Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring. / Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Digitalisering är ett hett ämne idag och framförallt i offentlig sektor. Sverige arbetar väldigthårt med att digitalisera och det avspeglar sig i kommunerna och dess arbete. Ett relativt vanligtfenomen idag är att kommuner inför surfplattor till dess förtroendevalda politiker. Surfplattanersätter den tidigare pappersprocessen gällande handlingar inför möten ochbeslutssammanträden. Kommunerna själva och media menar att detta ska effektivisera arbetet,vara ett bättre miljöalternativ och föra med sig papperslöshet. Dock är studier kring dettabegränsat. Det finns inga studier som påvisar vad som egentligen effektiviseras eller hursurfplattan bidrar till detta. Däremot finns det studier avseende surfplattan som substitut förpapper som visar att papperslöshet är en myt och omöjligt att uppnå. Andra studier visar ävenbrister med surfplattan vid exempelvis läsbarhet, att använda på möten och att en surfplattaegentligen inte effektiviserar någonting.Då det fanns väldigt begränsat med forskning kring det här fenomenet kände vi att vi ville grävadjupare i det och titta på hur övergången från papper till surfplatta verkligen upplevs avanvändarna. Vi ansåg att aspekter kring vad surfplattan bidrar med, hur den är som substitut förpapper, läsbarheten på den och vilka möjligheter som finns med surfplattan. Vi kände att dessaaspekter var obesvarade men också viktiga att beröra då detta blir allt mer förekommande blandSveriges kommuner. Vilket då blev vårt syfte med den här studien och realiserades genom enmixad studie på Mjölby kommun.Vi valde att göra en mixad, abduktiv och tolkande studie med både intervjuer och en enkät föratt få en så god bredd som möjligt. Detta utfördes i samarbete med Mjölby kommun som relativtnyligen genomfört en övergång som denna. Vi valde att fokusera på aspekter som berörts itidigare studier avseende surfplattan som arbetsverktyg och sådant som dök upp underintervjuerna.Den slutsats vi kunde dra var först och främst att surfplattan faktiskt är ett väldigt bra substitutför papper då den har flera karaktärsdrag som liknar pappret. Surfplattan fungerar även utmärktatt läsa och arbeta på, åtminstone enligt respondenterna på denna kommun. Surfplattan harresulterat i flexibilitet, mobilitet och en smidighet för politikerna, då pappret nu till stor del harförsvunnit. Surfplattan har även bringat nytta för den administrativt arbetande personalen påMjölby kommun då de nu kunnat minska förbrukningen på papper och kunnat effektivisera sittarbete i distributionen av handlingar. Dock drog vi slutsatsen att allt för lite av justeffektiviseringen når användarna, det är tydligt att det krävs verksamhets- ocharbetsprocessförändringar för att effektiviteten ska gynna både administrationen ochpolitikerna. Angående förbättringar och problem kring surfplattan kunde vi identifiera attmycket handlade om att översätta funktionaliteten från pappret. Det som var bra och smidigtmed pappret måste även existera i surfplattan för att användarna ska vara nöjda. Sen handlardet även om att ta tillvara på de möjligheter som finns när man gör en övergång från analogttill digitalt. Det räcker inte med att vara nöjd när digitalisering av ett tidigare analogt arbete ärutfört, fortsatt utveckling öppnar upp för många möjligheter. / Nowadays digitalization is a hot topic, especially in the public sector. Sweden as a country isworking hard with digitalization, and is reflected in the municipalities and their work. Arelatively common phenomenon today is that the municipalities implements tablets for theirelected representatives (politicians). The tablet replaces the previous paper processes regardingdocument management at meetings and decision making for political matters. Themunicipalities themselves and the media means that this should streamline and make the workmore efficient, be a better environmental alternative and contribute to the paperless office.However, previous studies regarding this is limited. There are no previous studies thatdemonstrates what is being streamlined nor how the tablet contributes to this. However, thereare some studies of the tablet as a substitute for paper which shows that the paperless office isa myth and almost impossible to reach. Other studies also show flaws with the tablet, regardingreadability, as a tool at the meeting and that the tablet itself is not streamlining anything.Since previous studies regarding this phenomenon was limited, we felt that we wanted to digdeeper into this and study how the transition from paper to tablet is experienced by the users.We felt that aspects regarding what the tablet is really contributing with, how well of a substitutefor paper it is, readability and what possibilities there is with a tablet. We felt that these aspectswere unanswered but also important since the implementation of tablets is more and morecommon among municipalities in Sweden. Which became our purpose with this study and wasrealized through a mixed method study at the municipality of Mjölby.We chose to do a mixed, abductive and interpretative study with both interviews and aquestionnaire in order to reach as good width as possibly. The study was conducted at themunicipality of Mjölby since they recently did a transition, just as the one that we wanted tostudy. We chose to focus on aspects discussed in previous studies regarding the tablet as awork tool and the ones that appeared during the interviews.The first and foremost conclusion we could draw was that the tablet actually is a good substitutefor paper since it got multiple and similar characteristics as the paper. The tablet is also a goodartefact to read on and to use for everyday work, at least according to the interviewees at thismunicipality. The experienced effects of the tablet are flexibility, mobility and simplicity forthe politicians, since a lot of the paper is now gone. The tablet has also been beneficial for theadministration and the administrative personnel at Mjölby duo to less consumption of paper,more streamlined work process of distributing all the documents. However, we concluded thattoo little of the actual efficiency is reaching the users. It is clear that business and workflowprocesses requires change so efficiency will benefit both administration and the politicians.Regarding improvements and problems with the tablet we identified that a lot is concerned withthe ability to translate and transfer functionality from the paper to the tablet. What is good andsimple with the paper must also exist with the tablet, in order for the users to be pleased. Butalso, the importance to take advantage of the possibilities that arises with the transition from ananalog to a digital work environment. It is not enough to just be pleased with the digitalizationitself, continuous development opens up for many possibilities.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.

Syftet med det här examensarbetet är att presentera process och erfarenheter från mitt konstnärliga musikproduktionsprojekt som genomförts under mitt sista år av min masterutbildning. Genomförandet har bestått av att skapa ett svenskt popmusikalbum där låtar har skapats enskilt, genom samarbeten och tre verk har blivit slutförda och distribuerats på streamingtjänster så som Spotify och YouTube. Vidare är syfte att presentera en modell med hjälp av mitt konstnärliga arbete där det prövas potentiella omformuleringar för yrkesroller inom låtskapande. Dessa termer ska i sin tur underlätta rolldefinition inom låtskapande och även ge utrymme för att förtydliga den ideella rätten som medverkande i ett konstnärligt verk har. Med utgångspunkt till att musikproducenten ofta hamnar i en multikompetent position så har jag valt att låna begrepp från systemutvecklarens yrkesvärld för att skapa modellen. Begreppen jag valt att låna består av back-end, front-end och full-stack och avsikten är att bryta upp paraplybegrepp såsom ”låtskrivare, producent och performer” och även kunna bidra till tydligare rekryteringsprocesser för samarbeten inom låtskapande. / The purpose of this master’s thesis is to present the process and experiences of my music production project that was carried out during the last year of my masters’ studies. The project’s creative content is a Swedish pop album which created through collaborative and independent work. Three single releases and one music video have been released and distributed through the course of the project on streaming platforms such as Spotify and YouTube. In addition to the making of the album I have chosen to create a model to use as a frame for potential recruitment instances of creative collaborations, improve role definition and develop a more accurate method to credit rights holder’s moral credentials as a contributor to an artistic work. The root cause of this model is that a music producer often finds themselves as a multicompetent keyperson in creative collaborations where the lines between different professions overlap. The model is inspired of the software developers job terminology and aims to break up umbrella concept roles such as “songwriter, producer and performer” to facilitate the recruiting process of creative collaborations within the crafting of songs. The terminologies inspired out of the software developer’s professions are back-end, front-end and full-stack.

I det här examensarbetet har vi velat ta reda på skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya läroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig så väldigt mycket från Lpo94, men att fokus har ändrats från att i princip hänga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn på arbete i processform. Vad innebär det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda på hur de har tänkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fått en tydligare bild. Men hur tänker då våra kollegor ute i landet som inte har haft möjligheten att prata med dessa nyckelpersoner? Även om underlagen för den enkätundersökning vi har gjort är undermålig till antalet svarande, vilket påverkar validiteten, kan man ändå se en tendens att samma frågor som vi har ställt oss har dykt upp i deras tankar. En av de vanligaste är om det numer är tänkt att slöjden ska bli mer teoretisk i och med att de analytiska och reflekterande förmågorna i större utsträckning lyfta fram i Lgr11. Till följd av detta undrar vi om man som slöjdlärarstudent rustas för att möta det nya förhållningssättet.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden. / This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram. / A graphic designer must be able to create and produce regardless of conditions. The present study addresses what impact short and long deadlines have on this ability and how creativity can be encouraged in stressful situations. Semistructured interviews were conducted with eight Art and Creative directors in GävleDala region to examine how they felt about being creative under stressful conditions. The results showed that there is generally not a problem for the interviewees to be creative on demand, but they do not follow any specific methods to ease the workflow. It was also found that it was rather the workload and the amount of assignments that affect the stress factor rather than a specific time frame.

För att uppnå målen med Agenda 2030 behöver fler satsningar göras på innovation och digitala lösningar, såväl inom den offentliga sektorn som inom industrisektorn. Beträffande den ekonomiska hållbarheten har den svenska byggindustrin i dagsläget möjlighet till sparande av mångmiljardbelopp årligen och digitalisering spelar en nyckelroll i att lyckas uppnå det. Det är viktigt med samverkan och en snabb byggprocess, varför digitala verktyg som förbättrar och kan påskynda den är av intresse för hela branschen, i synnerhet sådana som kan användas under projekteringsfasen. Denna studie avser därför att undersöka hur processen av beräkning av byggnadsverks kostnadskalkyler kan automatiseras, genom användning av den data som finns i den digitala byggmodellen. Därför programmeras en applikation som kopplar samman modelldata och kostnadsdata, med hjälp av Byggnadsinformationsmodellering (BIM), programmering och tvåväga informationsflöden. Studien illustrerar genom exemplifiering processen av programmering och undersöker hur digitalisering – i såväl teori som praktik – kan användas och tillämpas på byggindustrin. Applikationen är en produkt som utvecklas och metodkapitlet initieras därför av en designprocess; specificering av krav, funktioner som uppfyller kraven, attribut som motsvarar dessa funktioner och till sist hur de sammanfogas för att tillsammans skapa produkten. Detta följs av en litteraturstudie som utfördes dels för att samla fakta om programmering och digitala möjligheter inom byggbranschen, dels för att undersöka liknande studier som gjorts tidigare. Slutligen insamlades kostnader till beräkning av schablonvärden för olika typobjekt som sedan kan användas i tandem med modellen för att skapa kostnadskalkylen. Inledningsvis beskriver resultatet ingående en förenklad variant av applikationen, i syfte att närmare illustrera programmeringsprocessen. Därpå följer beskrivningen av programmeringen av applikationen som programmerats för denna studie. Det slutgiltiga resultatet blev en applikation som automatiserar beräkning av en kostnadskalkyl och en studie som beskriver applikationens sammanhang samt metodiken av att programmera den. / In order to achieve the Sustainable Development Goals (SDGs) defined for Agenda 2030, more investments are needed in innovation and digitalized solutions, as much so in the public sector as in the industry sector. When it comes to the economical sustainability, the Swedish construction industry has possibilities of saving multi-billion sums yearly, and digitalization is playing a key part in making that possible. Both cooperation and an efficient construction process are of importance, why digital tools that can improve and speed up this process are of interest, especially ones that can be used during the design phase. The purpose of this study is to examine how the process of calculating a cost estimate for a civil construction can be automated, using the data in its digital model. An application is therefore programmed, combining model data and cost data, through Building Information Modelling (BIM), programming and two-way data exchange. The study illustrates the process of programming and examines how digitalization can be applied to the constructional industry, both in theory and practice. The application development process is part of the study, why the method chapter is initiated by its design process; specifying customer needs, functions that fulfil the needs, attributes that match these functions and lastly how they come together to make the product. This is then followed by the literature overview, which was done partly to gather information about programming and digital possibilities within the construction industry, and partly for relating this study to similar ones done before. Lastly costs have been collected for calculating template values for different modelling objects, which then can be used together with the model to produce the cost estimate. Initially the result explains a simplified version of the application in-depth, for the purpose of illustrating the programming process thoroughly. That is then followed by the programming of the actual application. The final result was an application that automizes calculation of a cost estimate, and a study that describes its context and the methodology of programming it.

The thesis deals with French sculptors and painters active around 1700 at the Royal Palace in Stockholm. They were summoned from Paris by the architect Nicodemus Tessin the younger (1654–1728). This study analyses the Frenchmen’s professional roles, how Tessin organised their work and the working methods applied in the decoration of the Gallery of Charles XI and the adjoining parade rooms. It also involves questions concerning the artist’s roles and the status of artistic professions at the early modern period. The artisans were a group of some fifteen sculptors, painters, founders and a goldsmith. Several of them were accompanied by family members, some of whom were active in the workshop. In France these sculptors and painters had worked in the Bâtiments du Roi  and particularly at the Gobelins. Although they were not part of the artistic elite at the Académie Royale de Peinture et de Sculpture they had vital knowledge in classical pattern/design, le bon goût and drawing. The artisans were also members of the guild system and were thus permitted to accept private commissions. My aim has been to clarify the artisans’ background in Paris and the recruitment undertaken by the diplomat Daniel Cronström (1655–1719). With regard to their activities in Sweden, it has been important to clarify their conditions in the building organisation at the Royal Palace, including social contexts such as their family situation and the possibility to practise their Catholic faith. Equally important is the professional relationship between the Frenchmen and Tessin, who was appointed Superintendent in 1697. Through detailed archival studies, the working practices and the creative process are analysed, especially the collaboration between Tessin and the painter Jacques Foucquet and the sculptors René Chauveau (1663–1722) and Jacques Foucquet (1639–1731).