Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>

Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p>

The Thesis is focused on the concepts of audit committee and audit quality, which are the basic control mechanisms for the quality of financial statements. The Thesis first presents the reasons and conditions for the appointment of audit committee, then follows with the legal rules applicable for mandatory audit of financial statements and presents some common definitions and measures of audit quality. Next, the new regulation for mandatory audit in the European Union is presented. The practical part of the Thesis starts with an analysis of the annual reports of the companies that are a part of CZECH TOP 100 for the year 2014. The analysis is focused on auditor choice, audit fees, public interest entities and their obligation to appoint an audit committee. The next part contains an empirical analysis of the association between audit committee existence, auditor choice and audit quality, which is defined as the quality of reported earnings.

Cette étude développe et teste empiriquement un modèle explicatif des comportements dysfonctionnels des auditeurs financiers. La revue de la littérature permet d'identifier les principaux facteurs ayant un impact significatif sur les dysfonctionnements (pression budgétaire et des délais...). Cette recherche propose d'étendre le périmètre des déterminants sous un angle relationnel et managérial. À cette fin, elle mobilise principalement l'approche de la relation supérieur - subordonné (LMX), mais aussi le role modeling et le style d'évaluation de la performance des auditeurs.Notre étude repose sur un questionnaire soumis aux auditeurs seniors opérant dans les grands réseaux de commissariat aux comptes constituant les principaux acteurs du marché de l'audit en France, plus précisément d'origines anglo-saxonne (Big 4) et française (Mazars).Pour tester nos hypothèses, la méthode d'estimation retenue est celle de type Seemingly Unrelated Regression (SUR).Les analyses soulignent que les trois dimensions du LMX, à savoir affection, loyauté et contribution ont un impact négatif et significatif sur les comportements adaptatifs (respectivement comportements non professionnels : CNP, mauvaise gestion de l’équipe d’audit : MGE et comportements réducteurs de qualité : QTB). En outre, les résultats mettent en lumière que, sous l’effet de mimétisme, les comportements managériaux adoptés par un supérieur réduisent le MGE, le QTB et le CNP. De plus, il a été observé qu’une perception favorable du soutien organisationnel et une évaluation axée sur des critères sociaux entraînent respectivement moins de QTB et de MGE. Enfin, certains résultats confirment ceux des recherches antérieures quant à l’impact du style d’évaluation basée sur des critères techniques, de l’engagement affectif, et de la pression liée au budget et aux délais sur les comportements dysfonctionnels. / This study develops and empirically tests an explanatory model in order to study the dysfunctional behaviors of financial auditors.The literature review allows to identify the main factors having a significant impact on malfunctions (budget pressure, time deadline pressure...). This research proposes extending the scope of the determinants in a relational and managerial perspective. To this end, it mobilizes mainly Leader-Member Exchange theory (LMX), but also the role modeling and the assessment style of auditors performance.Our study is based on a questionnaire which was sent to senior auditors who work in the large auditing networks which constitute the main actors of the audit market in France, specifically of Anglo-Saxon (Big 4) and French (Mazars) origins.To test our hypotheses, the estimation method of Seemingly Unrelated Regression (SUR) was applied.The results show that the three dimensions of Leader Member-Exchange (LMX), namely affection, loyalty and contribution have a negative and significant impact on the adaptive behaviors (respectively unprofessional behaviors: CNP, mismanagement of the audit team: MGE and Quality-Threatening Behavior: QTB). Also, results highlight under the effect of mimetic, managerial behaviors adopted by a superior have been shown to reduce the MGE, but also QTB and CNP. In addition, it was revealed that a favorable perception of organizational support and an evaluation focused on social criteria result in less QTB and MGE respectively.Finally, the analyses confirm the results of previous research concerning the impact of the style assessment based on technical criteria, affective commitment, budget pressure and time deadline pressure on such types of behavior.

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén / Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality

Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet.    Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige.    Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. / The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity   The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden.    The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.

Titel: Revision i tider av social distansering Inledning: En kris är något som påverkar det normala och bidrar till en avvikelse i en organisation. Coronapandemin har bland annat satt krav på implementering av hemarbete och dess strategier. En revisors roll i företaget är att ge en rättvisande bild av företagets finansiella information. Som revisor behöver man säkerställa att man bibehåller den revisionskvalitet som krävs, även i tider av social distansering. Syfte och frågeställning: Denna studie syftar till att undersöka om, och hur, den sociala distanseringen, till följd av Coronapandemin, har påverkat kvaliteten på revisorns arbete. Hur har revisionskvaliteten påverkats av de krav som ställts på den sociala distanseringen till följd av Coronapandemin?Hur har följande fem punkter påverkats av Coronapandemin? Revisorsarvode Revisorns lön Fortlevnadsprincipen Revisionsförfarande HumankapitalSkiljer sig resultatet åt ifall man arbetar på “Big Four” eller inte?Teori: Studien bygger på den teoretiska studien gjord av Albitar, Gerged, Kikhia och Hussainey (2020), för att nå ytterligare bredd har även annan forskning bidragit till den teoretiska referensramen. Detta för att undersöka Coronapandemins påverkan på de fem ovan nämnda nyckelaspekter i ett senare stadie av Coronapandemin än den tidigare forskningen av Albitar med flera (2020).Metod: Studien antar ett deduktivt synsätt med inslag av induktion för att få en djupare förståelse kring ämnet. Genomförandet är av kvantitativ karaktär och genomförs genom enkäter med respondenter från revisionsbyråer Sverige över.Slutsats: Studiens resultat påvisar en viss påverkan på branschen till följd av Coronapandemin. Bland annat så har bedömningen om fortlevnad försvåras då framtiden är oviss för många av klienterna. Denna studie påvisar även att revisorsarvoden inte har sänkts till följd av Coronapandemin, inte heller revisorers löneutveckling. Vidare har de krav på digitalisering effektiviserat revisorers arbete som fått implementera andra arbetssätt för att samla in de ekonomiska underlag som krävs för revisionen. Det kan inte, i nuläget, påvisas att revisionskvaliteten påverkats av Coronapandemin. Det framforskade resultatet visar att de som arbetar inom "Big Four" är mer motiverade av lön när det handlar om utfört arbete jämfört med de som inte arbetar inom "Big Four". Resterande punkter skiljer sig inte parterna sig mellan.

I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.