dels från lärandeprocessens tre dimensioner enligt Knud Illeris teori.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på tjugo semistrukturerade intervjuer med elever, föräldrar och lärare inom både grundskolan och grundsärskolan. Utgångspunkten har varit ett antal huvudfrågor och ibland följdfrågor för att få mer nyanserade uttömmande svar. Under intervjuerna har det dels förts anteckningar, men även ljudinspelning har förekommit och materialet har transkriberats för analys.Resultat och analys: Studien har utgått ifrån sociokulturellt och lärotypologiskt perspektiv och i empirin finns både likheter och variationer i informanternas uttalanden om läxor. För elever i behov4av särskilt stöd ter sig läxor över lag mer komplicerat än för övriga elever. Dessa elever har svårare att strukturera sin läxläsning själva och vuxenstöttning behövs. Ofta är dessa elever trötta när de kommer hem efter en intensiv skoldag och läxor tar ofta längre tid att göra än för övriga elever. Bland mina intervjupersoner är det endast särskoleeleverna som vill ha läxor, och endast eleverna utan särskilda behov ser någon nytta med att ha läxor.Kunskapsbidrag: Jag hoppas kunna öka förståelsen för hur olika våra elever bemöter sina läxor. Liksom undervisningen måste individualiseras i klassrummet för att elevernas rätt till en likvärdig utbildning ska uppfyllas, måste även läxor individualiseras mer än det görs på många skolor idag, om läxan ens ska fortsätta att existera.Specialpedagogiska implikationer: Med studien vill jag bidra till att studenter inom lärarutbildningen och redan verksamma lärare ska reflektera mer över läxans vara eller icke vara.Specialpedagogen har ofta ett övergripande arbetssätt och ett helikopterseende på skolverksamheten och bör därför medverka i att utforma en slag läxpolicy för skolan. Genom att specialpedagogen tar reda på hur ofta och mycket läxor lärarna ger på en skola kan man kanske rent av undvika stora snedfördelningar och starta en dialog kring läxans funktion och utformning.Specialläraren har ofta en direkt kontakt med elever i behov av särskilt stöd och dessa kan därför fungera som handledare till klasslärarna och en extra länk till föräldrar med elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarens roll på skolan bör också vara direkt knuten till att individanpassa både undervisning och läxor för elever i behov av särskilt stöd.På de skolor där läxor förekommer hoppas jag att lärare ska sträva mot att bli bättre på att ge eleverna individuellt anpassade och genomtänkta läxor i framtiden och bli mer medvetna om att elever bemöter sina läxor med helt olika förutsättningar både på det personliga planet och omgivningsmässigt.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, lärandedimensioner, lärotypologi, läxor, sociokulturellt perspektiv

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Mattsson, Eva (2016), Svensk utlandsskola, den familjära skolan med förbisett regelverk – En studie om förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om vilka förutsättningar de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna har och de hinder de står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kunskapen om detta är idag begränsad.Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att beskriva och analysera statsbidragsberättigade svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd, med särskilt fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever. Frågeställningarna är:1. Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, det vill säga Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2. Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3. Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriSystemteori är en teori där mänskligt handlande och mänskliga problem betraktas som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte kan förklaras av den enskilda individens egenskaper. Systemteori används i uppsatsen som ett verktyg för att förstå utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar då det gäller elever i behov av särskilt stöd, där begreppen konstanter, öppna och slutna system används.2MetodI studien sändes dels enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och dels hölls halvstrukturerade intervjuer vid studiebesök på en utlandsskola. Likaså studerades webbsidor och litteratur som behandlar svenska utlandsskolor, friskolor i Sverige, specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd. Telefonintervjuer genomfördes även med representanter för svenska skolmyndigheter och stödorganisationerna.ResultatUtlandsskolor beskrivs som svensk skola. Trots detta avviker de rejält från ordinarie svenska skolor. Utlandsskolorna lyder nämligen inte under skolväsendet utan under SFS (1994:519) och har därför ingen rätt till det stöd svenska skolor har vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Studien visar på tre hämmande faktorer som en konsekvens av ett tvetydigt och svårtolkat regelverk och som särskilt påverkar situationen för elever i behov av särskilt stöd, den omfattande personalomsättningen och sårbarheten i att befinna sig i ett värdland utan skyddsnät i form av bland annat Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Den främjande faktorn för elever i behov av särskilt stöd i denna unika skolform är små elevgrupper och engagerad personal. Utlandsskolorna har rätt att neka att ta emot elever, vilket innebär att skolformen inte kan anses vara en skola för alla. Detta leder till slutsatsen att det är nödvändigt att svensk statsbidragsberättigad utlandsskola underordnas det svenska skolväsendet för att kunna bli en skola för alla.ImplikationerStudien påvisar ifall svenska utlandsskolor skall vara en svensk skolform en skola för alla är en lagändring nödvändig. Studien visar även på ett förtydligande av riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. De i studien framkomna resultat tyder på ett behov av kontinuerlig fortbildning och handledning för all skolpersonal och dess styrelser rörande specialpedagogik.

AbstraktOlsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ. Metodvalet gjordes för att få en bredd i empirin samt ge underlag till en kvantitativ databearbetning. Resultatet i undersökningen påvisar att de yngre eleverna har svårare att sätta sig in i åtgärdsprogrammets innebörd. Empirin pekar även på att de äldre eleverna var mer medvetna om att de själva behövde ta ansvar för sitt lärande. Studien ger en bild av om hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser när det gäller elevers uppfattningar om åtgärdsprogram, men i vissa delar överensstämmer resultatet med det som framkommit i litteraturen.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ”sär” bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan. Den andra skolan kallar vi för skola B, där elever i behov av särskilt stöd är placerade i särskolan.Syfte: Vårt syfte var att undersöka vilken placering som var bäst anpassad för elever i behov av särskilt stöd; i grundskola eller i särskola. Vi har studerat två skolor i samma kommun. Vi utgick från ett lärarperspektiv och från vad som kunde vara bäst för den enskilda elevens behov. Vi tittade också på resurstilldelningens betydelse för den pedagogiska utformningen av undervisningen.Metod: Vår studie grundas på en kvalitativ metod. Den består av intervjuer av sex pedagoger och observationer av fem elever.Resultat: Vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar med att placera elever i behov av särskilt stöd i grundskola respektive särskola. Placeringen måste utgå ifrån elevens individuella behov. Elevens förmåga till socialt samspel och kognitiva förmåga måste här vägas in. Endast då eleven har en konstaterad utvecklingsstörning kan denna placeras i särskolan.Diskussion: Vi har kommit fram till att en bakgrundskunskap om elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt och skiljer sig mycket bland de pedagoger som vi har intervjuat. Då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt med dessa individuella bakgrundskunskaper, eftersom det underlättar hela skolsituationen för den enskilda eleven. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, integrering, särskola, grundskola, socialt samspel och kognitiv förmåga.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt. Arbetet har disponerats över fyra dagar med främst tre deltagare i åldrarna 14-15 år. Som metod för att undersöka vårt syfte samt för att skapa förståelse för såväl de processer som sker men även bakomliggande orsaker har vi valt deltagande observation. Resultatet visar att pedagogiskt drama kan tillföra elever ökad självkännedom, social kompetens, relationskompetens och motivation men framförallt kan det bidra med ett inkluderande arbetssätt där alla elever kan tillgodoses. Förhållningssättet har visat sig ha stor betydelse, både för elevernas tidigare skolgång som är präglad av misslyckanden, men även för hur vi lyckats med vårt arbete med eleverna. Vi ser potentialen i att integrera dramapedagogik och specialpedagogik med den ordinarie undervisningen för att ge elever i behov av särskilt stöd den anpassade undervisningen de behöver och har rätt till. / This study is based on educational drama work in a special educationcontext. The study was conducted at a school for special needs students. The purpose of the study is to examine the impact educational drama may have on the development of students in need of special support with special focus on social interaction and self-esteem. In order to test our hypothesis of a positive impact by educational drama work in a special needs setting. The work consisted of students performing drama exercises. Furthermore, the students created a music video based on their self-produced song. The experiment/work was conducted over a period of four days with three participants aged 14-15 years. As a method to examine our hypothesis and create an understanding of both the processes as well as the underlying causes, we chosen participant observation. The results show that educational drama can bring students increased self-awareness, socialskills, relationship skills and motivation. However, above all, it can help create an inclusive approach where students’ needs are met. The approach has proven to be of great importance, both for the students’ previous education which was marked by failures, but also for how we managed to do our work with the students. We see potential in integrating drama education and special education with the regular curriculum to provide students with special needs the customized education they need and are entitled to.

Delaktighet är tydligt framskrivet i skolans styrdokument. Vår bild är att problemområdet kring elevers delaktighet i särskilt stöd behöver utforskas vidare. Huvudpersonen i det särskilda stödet är ju eleven, vars mål är att lyckas utifrån sina förutsättningar. Elevers perspektiv saknas i stor utsträckning i tidigare forskning. Syftet med examensarbetet är därför att bidra med kunskap om elevers upplevelse kring att vara delaktiga i processen kring särskilt stöd. Studien skulle kunna vara intressant för alla som arbetar inom skolan och som intresserar sig för eleversdelaktighet och elevens perspektiv. Följande forskningsfrågor har använts för att tydliggöra syftet: 1. På vilket sätt har eleven varit delaktig i det särskilda stödets utformande och innehåll? 2. I vilka sammanhang har dialog med eleven skett kring det särskilda stödet? 3. Vilka professioner har haft en dialog med eleven gällande det särskilda stödet? Det teoretiska ramverket för studien utgörs av Roger Harts (1992) delaktighetsteori. I sin modell Ladder of Participation (delaktighetsstegen) problematiserar Hart barns delaktighet och aktivadeltagande. Syftet med modellen är att visa att barns delaktighet kan ske på olika nivåer samtatt det som uppfattas som delaktighet av vuxna kan vara skenbar delaktighet då barnetsperspektiv inte beaktats. Modellen är användbar i studier då elevens perspektiv på delaktighetoch inflytande undersöks. För att komplettera och fördjupa den teoretiska förankringen användsäven relationell pedagogik som en del av det teoretiska ramverket i denna studie. En kvalitativ ansats har valts då syftet med studien är att bidra med kunskap om eleversupplevelse av delaktighet. Det empiriska underlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer medelever i årskurs nio som har en pågående stödinsats. Intervjuerna har genomförts på två grundskolor i södra Sverige. Målsättningen med intervjuerna var att få syn på eleversupplevelser av delaktighet i sitt särskilda stöd. Materialet har bearbetats med tematisk analys och analyserats med Harts (1992) delaktighetsteori och Aspelins (2018) teori om relationell pedagogik för att undersöka på vilket sätt och i vilka sammanhang eleven upplever delaktighet i stödinsatser. Resultatet i studien visar att de intervjuade elevernas upplevelse av att vara delaktiga i detsärskilda stöd de erbjudits till största del kan kategoriseras som icke delaktighet enligt Harts(1992) delaktighetsteori. I empirin syns att även om de vuxna verkar ha en god intention med att på olika sätt försöka att få eleven delaktig i det särskilda stödet har eleven inte förstått syftet med sin roll i sammanhanget, vilket Hart definierar som manipulation. I resultatet synliggörs en komplex situation i processen kring särskilt stöd då vuxna i skolan arbetar för att varje elev ska nå målen utifrån sina förutsättningar, men där barnets delaktighet i processen kring särskilt stöd är starkt begränsad. Studiens resultat synliggör ett behov av att skapa rutiner kring elevers delaktighet i särskilt stöd. En del i rutinerna skulle kunna vara att se till att skolan inte missar att informera eleven om syftet och sin egen roll i utformandet och beslutet kring det särskilda stödet. Rutinerna handlar även om att tydligt förmedla vilka möjligheter och rättigheter eleven har, men även vilka förväntningar som ställs på eleven i stödinsatsen. Det är all berörd personals ansvar att se tillatt barnets röst lyssnas till men specialpedagogen kan fungera som en garant för att detta sker. Specialpedagogens roll handlar även om att inta det viktiga helikopterperspektivet som krävs för att se helheten vid skolutveckling där elevdelaktighet kan vara en kärnfråga både vad gäller elevers skolsituation i stort, men även avseende det särskilda stödet.

I styrdokumenten framgår det att fritidslärare ska arbeta med att utforma undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, samt ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för elever i behov av stöd. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur fritidslärare arbetar med inkludering av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemsverksamheten. Studien har utförts med en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma fritidslärare intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys innehållande stegen: kodning, kategorisering och samband. Vidare analyserades resultatet med hjälp av Roos (2015, 2016) begrepp: innehållsinkludering, dynamisk inkludering och deltagande inkludering. Resultatet visade att fritidslärarna arbetar med inkludering både i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Samt att kunskaper om relationsbygge för inkludering är väsentliga, men att arbetet med relationer utförs i begränsad omfattning. Vidare presenteras brister i inkluderingsarbetet på grund av faktorerna: tid, personalresurser, elevgruppsstorlek och samverkan. En slutsats är att fritidslärarna tillämpar många anpassningar i verksamheten för att inkludera elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Ytterligare en slutsats är att fritidslärare besitter kunskap om inkluderingsarbete, men att dessa kunskaper inte fullt ut används då ramfaktorer spelar en avgörande roll i hur fritidshemmets verksamhet utformas.