No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Cloud Computing (CC) is one of the fast growing computer network technologies and many companies offer their services through cloud network. Cloud Computing has many properties with respect to the existing traditional service provisions like scalability, availability, fault tolerance, capability and so on which are supported by many IT companies like Google, Amazon, Salesforce.com. These IT companies have more chances to adapt their services into a new environment, known as Cloud computing systems. There are many cloud computing services which are being provided by many IT companies.The purpose of this thesis is to investigate which cloud environment (public, private and hybrid) and services (Infrastructure as a Service, Software as a Service, and Platform as a Service) are suitable for Swedish Armed Forces (SWAF) with respect to performance, security, cost, flexibility and functionality. SWAF is using private (internal) cloud for communications where both sensitive and non-sensitive information are located in the internal cloud. There are problems like maintenance of hardware, cost issues and secure communication while maintaining the private cloud. In order to overcome those problems we have suggested a hybrid and community cloud environment and SaaS, IaaS, PaaS services for SWAF.For suggesting these cloud environments and cloud services we have performed a literature study and two empirical studies (survey and interviews) with different organizations.A new cloud model is designed based on the suggested cloud environment, separate storage spaces for sensitive and non-sensitive information, suitable services and an effective infrastructure for sharing the internal information for SWAF.

Rapporten utforskar möjligheten till implementering av prediktivt underhåll genom maskininlärning för markfordon i svenska Försvarsmakten. Undersökningen syftade till att finna nya metoder att planera och bedriva underhåll av militära fordon. Detta baserades på en litteraturstudie där civila och militära tillämpningar av maskininlärning granskades. Därefter analyserades empirin utifrån Kent Anderssons teori om militär nytta.  Analysen visar att det ur en teknologisk synpunkt skulle vara möjligt att implementera maskininlärning för prediktiva analyser av underhåll i militära fordon. Däremot tillkommer många utmaningar kopplade till datainsamling, interoperabilitet, cybersäkerhet, krav på höga kompetenser och ett behov av avancerade algoritmer. Militär verksamhet präglas även av mycket osäkerhet och fordon nyttjas i väldigt varierande miljöer. Detta försvårar omständigheterna för en AI att förutspå framtida utfall.  För att prediktiva analyser skulle kunna nyttjas effektivt skulle Försvarsmakten behöva ändra sitt förhållningssätt till materielunderhåll. Vidare forskning är emellertid nödvändig för att undersöka en faktisk implementering, eller ett maskininlärningssystems fullständiga militära nytta. / This work explores the possibility of implementing predictive maintenance through machine learning for ground vehicles in the Swedish Armed Forces. The investigation aimed to find new methods for planning and carrying out maintenance of military vehicles. This was based on a literature review that reviewed civilian and military applications of machine learning. The empirical data was then analyzed based on Kent Andersson's theory of military utility.  The analysis shows that from a technological point of view it would be possible to implement machine learning for predictive analysis of maintenance in military vehicles. However, there are many challenges linked to data collection, interoperability, cyber security, requirements for high skills and a need for advanced algorithms. Military operations are also characterized by a lot of uncertainty and vehicles are used in very varied environments. This makes it difficult for an AI to predict future outcomes.  For predictive analyzes to become a reality, the Swedish Armed Forces would have to change their approach to maintenance. However, further research is necessary to investigate an actual implementation and the full military utility of a machine learning system.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.

Vissa yrkesofficerare slutar alltför tidigt i Försvarsmakten. Andra börjar för sent. Yrkesofficeren är idag inte bunden av något tidskontrakt, vilket skapar oreda när den enskilda medarbetaren kan välja att sluta när som helst. Denna experimentella studie avhandlar vad som skulle förmå en yrkesofficer vid Livregementets husarer (K3) att skriva på ett kontrakt som binder individen till förbandet under sju års tid. Kontraktet som stipuleras innehåller bl a följande delar: det gäller för sju år, regementschefen har full handlingsfrihet med yrkesofficeren men man är fortfarande arbetstidsreglerad. Vissa förmåner tar man del av direkt, medan andra utfaller efter ett fullgjort kontrakt. Vår forskning utgår från ett hermeneutiskt paradigm med en experimentell ansats. Metoden som används för insamling av empiri är en fokusgrupp med respondenter ur K3. Referensramen utgörs av tre olika teorier: Etzionis styrformer för organisationer, Pinks X- och I-teori, samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Slutsatserna innehåller tre delar: Det behövs nya villkor samt förmåner för att yrkesofficeren ska vilja skriva på kontraktet.Yrkesofficer måste inte vara en tillsvidareanställning.Gemenskapen, kulturen och samhällsnyttan är det som attraherar till yrket, men det är de varierande arbetsuppgifterna och möjligheten att planera sitt liv som skapar fortsatt motivation. Studien avslutas med rekommendationer till både Försvarsmakten och till Livregementets husarer, eftersom det skiljer sig i hur komplexa rekommendationerna vore i införande. / Some officers quit their career within the Swedish Armed Forces too early. Others enter theirs too late. The Swedish officer is not bound by a contract, thus s/he can quit at any time they choose. This experimental study asks the question of what would induce an officer at the Life Regiment Hussars (K3) to sign a seven year long binding contract. The contract would span seven years, would grant the regimental commanding officer full freedom of action with the officer, who would still be subdued to regulations considering work hours. Some benefits would be provided throughout the contract time, while others would occur after fulfillment of the contract. Our research springs from a hermeneutic paradigm with an experimental approach. The method used to gather data is a focus group, with participants from Life Regiment Hussars (K3). Our frame of reference is based on three theories: the organizational powers by Etzioni, the X- and I-theories by Pink, and the Self-determination theory by Deci and Ryan. We have come to the following three conclusions: New terms and benefits are required to induce the officer to sign the contract.Being an officer does not require permanent employment, which it does today.The camaraderie, the culture and the higher purpose are what attracts people to become officers, but it is the variation of tasks and the possibility to organize one’s life which contribute to continued motivation. The study ends with recommendations divided between the Swedish Armed Forces and the Life Regiment Hussars, because they differ in how complex they would be to introduce.

Inledning: Det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har lyft fram behovet av militär internationell samverkan. Den svenska regeringen beslutade om ett medlemskap i NATO och Sverige blev fullvärdig medlem den 7 mars 2024. Försvarsmakten har lång erfarenhet av samarbete med NATO och andra allierade länder, men det samarbetet har inte inneburit samma typ av kravställning som ställs för en medlemsstat. Ett NATO-medlemskap i denna kontext innebär att lagar och förordningar kan behöva anpassas och Försvarsmakten kan uppleva ett behov av att justera sina styrande dokument. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om den organisatoriska riskhanteringen är en del av målstyrningen inom Försvarsmakten och om inträdet i NATO kan komma att påverka Försvarsmaktens organisatoriska riskhantering. Metod: En kvalitativ studie som till del är jämförande och en innehållsanalys mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument. Materialet består av styrande dokument som beskriver den organisatoriska riskhanteringen samt den övergripande organisatoriska styrningen i respektive organisation. Semistrukturerade intervjuer av tjänstemän inom Försvarsmakten har också genomförts. Data kategoriserades sedan tematisk med hjälp det av utmaningar och framgångsfaktorer kopplat till kapacitetsutveckling och tolkades utifrån dessa samt teorin riskstyrning. Resultat:  Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument, samt att riskhanteringen är beskriven i relation till Försvarsmaktens uppdrag och mål. Respondenterna bekräftar och ger en djupare inblick i Försvarsmaktens riskhantering. Slutsatser: Resultatet visar på att den organisatoriska riskhanteringen är en del av målstyrningen. Dock framkommer det att det finns utmaningar bland annat politiskt. Skillnaderna mellan Försvarsmaktens och NATO:s riskhanteringsdokument visar även att dessa kan komma att påverka Försvarsmakten i form av ställningstagande och eventuell anpassning av styrande dokument. / Introduction: The Russian Federation’s war of aggression against Ukraine have altered the security environment and have highlighted the need for military international cooperation. The Swedish government decided that Sweden would apply for NATO membership and Sweden became a full member on March 7, 2024. The Swedish Armed Forces have a long experience of cooperation with NATO and other allied countries, but that cooperation has not entailed the same demands that of its member states. NATO membership in this context means that laws and regulations may need to be adapted and the Swedish Armed Forces may experience a need to adjust their governing documents. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate whether the organizational risk management is part of the management by objectives within the Swedish Armed Forces and whether the entry into NATO may affect the Swedish Armed Forces' organizational risk management. Method: A qualitative comparative and content analysis study between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents. The material consists of governing documents that describe the organizational risk management as well as the overall organizational management, in each organization. Semi-structured interviews of officials within the Swedish Armed Forces have also been conducted. The data was then categorized thematically using challenges and success factors linked to capacity development and interpreted based on these and the theory of risk governance. Results: The results show that there are similarities and differences between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents, and that risk management is described in relation to the Swedish Armed Forces' missions and goals. The respondents confirm and further describe the Swedish Armed Forces' risk management. Conclusions: The results show that organizational risk management is part of goal management within the Swedish Armed Forces. However, it appears that there are challenges, political ones among other things. The differences between the Swedish Armed Forces' and NATO's risk management documents also show that these may affect the Swedish Armed Forces in terms of taking a position towards these differences and possible adaptation of governing documents.