De tankar om förbättringsprocesser som tillslut har blivit konceptet Lean härstammar ifrån ”The Toyota Production System” där Kiiro Toyodas vision att alla delar av en bil skall levereras precis ”i rätt tid” står i fokus. Delarna som arbetarna behöver skall alltså vara tillgängliga precis när de behöver dem varken förr eller senare. Det tog tid innan hans vision blev realitet men ett decennium efter hans död använder hela Toyota koncernen sig utav hans idéer över hela världen. Man kan se systemutveckling som en form av produktutveckling. Troligtvis är det mesta av den mjukvara du använder köpt som en produkt. Kunder köper inte mjukvaran som utvecklats de köper en tjänst, någonting som är större än de kodrader som utgör mjukvaran, de köper ett koncept, en produkt. Allt eftersom tiden går blir det svårare och svårare att hantera förändringar i ett informationssystem. Detta på grund utav att komplexiteten växer till dess att det blir omöjligt att ha en överblick över vad som gör vad. Det är därför viktigt att man hela tiden utvecklar med tanke på att det skall vara lätt att utföra förändringar och anpassningar i framtiden. Genom att man anammar goda principer för systemutveckling för att sedan finna sätt att tillämpa dem på kan man komma en bra bit på vägen mot perfektion, men att endast titta på hur Toyota arbetar med Lean, kopiera detta tillvägagångssätt och implementera detta på ens egna företag kommer troligtvis inte att fungera. Man kan däremot lära sig principerna bakom arbetssättet för att sedan hitta egna sätt att arbeta med dessa principer. Dessa principer kallas ”De sju principerna kring Lean mjukvaruutveckling” och genom förståelse för dessa principer och en arbetsmetod som kan implementera dem anser jag med denna undersökning visat på vilken otrolig förbättringspotential ett företag kan ha så länge man är objektiv och strävar efter ständig förbättring. / Uppsatsnivå: D

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ” Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?” har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm. Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete. Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och begrepp som sätts i relation till den konstnärliga arbetsprocessen, reflektion och kunskapsbildning. Den konstnärliga arbetsprocessen sätts i relation till det pedagogiska rummet och den betraktas utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. Mitt gestaltningsarbete presenterar den konstnärliga arbetsprocessen ur en annan vinkel. I installationen ”Embodiment” blir den konstnärliga arbetsprocessen gestaltad med hjälp av den rörliga bilden. Jag låter berättelserna av konstnärliga arbetsprocesser utvecklas till en visuell berättelse, där själva den konstnärliga arbetsprocessen blir personifierad och dess interna monolog blir hörd. Det är berättelser om tillkomst, grobarhet, visshet, och sökande. Den blir en visuell resa som samtidigt utgör en metareflektion över en konstnärlig arbetsprocess.

Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker.   Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.    Denna studie syftar till att genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda på operativ nivå vid fyra svenska banker skapa insikt i vilket inflytande regleringar, som Basel II, har på motivation i arbetet. Fynden indikerar att regleringar som medför förändring i arbete på operativ nivå kan influera motivationen om de anställda inte förstår syftet. Utifrån de anställdas uppfattningar kan vi påvisa att kommunikation och ledarskap spelar en avgörande roll för hur anställdas kommer uppleva sådana regleringars inverkan. Med avseende på detta resultat görs tolkningen att kommunikation och ledarskap bör anpassas utifrån de anställdas tidigare erfarenheter och kunskaper för att inte förändring i arbetet ska ge upphov till otillfredsställelse på grund av bristande förståelse. / The Basel Accords are a collection of recommendations and regulations aimed to establish a global financial stability. Basel II is directed towards credit institution and investment firms in those countries that have chosen to incorporate the regulations in national law. In Sweden the Basel II was incorporated in the Swedish law at the beginning of 2007, and since then the Basel II has became binding for the Swedish banks.   Basel II stipulates that banks must use in-house developed models to evaluate risks and capital requirement, and defines that the evaluations must be used in decision making in the daily work. The requirements defined by the regulations increase the corporate governance since the development of strategies and control systems for such risk models is done on a high organizational level, at the bank’s head office. The dilemma in this is that the implementation of the regulation, which influences the organizational structure of the bank, becomes a difficult question to manage, and it delivers a huge impact on the employees with operative tasks.   Through eight semi-structured interviews with employees with operative tasks at four Swedish banks, it is the purpose of this study to create an insight into what influence regulations, such as Basel II, have on the motivation at work. The findings indicate that regulations, which bring changes to work on operative level, can affect the motivation if the employees do not understand the purpose. Based on the views of the employees we can show that communication and leadership play a decisive role for how the employees will experience the influence of such regulations. Regarding this result the interpretation is that communication and leadership should be based on the employees’ previously experiences and knowledge, to prevent that change in work will cause dissatisfaction because of defective understanding.

No description available.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka vikten av standardisering hos växande små till medelstora (SMF) tillverkande företag. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats.  1. Vilka svårigheter finns det i att följa en process inom växande SMF? 2. Vilka utmaningar har växande SMF kring att standardisera sina processer? Metod – Frågeställningarna besvarades genom att kvalitativt samla in data i ett triangulerande tillvägagångssätt. Datainsamlingen bestod av observationer, intervjuer, dokumentstudier, ostrukturerade möten samt litteraturstudier. Deltagande observationer har genomförts för att studera urvalet på nära håll. Vidare genomfördes tre intervjuer med personer som hade erfarenhet av den studerade aktiviteten där bland annat händelser, beteenden och attityder samlades in. Dokumentstudien utfördes för att validera sådant som talades om på intervjuerna och som observerades. Under de ostrukturerade mötena samlades det allmän information. Litteraturstudier inom relevanta ämnen utfördes genomgående under studien för att ta fram ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket och empirin samlades in parallellt för att stödja varandra. Studien har bestått av en abduktiv ansats och analysen har grundats på den empiriska datan i koppling till det teoretiska ramverket.  Resultat – Den studerade aktiviteten var demontering av automationsutrustning - en maskin. Undersökningen visar att det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter inom Leans 7+1 slöserier, vilket skapar svårigheter i processer och hindrar att en standardisering kan utformas. Växande SMF behöver gå från en adhocratisk konfiguration till en maskinbyråkratisk konfiguration för att kunna standardisera sina processer. Vidare visade studien att det fanns utmaningar hos den operativa kärnan och hos den strategiska toppen. Hos den operativa kärnan upptäcktes motstånd till följd av ”vanans makt”, det vill säga att arbeta som man alltid gjort. Hos den strategiska ledningen upptäcktes däremot utmaningar i att använda sig av forum för att ta emot feedback hos de anställda.  Implikationer – Det teoretiska bidraget för studien är att den ökat kunskap inom standardisering av arbetsprocesser och de tillhörande utmaningarna som finns på växande SMF, samt utveckling av redan existerande organisationsteori. Det praktiska bidraget för studien är att företag kan använda sig av studien för underlag till implementering av standardiserade arbetsprocesser. Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att endast ett fallföretag ingick i undersökningen. Hade fler företag undersökts hade resultatet bidragit till större generaliserbarhet och därmed hade resultatet varit tillämpbart i fler verksamheter. Ytterligare begränsning skedde i form av antal observationer av maskiner - endast demontering av en maskin observerades.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:               Merna Naomi                                 Zaid Waleed                                  98/05/27                                         89/04/11         Titel:  Utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter - En kvalitativ studie om utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsspecialister, komfortteorin, legitimitets teori, bedömning och arbetsprocesser.  Forskningsfråga: Vilka utmaningar finns det vid granskning av hållbarhetsrapportering? Hur kan hållbarhetsspecialister känna sig bekväma vid granskning av hållbarhetsrapporter? Syfte:  Uppsatsen ämnar till att beskriva och analysera de utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Metod: Den kvalitativa forskningsmetoden har använts i denna studie, semistrukturerade intervjuer har genomförts med hållbarhetsspecialister.  Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att det finns flertal utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapportering, bland annat påtryck från intressenter och högre efterfrågan av företag som vill behålla sin legitimitet. Vidare kan slutsatser även dras gällande arbetsprocesser, allt flera hållbarhetsspecialister känner sig obekväma vid granskning av hållbarhetsrapportering. Detta på grund av tunna riktlinjer som medför svårigheter i standardisering av arbetsprocesser. För att åstadkomma bekvämlighet i arbetsprocesser krävs erfarenhet och kunskap.

Digitization has taken on a central role for many organizations, and its progress has opened up opportunities for organizations to increase their efficiency and streamline their everyday operations. Efficiency is an important phenomenon for many organizations as it yields high returns by achieving higher set goals with less effort. The purpose of this qualitative study is to gain an understanding of how digitized work processes shape the middle manager's opportunities for reflexive practice. The study aims to investigate whether organizations in the future may retain innovation and learning within the organization through reflexive practice, despite efficiency requirements leading to increasing standardization of tasks. This study focuses on the middle management role, conducting ten interviews with middle managers in the private sector to gather empirical data. The research targets middle managers in various organizations as well as senior management to understand how to maintain reflexive practice even in a digital environment where many tasks become standardized. In conclusion, the results show that digitization has affected work processes, creating both opportunities and challenges for the middle manager's space to practice reflexivity. Working with reflexive practice has proven necessary in the implementation of digital tools to reduce the risks of errors. At the same time, automation has opened up greater scope for organizations to practice reflexivity, but utilizing that opportunity depends on them and the unique needs of the organization. Furthermore, we can observe that the practice of reflexivity is most common in problematic contexts and rarely in processes that work smoothly. Therefore, the middle manager is in a balancing act in terms of how much is required of them to exercise reflexive practice in their organization and how much they should prioritize questioning the various digitized work processes. / Digitaliseringen har blivit en central roll för många organisationer och dess framfart har öppnat upp för möjligheter för organisationer att öka sin effektivitet och en smidigare vardag. Effektivitet är ett viktigt fenomen för många organisationer då det ger hög vinning i att med mindre prestation, nå de högre uppsatta målen. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa sig en förståelse för hur digitaliserade arbetsprocesser formar mellanchefens möjligheter till en reflexiv praktik. Studien ämnar undersöka huruvida organisationer i framtiden kan komma att behålla innovation samt lärande inom organisationen genom en reflexiv praktik, trots att effektivitetskrav gör att organisationer i allt större grad standardiserar uppgifter. Denna studie tar språng i mellanchefsrollen där 10 intervjuer med mellanchefer i den privata sektorn har genomförts för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen riktar sig främst till mellanchefer i olika organisationer men även högre ledning för att skapa sig förståelse i hur man kan behålla en reflexiv praktik även i en digital miljö där många arbetsuppgifter blir standardiserade. Avslutningsvis visar resultatet att digitaliseringen har påverkat arbetsprocesserna, som både skapat möjligheter men även visat sig utmana mellanchefens utrymme för att praktisera reflexivitet. Att arbeta med en reflexiv praktik har visat sig vara nödvändig vid implementering av digitala verktyg för att minska riskerna för felsteg. Samtidigt har automatisering öppnat upp en större marginal för organisationer att praktisera reflexivitet, men att utnyttja den möjligheten är upp till dem och den unika organisationens behov. Vidare kan vi konstatera att praktiserande av reflexivitet är mest förekommande vid problematiska kontexter och sällan vid de processer som fungerar. Mellanchefen står därför mellan en balansgång i hur mycket det krävs av dem att utöva en reflexiv praktik i sin organisation samt hur mycket de ska prioritera sitt ifrågasättande för de olika digitaliserade arbetsprocesserna.

De ökande kraven på hållbarhet som regering, myndigheter och övriga intressenter ställer på företag har resulterat i att alla små- och medelstora företag blir tvungna att hållbarhetsrapportera till 2026. En bransch som upplever ett ökat behov av forskning för implementering av sociala hållbarhetsmål, samt arbetsprocesser för att uppnå dessa, är Medtech branschen. Även fast det finns riktlinjer för implementering av socialt hållbarhetsarbete, saknas empiriskt stöd för hur effektiva dessa är. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur dynamiska förmågor för social hållbarhet kan skapas för att eftersträva sociala hållbarhetsmål. Vi vill med detta arbete även tillföra exempel och sammanställa kunskap till företag som strävar efter att implementera eller förbättra sitt sociala hållbarhetsarbete. Forskningsfrågorna som adresseras i studien är: - “Vilka sociala hållbarhetsmål kan företag inom Medtech eftersträva? - “Hur kan företag inom Medtech arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål och vilka dynamiska förmågor resulterar detta i? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tio intervjuer med hållbarhetskunniga på tio olika Medtech företag med verksamhet i Sverige. Resultatet visade att sociala hållbarhetsmål som företag inom Medtech kan eftersträva är: mål för förmåner, jämställdhetsmål, jämlikhetsmål, arbetsmiljömål, mål om arbetsförhållanden i leverantörskedjan, mål om donationer till hjälporganisationer och välgörenhetsinsatser. Studien visade även hur företag inom Medtech branschen kan arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål: Arbetsprocesser för förmågan att avkänna sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att fånga värdet av sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att omkonfigurera sociala hållbarhetsmål. / The increasing demands on sustainability that the government, authorities and other stakeholders place on companies have resulted in all small and medium-sized companies being forced to report on sustainability by 2026. An industry that experiences an increased need for research for the implementation of social sustainability goals, as well as work processes to achieve these, is the Medtech industry. Although there are guidelines for the implementation of social sustainability work, there is a lack of empirical support for how effective these are. The purpose of this study is to increase the understanding of how dynamic capabilities for social sustainability can be created to pursue social sustainability goals. With this work, we also want to add examples and compile knowledge to companies that strive to implement or improve their social sustainability work. The research questions addressed in the study were: - “What social sustainability goals can companies in Medtech pursue?” - “How can companies in Medtech work to pursue social sustainability goals and what dynamic capabilities does this result in?” To answer these research questions, ten interviews were conducted with sustainability experts at ten different Medtech companies with operations in Sweden. The result showed that the social sustainability goals that companies within Medtech may pursue are following: goals for benefits, gender equality goals, diversity, equity goals, work environment goals, goals for working conditions in the supply chain, goals for donations to aid organizations and charitable efforts. The study also showed how companies in the Medtech industry can work to pursue social sustainability goals: Work processes for the ability to sense social sustainability goals, work processes for the ability to capture the value of social sustainability goals, work processes for the ability to reconfigure social sustainability goals

No description available.