Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Framförvarande arbete är en empirisk studie som fokuserar på kritiska aspekter; elevers skilda uppfattningar av samma lärandeinnehåll. Syftet är att identifiera kritiska aspekter i undervisning av taluppfattning i årskurs 2. En Learning Study har utförts som innebär att två elevgrupper har genomfört ett identiskt för- och eftertest med lektioner däremellan. Resultatet har analyserats med hjälp av variationsteorin, som syftar till att effektivt och ändamålsenligt variera samma lärandeinnehåll. Resultatet identifierade följande kritiska aspekter i undervisningen: öppna utsagor med subtraktion, begreppsförmågan, muntliga kommunikationen samt elevens tålamod. Begreppsförmågan handlar om att eleverna hanterar anvisade uppgifter på ett korrekt sätt. Den muntliga kommunikationen är övergripande och påverkar förståelsen av det centrala ämnesinnehållet. Elevernas tålamod är beroende av inre och yttre förutsättningar. Resultatet visade även att kritiska aspekter är dynamiska och förändras kontinuerligt i undervisningsprocessen. Det ställer krav på pedagogens förmåga att kontinuerligt observera, organisera och reflektera i skolverksamheten. Pedagoger och elever som uppmärksammar kritiska aspekter i undervisningen har sannolikt större möjlighet att undanröja hinder och missuppfattningar i elevernas lärande, vilket utvecklar ett gynnsamt lärande.

Allt fler i världen drabbas av diabetes och siffrorna förväntas öka under den närmaste framtiden. Samhällets kunskaper om orsaker till olika diabetesdiagnoser tycks vara bristande och ha skapat en syn på sjukdomen som är både dömande och ohållbar. Patienter bemöts inte alltid på ett tillfredställande sätt av omgivningen vilket leder till utanförskap på grund av särbehandling. Sjuksköterskor möter allt oftare patienter med en diabetesdiagnos och har därför en viktig roll att stödja patienten i sin nya situation. Syftet med arbetet var att beskriva hur sociala aspekter påverkar livet för personer som lever med diabetes typ 1 ur ett patientperspektiv för att få förståelse hur patienter upplever sin situation. Studien är baserad på sammanlagt åtta artiklar varav hälften hade kvalitativ metod och den andra halvan hade kvantitativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre kategorier: Betydelsen av att vara i ett sammanhang, Att förhålla sig till andras tyckande och tänkande samt Skilda åsikter om stöd. Resultatet visar att patienter generellt har behov av att bli förstådda av sin omgivning men ta emot stöd eller klara sig själv är faktorer som varierar på individnivå. Patienter mår dåligt på grund av omgivningens okunskap om sjukdomen vilket har lett till både social osäkerhet men också särbehandling i olika sociala sammanhang. I diskussionen problematiseras studiens viktigaste fynd. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge stöd och öka välbefinnandet för patienter. Genom att vården tar hänsyn till patientens autonomi kan patienten få möjlighet att själv påverka hur vården ska se ut och ges rätt stöd för att stärka patientens förmåga att själv hantera sin situation. En viktig klinisk implikation är att öka tillgängligheten på information. Det kan uppnås exempelvis genom att hålla fler föreläsningar för allmänheten och att öka tillgängligheten för stöd till patienterna genom bland annat internetkommunikation. För att vården ska vara aktuell och följa befintliga riktlinjer bör det även ske en granskning av befintliga rutiner.

Syftet med denna rapport är att utveckla ett analytiskt tänkande vid val av läromedel i sin undervisning. Med fokus på det matematiska innehållet bråk och dess kritiska aspekter och förekommande variationsmönster i bråkuppgifter analyseras två läromedel för årskurs 6.   Metoden som valdes var en mindre kvalitativ läromedelsanalys. Två läromedel för årskurs 6 analyserades med syfte att undersöka vilka variationsmönster som förekommer i uppgifter om bråk och hur de kritiska aspekterna gestaltades. De kritiska aspekter som valdes var begreppet bråk, helheten av bråk samt förenkla och storleksordna bråk.   Efter att ha analyserat läromedlen kunde det konstateras att förekomsten av olika variationsmönster är god, men att variationen av mönster är olika i de båda läromedlen. De kritiska aspekter som förbestämdes förekom i samtliga analyserade läromedel och gestaltades på olika sätt. Det ena läromedlet hade ett mer framstående kapitel om bråk med tydlighet för att överbrygga svårigheter. Det andra läromedlet hade ett mer gediget arbete med tallinjen, vilken var helt utesluten i det förstnämnda läromedlet.   Efter vår studie dras slutsatsen att de läromedel som analyserats mycket väl kan vara fullgoda att använda som enda källa i sin undervisning Men att de inte sällan bör kompletteras med annat material och andra källor för att göra undervisningen komplett och uppfylla de förmågor som ligger till grund för kunskapskraven i gällande läroplan.

Framförvarande arbete är en systematisk litteraturstudie som syftar till att identifiera kritiska aspekter relaterat till taluppdelning vid utveckling av en god taluppfattning, huvudsak i årskurs 1-3. Kritiska aspekter innebär att elever uppfattar samma lärandeinnehåll på olika sätt. Datainsamlingen består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt övriga relevanta publikationer som har avsikt att generera en övergripande bild inom forskningsområdet. Resultatanalysen presenterar tidigare forskning beträffande taluppfattning och taluppdelning. Därefter utförs en kategorisering av informationen som framkommit i de granskade vetenskapliga artiklarna och publikationerna. Kategoriseringen är baserad på fem aspekter och kommer att integreras med ramverket variationsteorin och fokuserar framförallt på begreppen generalisering, variationsmönster och kritiska aspekter. De fem utvalda kategorierna för att urskilja kritiska aspekter i förhållande till en god taluppfattning är: förståelse för talens olika representationer, relationen antal – mängd, begreppsinlärning, kommunikation – elevernas fysiska miljö och individuella erfarenheter, organisation och reflektion över utvalt lärandeinnehåll. Resultatanalysen visar att kunskapen att hantera uppdelning av tal i olika situationer sammanhänger med utveckling av en grundläggande taluppfattning för hur tal kan representeras i skilda situationer. För att utveckla en grundläggande taluppfattning är det viktigt att synliggöra kritiska aspekter under hela lärprocessen. Resultatet visar att det ä rbetydelsefullt att utveckla förmågan att dela upp tal i skilda konstellationer för att hantera skillnaden mellan antal och mängdbegreppet. Begreppsinlärning är ytterligare en grundprincip och kritisk aspekt som inkluderar en språklig dimension av matematik. För att förstå innehållet i undervisningen måste eleverna känna till vad begreppen inom ämnesområdet statuerar. En god begreppsinlärning hjälper eleverna att välja ut relevanta räknestrategier till anvisad taluppgift. En övergripande faktor för att identifiera kritiska aspekter är muntlig kommunikation kopplat till elevernas fysiska miljö och individuella erfarenheter. Muntlig kommunikation som synliggörs på ett relevant sätt kan medverka till att variationer av samma lärandeinnehåll upplevs som tillvaratagande av kunskap, och inte orsakar hinder vid inlärningen. Sammanfattningsvis är det väsentligt att ställa kritiska aspekter mot varandra för att skapa ett intimt förhållande mellan vilka situationer som bidrar till ett ökat lärande och vilket lärandeinnehåll som inte genererar möjligheter till att tillvarata kunskap på ett relevant sätt. Nyckelbegrepp: Taluppfattning, taluppdelning, kritiska aspekter, målorienterad undervisning.

Studien söker att besvara frågan vad elever gör när de ombeds att göra en jämförande analys. I studien används fenomenografisk analys för att kategorisera en elevgrupps uppfattningar om vad de förväntas göra när de gör en jämförande analys. Efter kategoriseringen och i enlighet med variationsteorin, så identifieras de kritiska aspekterna mellan kategorierna för att synliggöra vad som bör adresseras i undervisningen för att eleverna ska få en fördjupad uppfattning om vad det innebär att göra en jämförande analys. I studien hittades fyra kategorier av uppfattningar hos den undersökta elevgruppen. Den första kategorin uppfattade jämförande analys som en personlig reflektion över vad skillnaden var mellan två olika fall (i studien: demokrati och diktatur). Den andra kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för fakta. Den tredje kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för skillnader medan den fjärde kategorin uppfattade jämförande analys som att förklara skillnader. De kritiska aspekterna som identifierades mellan kategorierna och som därmed borde artikuleras och adresseras i undervisningen var: att förstå samhällskunskap som ett vetenskapligt ämne, att förstå vad som är en jämförelse samt att kunna se ett orsakssamband mellan företeelse 1 och 2 i jämförelsen.

No description available.

Förskollärarens ansvar att dokumentera barns utveckling och lärande har sedan länge haft en betydande roll i förskolans verksamhet. Sedan 1998 då förskolan blev en del av det svenska utbildningsystemet har dokumentation använts som ett hjälpmedel för att utforma en verksamhet enligt läroplanens intentioner. Syftet med studien var att analysera förskollärares uppfattningar av pedagogisk dokumentation. I resultatet redovisas förskollärarnas olika uppfattningar om fenomenet vilket visar på stor variation. För insamlandet av data har metodtriangulering använts i form av enkätundersökning samt uppföljande intervjuer. Materialet har tolkats och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.

Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.