Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.

No description available.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur speciallärare inom anpassad grundskola arbetar för att göra eleverna delaktiga i den egna lärprocessen. De forskningsfrågor som ligger till grund för denna studie är: Vad innebär begreppet delaktighet för speciallärarna och hur arbetar speciallärarna i undervisningen för att eleverna ska bli delaktiga? Studien består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger som är verksamma inom anpassad grundskola. Ett relationellt perspektiv har använts vid tolkning av insamlat empiriskt material. Resultatet redovisas under tre teman: Möjligheter och hinder, undervisning för delaktighet och synliggöra kunskap. I studien framkommer att begreppet delaktighet överlag är stort och komplext, betraktas olika från elev till elev beroende på elevens förutsättningar. Trots svårigheter utifrån elevernas olika förutsättningar menar lärarna att delaktighet är ett viktigt område att arbeta med. Begreppet lärprocess är komplext och både delaktighet och lärande är svåra frågor. Faktorer som framkom är viktiga för elevernas möjligheter till delaktighet är en tillgänglig lärmiljö och att visualisera undervisningen med hjälp av bildstöd och tydlighet.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetsprocesser och kommunikationsprocesser som framträder i speciallärares och rektorers beskrivningar av överlämningsprocessen till första årskursen i anpassad grundskola. Studien har tre frågeställningar: Hur beskriver speciallärare och rektorer överlämningen till första årskursen i anpassad grundskola? Framträder det några arbetsprocesser i beskrivningarna och vilka är i så fall dessa? Vilka kommunikationsprocesser synliggörs i de arbetssätt som beskrivs? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Genom ett slumpmässigt urval kontaktades 20 kommuner av vilka åtta skolor valde att delta i studien. I varje kommun intervjuades en rektor och en speciallärare i anpassad grundskola, sammanlagt genomfördes 16 intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är kommunikationsteori vilket användes i analys av det resultatet. Intervjuerna visar att överlämningsprocessen består av olika komponerade processer i de olika kommunerna. Återkommande beskrivs överlämningsprocessen innehålla möten, besök och inskolning. I arbetsprocessen ingick det anpassning individuellt beroende på elev. Enligt respondenter finns rutiner på skolorna för överlämning men det sker inget systematiskt arbetssätt med utvärdering, uppföljning och utveckling av processen. De kommunikationsprocesser som beskrivs visar möjliga transaktionsmodeller på olika nivåer. Hos de respondenter som uttrycker vikten av samverkan kan en transaktionsförståelse framträda. De specialpedagogiska implikationerna med detta arbete är att genom att få en mer likvärdig och genomtänkt överlämning så gynnas de elever som ska börja första årskursen i anpassad grundskola. Studiens slutsats är att överlämningens betydelse, för elevens kontinuitet i lärandet, måste lyftas och bli mer strukturerad i form av riktlinjer för överlämning.

Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå fram till eleverna där den mänskliga insatsen inte gör det. Vi har också sett möjligheter till att skapa gemenskaper mellan olika skolformer där hunden skulle kunna fungera som ett medierande redskap, en fysisk länk mellan eleverna.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

No description available.

Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. / Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion.  Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual disabilities. [1] Co-reading is a specific Swedish term used to describe an educational situation of shared lessons for students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom at the same time, and thus similar to inclusive education.