I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse. Denna teori är även en utgångspunkt då vi analyserar, tolkar och diskuterar vårt resultat. I resultatdelen har vi lyft de två estetiska uttrycksformerna musik och bild, då dessa varit utmärkande i våra observationer. Resultatet av vår undersökning är att pedagogerna aktivt arbetar med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter. Vi drar slutsatsen att det inte är självklart för pedagogerna att de ser ett samband mellan de estetiska uttrycksformer och språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka grammatiska strukturer som fortfarande våller problem för vuxna arabisktalande andraspråksinlärare efter 8-9 års vistelse i Sverige. Denna kvalitativa studie tillämpar processbarhetsteorin för att analysera muntlig produktion utifrån en bildserie. Resultaten visar på förekomsten av en hel del komplexa strukturer som fortfarande är problem för studiens informanter, exempelvis kongruensböjning och negations placering, och indikerar att språkutvecklingen ändå är en pågående process, där  både korrekta och inkorreka språkliga konstruktioner involveras. Deltagarna visar en viss förståelse för svenska grammatiken även om dessa inte fullt ut kan tillämpas. Det finns dessutom flera faktorer som påverkar graden av språkliga utmaningar, som upptäcks genom skriftlig korrespondens, exempelvis interaktion och ålder. En viktig faktor som denna studie också framhäver är transfer då informanterna försöker applicera regler från mådersmålet till målspråket. Överföringen har oftast lett till felaktig grammatik, och därmed påverkats språkinlärningen negativt, särskilt eftersom studiens informanters modersmål (arabiska) inte är besläktade med målspråket (svenska).

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Studiens syfte var att genom intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska som andraspråk undersöka hur de arbetar med det centrala innehållet jämförelse mellan svenska och elevens modersmål i kursen Svenska som andraspråk 1. De intervjuade lärarna berörde fyra olika teman: andraspråksutveckling, transspråkande, språktypologi och språksociologi. Språksociologi utgör det område inom vilken lärare aktivt arbetar med språkjämförelse även om språktypologiska övningar förekommer i undervisningen där jämförelse mellan språken är i fokus. Lärarna beskrev transspråkande som ett arbetssätt att arbeta med språkjämförelse samt var elevernas andraspråksutveckling ständigt närvarande vid lärares motivering av sin praktik. Teman analyserades utifrån dimensionen specialisering där lärares beskrivna undervisning tolkas utifrån hur det antingen förekommer högre grad av fokus på kunskapsinnehåll eller högre grad av fokus på eleverna och deras förhållande till sitt modersmål. Resultatet visade att lärarna arbetade med språkjämförelsen i högre grad för att stärka elevernas identitetsskapande samt utifrån ett synsätt där flerspråkighet i klassrummet ses som något naturligt.

Idag är en stor andel av eleverna i svensk skola flerspråkiga. Lärarna måste alltså räkna med att eleverna i klassen behärskar svenska språket i varierande grad. Forskning visar att för att andraspråkselever ska få samma chans som förstaspråkselever att mötas utifrån sina förutsättningar och behov, krävs att alla lärare har kunskaper om hur andraspråksutveckling går till och hur man kan planera och genomföra undervisning som är samtidigt språkutvecklande och kunskapsutvecklande. Men lärarutbildningen prioriterar inte dessa ämnen. Inte heller finns det några formella krav på att grundlärare ska ha dessa kunskaper.   Genom intervjuer med två lärare i årskurs tre undersöks i föreliggande studie hur stor betydelse lärarnas eget driv har för att skapa förutsättningar för en framgångsrik språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. Resultatet visar att lärarnas eget intresse och engagemang har en nyckelroll i detta. / A large percentage of students in Swedish schools today are multilingual. Consequently teachers must expect varying degrees of Swedish language proficiency of the students in the classroom. Research shows that in order to give second language students the same chance of being met on the basis of their capacities and needs as students with Swedish as their first language have, it is important that all teachers have knowledge of second language development as well as of educational planning and implementation that is developing both language and subject-matter knowledge. Regardless of this finding the teacher education programme does not prioritize these subjects; nor are there any formal requirements that primary school teachers should have these skill sets.   In this study interviews were conducted with two third grade teachers to probe the significance of the teacher's own enthusiasm in creating optimal conditions for the development of the student's language skills and learning. The results show that the teachers' own interest and commitment play a key role in this matter.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundskolan beskriver flerspråkiga elevers hinder och möjligheter i sin andraspråksutveckling i svenska och försöka förstå hur de arbetar med dessa elevers språkutveckling. Denna studie bidrar med kunskap och förståelse kring: andraspråkselevers språkutveckling, deras dubbla uppgifter att både lära sig undervisningsspråket och innehållet, hur vi tillsammans i skolans värld kan undanröja hinder och möjliggöra en god språk- och kunskapsutveckling. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som tillsammans representerar tre skolområden. Undersökningen är kvalitativ med en sociokulturell ansats där språket, redskapens redskap, står i fokus. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna lägger stor vikt vid undervisning av ord, begrepp och förståelse. Tid och engagemang läggs på att: skapa relationer med eleverna, planera upp och bedriva språkförebyggande undervisning, som de ser gynnar och har betydelse för andraspråkselevers språkutveckling i svenska. Detta resultat framkommer även i andra studier som jag tagit del av. Med flerspråkiga elever menas elever som lär sig behärska fler än ett språk. Begreppen förstaspråk och andraspråk förkortas L1 och L2. Där L står för language och handlar om den ordningsföljd barnet lär sig språket, och har inget att göra med behärskningsgraden (Abrahamsson & Bylund, 2012). / The purpose of the study is to investigate how some teachers in primary school describes multilingual students’ obstacles and opportunities in their second language development in Swedish and try to understand how the teachers work with these students' language development. This study contributes with knowledge and understanding of: second language learners’ language development, their dual assignment to both learn the language and content, how we in education can remove barriers and allow a good language- and knowledge-development. Data were collected through semi-structured interviews with four teachers who together represent three school areas. The study is qualitative with a socio-cultural approach in which language, the gear tools, are the focus. In summary, the results show that the teachers put great emphasis in teaching words, concepts and understanding. Time and dedication is put on: creating relations with the students, planning and conduct up language teaching prevention, which they see benefits and are important for second language learners’ language development in Swedish. This result is also indicated in other studies that I have read. Multilingual pupils mean students learning to master more than one language. The terms First language and Second language shortened L1 and L2. Where L stands for language and the figure is about the order the child learns the language, and has nothing to do with mastery level (Abrahamsson & Bylund, 2012).

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process. Performansanalys presenteras som en möjlig metod för detta. Som teoretiska utgångspunkter ligger den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för performansanalys. Vidare presenteras forskning kring summativ och formativ bedömning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har en fenomenografisk forskningsansats, vilken strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar. Kvalitativa intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Bearbetningsmetoden innefattar en beskrivande och en analytisk nivå med fyra steg: transkribering, datareferat i form av citat, menings-koncentrering och analys. Resultat och analys visar att lärarna erfar performansanalys på två övergripande sätt. Dels uppfattas performansanalys i enlighet med dess teoretiska utgångspunkter. Dels uppfattas performansanalys som ett summativt inriktat bedömningsverktyg, vilket har ett samband med tidsaspekten och kommunens inverkan på lärarnas arbete med bedömningsverktyget. Diskussionen visar på olika tolkningsmöjligheter av analysen.</p>