Spelling suggestions: "subject:"afterschool"" "subject:"interschool""
171 |
Digital värdegrund på fritidshemmet : En utforskande essä om riskmedvetenhet kring digitala plattformar / Digital values in after school centerWågdalen, Liselott January 2020 (has links)
This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.
|
172 |
Fritidshemsläraren i skolans värld : En vetenskaplig essä om maktrelationen mellan lärare i fritidshem och lärare i den obligatoriska skolan / The after-school teacher in the school world : A scholarly essay about the power relationship between teachers in after-school centers and teachers in the compulsory schoolAbrahamsson, Malin January 2020 (has links)
The purpose of this scholarly essay is to gain an increased understanding of the power relationship between teachers in after-school centers and teachers in the compulsory school. The starting point for the essay is a story which deals with various self-experienced situations where an imbalance in power is perceived as particularly noticeable. The choice of method, to write a scholarly essay with a hermeneutic approach, means that the own experience has been given room in the essay. To achieve the purpose of the essay, two questions were formulated – how the power relationship can be understood and how the after-school teacher can make room for their own competence and knowledge. These questions were examined from a historical perspective and a knowledge perspective as well as from Bourdieu ́s theory of capital and Foucault ́s thoughts on power. The first question could be answered within the limits of the essay: the power relationship can be understood as a product of the after-school center ́s historical emergence, as a reproduction of the view of knowledge and as a result of the interaction and competition between the individuals and the institutions. The second question, on the other hand, is not possible to answer before a balance in power between the after-school center and the school has been reached – before that, it is not realistic to talk about making room for the after-school teacher ́s competence and knowledge. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att få en ökad förståelse för maktrelationen mellan lärarna i fritidshem och lärarna i den obligatoriska skolan. Utgångspunkt för essän är en gestaltning vilken behandlar olika egenupplevda situationer där en obalans i makten upplevts som särskilt påtaglig. Metodvalet, att skriva en vetenskaplig essä med ett hermeneutiskt förhållningssätt, innebär att den egna erfarenheten har getts utrymme i uppsatsen. För att uppnå syftet med essän formulerades två frågor - hur maktrelationen kan förstås samt hur fritidsläraren kan göra utrymme för sin egen kompetens och kunskap. Dessa frågor undersöktes utifrån ett historiskt perspektiv och ett kunskapsperspektiv samt utifrån Bourdieus kapitalteori och Foucaults tankar om makt. Den första frågan kunde besvaras inom ramen för essän: maktrelationen kan förstås som en produkt av fritidshemmets historiska framväxt, som en reproduktion av kunskapssynen samt som ett resultat av samspelet och konkurrensen mellan individerna och institutionerna. Den andra frågan är däremot inte möjlig att besvara innan en balans i makten mellan fritidshemmet och skolan uppnåtts – innan dess är det inte realistiskt att tala om att göra utrymme för fritidshemslärarens kompetens och kunskap.
|
173 |
Fritidshemslärarens roll i digitaliseringens era : En essä om digitaliseringens påverkan på fritidshemslärarens roll / The role of the after-school teacher in the era of digitalisation : An essay on the impact of digitalisation on the role of the after-school teacherCatir, Metin, Ledin, Christopher January 2021 (has links)
Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.
|
174 |
Digitala Lärresurser I Fritidshemmet : Fritidshemslärares uppfattningar och användande i verksamheten / Digital learning resources in the after-school center : Perceptions of leisure educators and their use in the after-school centerHajredinaj, Kushtrim, Gustafsson, Adam January 2022 (has links)
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.
|
175 |
Digitala verktyg på fritidshemmet : En kvalitativ studie om möjligheter och utmaningar med digitala verktyg för språkutveckling på fritidshemmet / Digital tools at the after-school center : A qualitative study of opportunities and challenges with digital tools for language development at the after-school centerErlandsson, Johannes, Shehu, Ismet January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen. / The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.
|
176 |
MIK, what are the boundaries? : A study of media and Information literacy in relation to youth culture and the extended school environment.Clive, Dean January 2017 (has links)
The aim of this study was to observe how, and if, the concept of Media and Information Literacy (Medie-och informationskunnighet in Swedish) was used in the extended school environment. In Swedish primary schools, 21stcentury skills, such as critical thinking, are beginning to be implemented, butis that also the case with the fritidshem? In this study, I have used fiveobservations to examine the situation at a specific school that has a vision ofsustainability and focus of extensively working with information andcommunication technologies. Would this school break down the boundaries, andstatus divide, that often exist between school and fritidshem? / Måletmed den här studien var att observera hur, och om, medie- ochinformationskunnighet användes i fritidshemmet. I den svenska grundskolanbörjar 2000-talets förmågor, som kritiskt tänkande, att sätta sig, men gällerdet även fritidshemmet? I denna studie har jag använt fem observationer för attundersöka hur det ser ut i en skola som har en vision om hållbarhet och fokuspå informations- och kommunikationsteknologi. Kunde denna skola brytabarriärerna och statusskillnaderna, som ofta finns mellan skola ochfritidshemmet?
|
177 |
Inkludering av elevermed behov av särskilt stöd på fritidshemmet : En studie om fritidshemmets arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och fritidslärarnas syn kring inkluderingLundblad, Sara January 2016 (has links)
The purpose of the essay Inclusion of children with special needs in after school activites. Is to examine if there is differences in how schools in one township works with inclusion of special needs children in after school activities. My results show that all of the schools in the survey in township X works with inclusion in the schooland after school activates. Forms where sent to eleven schools and nine choose to be a part of the survey. The after school teachers agreed that more planning is needed and more time to be able to get a working operation. They also agreed that more resources are needed for children with specialneeds and argueif they have extra personnel support during schoolhours, should they also have it during after school activates. In the essay i have used methods such as sending out surveyforms and making observations on different schools. / Syftet med uppsatsen Inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Är att undersöka om det finns skillnader på hur skolor i samma kommun arbetar med inkludering av barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmen. Mitt resultat visar att samtliga undersökta skolor i kommunen X arbetar med en inkluderande skolabåde i skolan och på fritids. Jag skickade ut enkäter till elva skolor i kommunen X och det var nio skolor som valde att vara med i min undersökning. Fritidslärarna är eniga om att det krävs mer planering och mer tid för att få en fungerande verksamhet. De är också överens om att det behövs fler resurser till barnen som har behov av särskilt stöd och om de har resurser under skoltiden ska de också ha enresurs under fritidstiden. Jag har i uppsatsen använt mig utav metodernaenkäter ochobservationer på olika skolor.
|
178 |
Får vi sitta med iPaden? : Hur elever kan motiveras till att arbeta med matematik med hjälp av digitala verktyg / May we use the iPad? : How students can be motivated to work with mathematics with the help of digital toolsEngström, Joakim, Hillgren, Emelie January 2019 (has links)
För att ge lärare på fritidshemmet ökad kunskap kring hur arbetet med digitala verktyg kan se ut, har iPads använts i denna studie för att öka motivationen till matematik bland elever på fritidshemmet. Studien grundar sig i en aktionsforskningsansats och en aktion har genomförts på ett fritidshem. Aktionen har inneburit en workshop med sju matematiska appar, samt en testperiod under fem veckor där eleverna fått möjlighet att arbeta med apparna. Fyra fritidslärare har intervjuats, två gånger var. Sammanlagt åtta intervjuer har genomförts, fyra nulägesintervjuer före aktionen och fyra utvärderingsintervjuer efter aktionen. De fyra fritidslärarna som intervjuats medverkar i aktionsforskningen och intervjuerna är genomförda på det fritidshem där aktionsforskningen utförs. Samtliga lärare arbetar på det fritidshem där studien genomförts. Aktionsforskningen resulterade i ökade frivilliga matematiska aktiviteter på fritidshemmet bland eleverna samt ett en ökad kunskap och trygghet bland fritidslärarna om hur användandet av digitala verktyg kan se ut. / To give teachers in after-school programs increased knowledge about activities involving digital tools, this study is using iPads to increase students’ motivation to work with mathematics in the after-school program. The study is based on action research and an action has been made in an after-school program. In this action, a workshop, involving seven mathematical apps, has been made, and during a test period of five weeks, the students had the opportunity to work with the apps. Four after-school teachers have been interviewed, two times each. A total of eight interviews have been made, four interviews to analyse the present situation before the action and four interviews to analyse the outcome of the action. The four teachers, being interviewed, is included in the action research and the interviews are being carried out in the after-school program where the action research takes place. All the teachers are working in the after-school program where this research has been made. The action research resulted in increased volunteered mathematical activities among the students. The research also resulted in increased knowledge and confidence among the teachers about the using of digital tools in education.
|
179 |
"Varför kom vi olika yrkesgrupper inte så nära varandra som jag hade tänkt mig?" : En vetenskaplig essä om fritidslärarens yrkesroll, med fokus på makt, etik och kommunikation.Backlund, Niclas January 2017 (has links)
Jag har i min essä reflekterat och sökt efter vad min yrkesroll som blivande lärare mot fritidshem ska vara och innebära. I samband med detta har jag också funderat över vad min plikt är i en dilemma situation där mitt yrkesuppdrag som fritidslärare ställs mot ett annat delegerat uppdrag i form av resurs till en elev under hela skoldagen. Jag har undersökt problematiken med hjälp av tre olika teoretiska perspektiv: den första är Michels Foucaults teori om makt, det andre är Ronald A Rothams teori om status och den tredje är Immanuel Kants teori om pliktetik. I den första delen har jag kommit fram till att skolan är en arena för olika maktstrukturer där resurser fördelas till olika verksamheter där bland annat skolan och fritidshemmet ingår. Jag har också kommit fram till att makten finns i alla relationer på vår arbetsplats och det som har betydelse i hur makten används i relationerna kan vara utbildning och yrkeserfarenhet bland annat. Makten behöver inte heller vara negativ utan kan användas som en produktiv kraft i att skapa kunskap och att skapa motstånd. Med hjälp av Ronald Rothmans teori om status har jag kommit fram till att den tillskrivna statusen, som vilar på en yrkesgrupps föreställningar om en annan, gör gällande att vi fritidspedagoger/fritidslärare ser lärarna som att inte ha någon förståelse för vår verksamhet och att lärarna ser oss fritidspedagoger/fritidslärare som ska hjälpa till klassrummet som en extra resurs. Vad gäller den förvärvade statusen, förutsättningar för arbetet, så menar jag att lärarna har en högre förvärvad status än oss fritidspedagoger/fritidslärare genom att de har legitimation, en högre lön och en längre utbildning exempelvis. I min tredje reflekterande teoretiska del resonerar jag hur Immanuels Kant teori om pliktetik kan hjälpa mig till att förstå vad som är min plikt i mitt dilemma. Jag kommer här fram till att plikten alltid finns där och den förhåller sig till det som är det rätta, och inte alltid det som andra kräver av mig. För mig som yrkesutövande fritidslärare konstaterar jag att detta innebär att jag måste göra min plikt gentemot mitt yrkesuppdrag då det båda gynnar elevernas bästa och verksamhetens bästa. I den sista delen skriver jag en fiktiv berättelse där jag återigen möter läraren Kristina och försöker med språkets hjälp förklara min yrkesroll tydligare nu med en större insikt om den ska innebära.
|
180 |
Beyond baby sitting : a study of after school care services in the ACT from the perspective of care providersGlyde, Jo, n/a January 1997 (has links)
The increased demand for Out of School Hours Care (OSHC) has been linked to changes
that have occurred in the family structure and work habits. OSHC programs operating
on school sites under the management of a committee of parents and school
representatives provide parents with one option to meet the needs for care of primary age
children.
This study examined the issue of OSHC from the perspectives of workers involved in the
provision of services in government school sites in the ACT. Data were gathered by way
of semi-structured interviews with nineteen coordinators from sixteen After School Care
(ASC) centres. The data were analysed to find similarities in the experiences of workers
interviewed. Extracts from the interviews are presented in the findings to illustrate the
perceptions care givers have about their work and areas where changes can be made to
improve the quality of ASC services.
The study provides information on the factors affecting the provision of quality services
and suggests possible directions for future planning and research in this area. The
findings indicate that the care givers interviewed perceived their role as a positive
influence in the lives of children and families. Care givers sought to provide relaxed
environments for children after the school day. Many centres operated with the strong
support of parents, schools and management committees. The findings suggest that ASC
centres can and do operate successfully on school sites in the ACT and that care givers
were generally happy with the level of service provided. However, variability in the
facilities and support provided to centres was noted.
The study concludes that real improvement to the quality of programs and support of
workers is dependent on the introduction of nationally recognised standards in the
provision of ASC.
|
Page generated in 0.1029 seconds