Den här studien syftade till att få ökad förståelse för hur elever i årskurs fem kan utveckla kvalificerad förståelse om samhällsekonomins komplexa samband med hjälp av ett flödesschema. Studien fokuserade på vilka kritiska aspekter av det samhällsekonomiska systemet som eleverna tycktes urskilja i en lektion som fokuserade detta innehåll. Studien intresserade sig också för vilka moment i undervisningen som syntes möjliggöra förståelse av lärandeobjektet. Fenomenografi och variationsteori tillämpades som övergripande teoretiska perspektiv i studien. Elevernas förmåga att med hjälp av undervisningen kunna urskilja samhällsekonomins kritiska aspekter användes som teoretisk analysverktyg. Materialet bestod av elevernas för- och eftertester samt filmade lektioner. De förra bearbetades och analyserade utifrån vilka kritiska aspekter eleverna tycktes urskilja. Lektionerna analyserades därefter för att få syn på möjliggörande element i undervisningen. Resultatet visade att flera elever utvecklade en mer kvalificerad förståelse av samhällsekonomin genom undervisningen. I analysen av lektionen identifierades sex element som tycktes möjliggörande för eleverna. Explicitgörande av flödespilarna mellan aktörerna, gemensam konstruktion av flödesschemat samt att läraren ställde problematiserande frågor utgjorde några exempel. En slutsats av studien är att även relativt unga elever kan förstå komplexa samband inom samhällskunskapen med hjälp av modeller, men också att undervisningen för att nå fram till alla elever behöver få ta mer tid, / Säger bilden mer än 1000 ord?

This study has investigated how preschool teachers perceive the children's experience, actions and assimilation of information through chemistry experiments. Interviews were conducted with six teachers. The informants were given the same basic questions based on an interview guide with spontaneous follow-up questions mixed in. The interviews were recorded and transcribed. The transcribed data was then analyzed using a framework that has been adapted for the study where data has been divided, categorized and analyzed to identify consistent themes. The results show that teachers perceive that the children have varying prior knowledge, which affects the ability to understand chemistry experiments. Those children who do not have as much prior knowledge are considered to need to find more basic critical aspects of the phenomenon first. In the teachers' experiences of how children act in an experiment, the children are considered to have a high level of interest and the interest increases when the children see clear results. It is important that the children participate physically. Regarding the assimilation of the meaning of the chemistry experiments, documentation and reflection are highlighted as key factors. The teachers considered it important to have open-ended questions to encourage the children's own reflections. Recommendation for the organization is to think about using the right concepts in the work with chemistry, to continue to document and reflect on the various activities together with the children and to take advantage of and follow the children's interest. / Denna studie har undersökt hur förskollärare uppfattar barnens erfarande, agerande och tillgodogörande av information i samband med kemiexperiment. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Insamlade data har analyserats med hjälp av Maguire och Delahunts (2017) ramverk som anpassats för studien där data delats upp, kategoriserats och analyserats för att identifiera genomgående teman. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att barnen har varierande förkunskaper, vilket påverkar förmågan att förstå kemiexperimenten som utförs. De barn som inte har lika mycket förkunskaper anses behöva hitta mer grundläggande kritiska aspekter av fenomenet först. I förskollärarnas upplevelser kring hur barn agerar i ett experiment anses barnen ha högt intresse och intresset ökar när barnen ser tydliga resultat. Förskollärarna upplever att det är viktigt att barnen får delta fysiskt. Gällande tillgodogörande av meningen med kemiexperimenten lyfts dokumentation och reflektion fram som nyckelfaktorer. Förskollärarna påpekar att det är viktigt med öppna frågor för att uppmuntra egen reflektion hos barnen. Även den fria leken anses vara viktig för vidare bearbetning av informationen. Rekommendation för verksamheten är att tänka på att använda rätt begrepp i arbetet med kemi, att fortsätta dokumentera och reflektera kring de olika aktiviteterna tillsammans med barnen samt ta tillvara och följa barnens intresse.

Social hållbarhet kan uppfattas svårdefinierat och dessutom har begreppet förändrats med tiden då det är sammankopplat med existerande normer och värderingar. Socialt hållbar stadsutveckling är idag en viktig fråga som dock innefattar vissa utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur social hållbarhet ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen i stadsutvecklingsprojekt, dels i planeringsskedet i detaljplan, planbeskrivning och kvalitetsprogram samt dels i resultatet, i form av markanvisningsavtal och bygglovshandlingar. Studiens avsikt är också att bidra med kunskap om hur sociala frågor kan integreras i plan- och genomförandeprocessen. I denna studie har kvalitativa metoder använts för att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar, vilka innefattar en litteraturstudie och en fallstudie bestående av en dokumentstudie och intervjuer. Fallstudien har utförts i syfte att studera hur fyra stadsutvecklingsprojekt i olika kommuner har arbetat för att tillgodose social hållbarhet. Dessa stadsutvecklingsprojekt är Rosendal i Uppsala kommun, Vallastaden i Linköpings kommun, Södra Ladugårdsängen i Örebro kommun och Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms stad. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av en skapad checklista som innehåller fem sociala fokusområden: funktioner, platser, tillgänglighet, blandat boende och bebyggelse samt trygghet, vilka har formulerats utifrån litteraturstudien. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med tjänstemän på de fyra kommunerna i vilka stadsutvecklingsprojekten är lokaliserade. Litteraturstudien visar bland annat att definitionen av social hållbarhet varierar samt hur social hållbarhet kan beskrivas i samband med stadsplanering och i urbana miljöer. Fallstudien och i synnerhet dokumentstudien visar att stadsutvecklingsprojekten generellt sett har lyckats bättre med att ge hänsyn till sociala aspekter inom fokusområdena funktioner, platser och tillgänglighet, främst i planeringsskedet men också till viss del i resultatet. Gällande blandat boende och bebyggelse samt trygghet visar dokumentstudien att det överlag är svårare att tillgodose dessa fokusområden då hänsynstagandet varierar mellan stadsutvecklingsprojekten, både i planeringsskedet och resultatet. I fokusområdena platser, tillgänglighet och trygghet finns vissa svårigheter i att följa upp hur social hållbarhet har bibehållits i resultatet. Vidare visar dokumentstudien att det generellt sett finns större möjligheter i att tillgodose social hållbarhet i planeringsskedet än i resultatet i majoriteten av fokusområdena, då innehållet i markanvisningsavtalen och byggloven är begränsat. Avslutningsvis visar studien att social hållbarhet kan ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen på flera olika sätt. Hänsyn till social hållbarhet i planeringsskedet kan ges genom många olika sociala aspekter, även om vissa aspekter är svårare eller lättare att tillgodose än andra. Det är dock något svårare att bibehålla de sociala aspekterna från planeringsskedet till resultatet. / Social sustainability can be perceived as difficult to define and, in addition, the concept has changed over time as it is linked to existing norms and values. Socially sustainable urban development is an important issue today, which, however, includes some challenges. The aim of this study is to investigate how social sustainability is considered in the ‘planning and implementation process’ in urban development projects, partly in the planning phase in the detailed development plan, plan description and quality program, and partly in the results, in the terms of land allocation agreements and building permits. The intention of the study is also to contribute with knowledge about how social issues can be integrated into the ‘planning and implementation process’. In this study, qualitative methods have been used to achieve the aim of the study and to answer its research questions, which include a literature study and a case study, consisting of a document study and interviews. The case study has been conducted to investigate how four urban development projects, in different municipalities, have worked in order to achieve social sustainability. These urban development projects are Rosendal in Uppsala municipality, Vallastaden in Linköping municipality, Södra Ladugårdsängen in Örebro municipality and Norra 2 in Stockholm Royal Seaport in Stockholm municipality. The document study has been carried out using a created checklist that contains five social focus areas: functions, places, accessibility, mixed housing and settlement as well as safety, which have been formulated based on the literature study. Furthermore, four semi-structured interviews have been conducted with employees at the four municipalities in which the urban development projects are located. The literature study shows for instance that the definition of social sustainability varies and how social sustainability can be described in the context of urban planning and in urban environments. The case study, in particular the document study, shows that the urban development projects generally have succeeded better with achieving social aspects in the focus areas of functions, places and accessibility, especially in the planning phase but also to some extent in the result. Regarding mixed housing and settlement, as well as safety, the document study shows that it in general is more difficult to consider these focus areas, since the consideration varies between the urban development projects, both in the planning phase and the result. In the focus areas of places, accessibility and safety, there are some difficulties in the follow-up on how the consideration of social sustainability has been maintained in the result. Furthermore, the document study shows that there are generally more opportunities in considering social sustainability in the planning phase than in the result in most of the focus areas, since the content of the land allocation agreements and the building permits is limited.

I många förskolor används idag pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna ställer sig positiva till dokumentationsarbetet trots de nackdelar som finns och syftet är att synliggöra barnens lärande och utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna inte fört en diskussion med barnen om hur de upplever dokumentationsarbetet utan de kan endast svara med ett antagande om deras uppfattningar.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån variationsteorin. De kritiska aspekter vi hittade var strategi för positionering, förhållandet mellan karta och verklighet, rumsuppfattning, passa kartan, tumgreppet, kartans tecken och färger, förmåga att avläsa höjdskillnader, förmåga att förstå avstånd/skala samt förmåga att använda referenspunkter. Fyra kategorier som kvalitativt skiljer sig åt har identifierats och beskrivits. Kategori 1 saknar kunskap i samtliga funna kritiska aspekter. Kategori 2 har en grundläggande strategi för hur de skall positionera sig med hjälp av kartan. Eleverna kan passa kartan till viss del och har en grundläggande förmåga att använda kartans tecken samt avläsa dess skala. Det är först i kategori 3 eleverna får syn på den kritiska aspekten kartans färger. Eleverna i kategori 3 har relativt god förmåga att passa kartan och kan i större utsträckning än kategori 2 använda sig av kartans tecken. Eleverna i kategori 3 har en utvecklad förståelse för samband mellan karta och verklighet. Det som skiljer kategori 3 från 4 är att eleverna i kategori 4 har en djupare förmåga i samtliga kritiska aspekter utom förmågan att avläsa avstånd/skala där inga nämnvärda skillnader finns mellan kategorierna. En slutsats var att det fanns en stor spridning i vad som var kritiskt i förmågan att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Det går inte att dra några större slutsatser av vår kategorisering eftersom vårt syfte var att kartlägga och inte utveckla elevernas förmåga i varje kategori. Genom att utgå från resultatet i vår studie, de kritiska aspekterna och hur de skiljer sig i de olika nivåerna, kan ett undervisningsupplägg, nästa steg i en learning study, utformas med hjälp av variationsteorin. / We have implemented a practice-based research. The aim was to identify the aspects that are critical in order to position themselves with the help of a map. The aim was also to identify the different levels of knowledge that exists in a class in 7th grade. The study's methodology is based on variation theory and elements of a learning study combined with elements of phenomenography as a research approach. The study was conducted at an elementary school in southern Sweden in a class in 7th grade with 26 students. To investigate the critical aspects in the class, we have conducted focus group interviews, a test in the form of a line orienteering, written reflections of the line orientation and observations. The collected empirical data has been analyzed and discussed on the basis of variation theory. The critical aspects we found was strategy for positioning, the relationship between the map and reality, spatial awareness, fitting the map with reality, the thumb grip, map symbols and map colors, ability to read the elevation changes, the ability to understand the range / scale and the ability to use reference points. Four categories was identified and described. The first category lack knowledge in all the found critical aspects. Category 2 has a basic strategy for how to position themselves with the help of a map. Students have a basic ability to fit the map with reality and have a basic ability to use the map's symbols and read the scale. It is first in Category 3 students find out the critical aspect of the map colors. Students in Category 3 have relatively good ability to fit the map with reality and they are better than category 2 to use the map's symbols. Students in Category 3 has an improved understanding of the relationship between the map and reality. What distinguishes Category 3 from 4 is that students in Category 4 has a deeper ability in all critical aspects except the ability to read the distance / range where no significant differences were found between the categories. One conclusion was that there were a large spread in what was critical in the ability to position themselves with the help of a map. It is not possible to draw any major conclusions from our categorization because the purpose was to identify and not develop students' ability in each category. The critical aspects we found and how they vary in the different levels can be used to create a teaching approach, the next step in a learning study, using variation theory.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

Inledning och syfte  Förskollärarutbildningen betonar vikten av den fysiska lärmiljön i förskolans verksamhet och arbetet med att utforma fysiska lärmiljöer som en betydande del av yrket. En tidigare kunskapsöversikt visade på en brist på nationell forskning vilket har ökat intresset för att undersöka utformningen av förskolans fysiska lärmiljöer. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska val och erfarenheter som ligger till grund för förskollärares utformning av fysiska lärmiljöer i förskolans verksamhet.  Metod  Studien har utgått från den kvalitativa datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare inom samma kommun deltog, var av samtliga arbetade på olika förskolor med olika förutsättningar. Som grund till intervjuerna fanns en intervjuguide vilket innehöll en presentation av studien, kärnfrågor och en avslutningsfråga. Dessutom ställdes individuella följdfrågor under varje intervju.   Resultat  Deltagarna arbetar på olika förskolor och har där med olika inriktningar, projektarbeten och profiler. Resultatet visar att samtliga pedagoger betonar att de fysiska lärmiljöerna ska vara utformade efter barnens intressen och aktuell barngrupps behov. För att det ska möjliggöras visade det sig att flexibilitet var av stor vikt vid utformandet av de fysiska lärmiljöerna då pedagogerna framhävde betydelsen av föränderlighet. Resultatet visar även pedagogers syn på material utifrån olika infallsvinklar så som; aspekten mångfald och mängden av material samt utmanande och okodat material. I resultatet kan det även utläsas att skapa en harmonisk stämning i de fysiska lärmiljöerna är en framträdande aspekt. Motgångar som belystes av deltagarna i relation till utformandet av fysiska lärmiljöer var dels tidsbrist, dels huruvida de befintliga rummen var utformade.

Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Emelie Fredriksson, Johanna Fredriksson och Ofelia KarlénHandledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael LundgrenTitel: När arbetet tvingas in i hemmet - En studie om arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandeminSyfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur individens arbetsmotivation påverkas av ett påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandemin samt vilka faktorer som kan öka eller minska arbetsmotivationen.Metod: En kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som behandlar ämnet arbetsmotivation vid distansarbete till följd av Covid-19 pandemin. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där samtalsämnen avseende arbetsmotivation och distansarbete har berörts. En tvärsnittsstudie har genomförts utifrån tio individer från olika organisationer.Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att faktorer såsom inflytande och ansvar över det egna arbetet, fysiska arbetsförhållanden och sociala aspekter påverkar anställdas arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete. Det finns likheter mellan det resultat som framkommit i vår studie och tidigare forskning som inte berört den påtvingade aspekten av distansarbete. Faktorerna har således inte visat sig vara unika för just påtvingat distansarbete utan faktorerna påverkar även individens arbetsmotivation vid självvalt distansarbete. Däremot kan vi konstatera att vissa faktorer blir mer påtagliga vid påtvingat distansarbete eftersom anställda inte har möjlighet att variera mellan arbetsplatsförlagt arbete och distansarbete. Nyckelord: Arbetsmotivation, Covid-19, Distansarbete, Flexibilitet, Förutsättningar, Omställning, Pandemi, Påtvingat, Sociala aspekter, Variation.

Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare arbetar för att utveckla andraspråkselevers kommunikativa förmåga inom matematikundervisningen i årskurs 1–3. Tyngdpunkten ligger vid den muntliga matematiska kommunikationen och vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna använder i undervisningen för att utveckla förmågan. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Sex lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever i matematik deltog i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter, variationsteorin för lärande och fenomenografi har varit viktiga delar av analysen. Resultatet i studien visar att kommunikationsförmågan i matematik både fungerar som ett medel för lärande och är ett lärandemål som ska utvecklas och bedömas. Kommunikationsförmågan behövs dels för kunskapsutveckling, dels för att eleverna ska kunna visa på sina kunskaper och för att nå måluppfyllelse. Förståelse och användningen av ord och begrepp är det som visats sig vara de viktigaste delarna som ingår i kommunikationsförmågan, det är också den del som ställer till med mest svårigheter för eleverna. En slutsats utifrån tidigare forskning och resultatet av denna studie är att andraspråkselever bör ges många möjligheter till att muntligt träna på att kommunicera. Arbete i par och i mindre grupper har visat sig vara den mest gynnsamma arbetsformen för detta.