Denna läromedelsanalys syftar till att utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv belysa vilka möjligheter en läromedelsserie i matematik erbjuder elever att utveckla en förståelse för stambråk. Studien utgår från sex kritiska aspekter av stambråk: areamodellen, linear measurement, inverse order relationship, stambråk som mängden av en helhet, partitioning och iterating. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv med en deduktiv ansats har läromedlen analyserats genom en textanalys. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter av stambråk finns representerade i läromedlet. Samtidigt behandlas flertalet av dem i mindre utsträckning, vilket kan leda till en begränsad concept image av stambråk hos elever. Resultatet visar även att det vanligaste variationsmönstret i läromedlen är fusion, vilket innebär att elever behöver kunna urskilja flera kritiska aspekter av lärandeobjektet samtidigt. Detta försvårar möjligheten att tillägna sig förståelsen för stambråk. I resultatet framgår det också att areamodellen är den vanligast förekommande representationsformen i läromedelsserien. En konsekvens för undervisningen blir således att representations-former som bygger på linear measurement behöver få större plats inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta för att elever ska få en större förståelse för stambråk och en berikad concept image vilket i sin tur möjliggör förståelsen för mer avancerade matematiska principer. Sammanfattningsvis diskuteras att lärare behöver förhålla sig kritiskt till matematikläromedel samt vara medvetna om vilka möjligheter det erbjuder.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer för förståelsen av platsvärde hos elever i de tidiga skolåren. Datainsamlingen skedde genom sökning i databaserna ERIC, Scopus och Unisearch samt genom manuell sökning. Sammanlagt analyserades och sammanfattades 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade ett antal kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer kopplat till elevers förståelse av platsvärde. Dessa var; ålder, språk, undervisning och läromedel samt representationsformer. Studiens slutsats är att lärare bör ha goda kunskaper om samt förståelse för kritiska aspekter såväl som gynnsamma faktorer, för att på bästa sätt kunna stötta elevers förståelse av platsvärde i det decimala talsystemet.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur variation i undervisningen påverkar elevernas lärande och utveckling för förståelse utifrån lärarens perspektiv. Därefter ville vi få svar på hur och varför lärare valde variation i sin undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Vi utgick från variationsteori, vilken vi anser var mest relevant i vår studie. Denna teori innebär att man tar reda på elevernas kunskaper genom ett förtest, sedan planeras och genomförs lektioner som sedan analyseras. Vidare ändras och anpassas undervisningen för att slutligen återigen ta reda på elevernas kunskaper med en eftertest. Genom att intervjua lärare som arbetar i grundskola har vi fått en inblick kring hur de tänker gällande variationen i undervisningen. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde att vi kunde ställa följdfrågor baserade på lärarnas svar och detta gav oss en flexibilitet i våra frågor, vilket gjorde att vi fick bredare och djupare svar från våra lärare. Resultatet av denna studie visade tydligt att variation i undervisningen är ett redskap som möjliggör elevernas kunskapsutveckling, samt höjer lärarnas kompetenser, vilket är möjligt på grund av en gemensam analys av undervisningen och diskussioner kring den. Avslutningsvis poängterar vi hur viktigt det är att använda sig av varierad undervisning i alla ämnena, inte enbart inom naturvetenskapliga ämnen.

Syftet med denna studie har varit att analysera hur den tidiga subtraktionsinlärningen introduceras i två utvalda läromedel avsedda för elever i årskurs 1. I studien har variationsteorin använts som teoretisk utgångspunkt, och det har vid granskningen av de utvalda läromedlen riktats fokus mot kritiska aspekter, kritiska drag samt variationsmönster. Vid granskning av tidigare forskning har följande möjliga svårigheter med introduceringen av subtraktion kunnat urskiljas: beräkningsstrategierna direkt subtraktion och indirekt addition, sambandet mellan addition och subtraktion samt den antikommutativa lagen. Det är dessa svårigheter som vidare benämnts som kritiska aspekter och kritiska drag. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter och kritiska drag, i olika utsträckning, har kunnat urskiljas i läromedlen. Direkt subtraktion har visat sig vara det kritiska drag som är främst förekommande i båda läromedlen. Med hjälp av lärarhandledningens förslag på arbetsgång kan förståelse för de kritiska aspekterna skapas, vilket i sin tur kan skapa förståelse för lärandeobjektet subtraktion.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

Under senare tid har mediekonsumtionen sjunkit drastiskt för de tryckta dagstidningarna, medan de digitala upplagorna har ökat i samma fart. Följande studie granskar därmed skillnader i annonseringen mellan den tryckta kontra digitala upplagan i dagstidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Studien syftar till att öka förståelsen för hur annonseringen och de fyra medietekniska aspekterna färg, form, bild och placering skiljer sig mellan de två medierna. Studien tittar även närmare på vilka begränsningar som kan tillkomma med tryckt samt digital annonsering. Studiens frågeställning är därmed: Hur skiljer sig annonseringen och de medietekniska aspekterna (färg, form, bild och placering) i den tryckta kontra digitala tidningsupplagan i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter & Svenska Dagbladet?För att besvara studiens frågeställning har det utförts en kvantitativ visuell innehållsanalys på de fyra tidningarna samt två kvalitativa fokusgrupper där specifika annonser diskuterats utifrån de fyra medietekniska aspekterna. Studiens teoretiska ansats redovisar för forskning inom annonsering, färg, form, bild och placering samt visuell strategi. Den visuella innehållsanalysen identifierade skillnader på de medietekniska aspekterna mellan de fyra dagstidningarna, både de tryckta och digitala upplagorna. Resultaten från fokusgrupperna visar på hur den tryckta och digitala annonseringen tolkats av konsumenten. Studiens resultat analyseras tillsammans med den teoretiska ansatsen vilket resulterar i studiens slutsats. Slutsatsen som dragits är att det finns ett flertal skillnader på hur annonseringen är mellan de två medierna samt hur de medietekniska aspekterna är utformade. Slutsatsen är även att annonsörer bör förhålla sig till de begränsningar båda medierna ställs inför när det kommer till annonsering. / During recent years the media consumption has dropped drastically for the printed newspapers, whilst the digital editions has increased at the same rate. The following study therefore examines the differences with advertisement between the printed and digital editions of the newspapers Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The aim of this study is to gain increased knowledge on how advertisement can differ and how the four media technological aspects color, design, image and placement differs between the two mediums. The study also takes a closer look on the limitations that can apply depending on printed or digital advertising. The study’s research question is therefore: How does advertising and the media technological aspect (color, design, image and placement) differ in the printed and digital editions of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter & Svenska Dagbladet?To answer the study’s research question a quantitative visual content analysis and two qualitative focus groups where the discussions focused on the media technological aspects has been made. The study is supported by research within advertisement, color, design, image and placement, together with visual strategy. The visual content analysis identified differences with the media technological aspects between the four newspapers, for both the digital and printed editions. The results from the focus groups shows how the printed and digital editions are interpreted by the consumer. The result of the study is analysed together with the supported research to result in a conclusion. The conclusion that has been made is that there are multiple differences on how the advertisement is between the two mediums and how the media technological aspects are formed. The conclusion is also that advertisers should take the limitations of the mediums into consideration when it comes to advertising.

Syftet med denna studie var att beskriva vad elever i årskurs 1 lär sig om vattnets kretslopp genom att utgå från ett variationsteoretiskt perspektiv och estetiska lärprocesser i no-undervisningen. För att undersöka detta genomfördes förtester, undervisning om vattnets kretslopp, en lärandeaktivitet bestående av arbete på ett tillsammanspapper samt eftertester. Studien beskriver också hur elevers lärande i naturorientering är något som sker genom skapande, kommunikation och socialt samspel. Studien är kvalitativ och har en variationsteoretisk och sociokulturell utgångspunkt. Teorierna presenterar vad undervisningen bör belysa för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande. Variationsteorin används för att belysa de kritiska aspekterna av vattnets kretslopp samt vilka variationsmönster som eleverna erbjudits genom undervisningen. Det sociokulturella perspektivet har i denna studie bland annat mediering och artefakter som teoretiska begrepp för att beskriva hur eleverna använder redskap för att tänka och lära. Resultatet i studien visade att eleverna urskilde de kritiska aspekterna avdunstning, kondensation och nederbörd. Eleverna utvecklade också förståelse för vattnets kretslopp genom att i samband med tillsammanspapperet härma, samtala, rita samt erfara likheter och skillnader. Resultatet i studien visade att det genom en varaitionsteoretisk utgångspunkt och med estetiska lärprocesser som redskap går att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnena och därmed skapa en variation som medför till att eleverna utvecklar förståelse för vattnets kretslopp.

God taluppfattning är grunden i all matematik och kunskap om tal är en vanligdel i definitionen om taluppfattning. Tallinjen kan användas som hjälpmedel föratt utveckla elevers taluppfattning. För att kunna utveckla undervisningen kringtallinjen behöver läraren veta vilka kritiska aspekter som hör ihop med detmatematiska området. Denna studie använder sig av variationsteori och studiensyftar till att identifiera och redovisa de kunskaper elever i årskurs 2 har i arbetetmed naturliga tals position på tallinjen. Studien använde sig av metodernaelevintervjuer och observation som därefter analyserades med hjälp av tematiskanalys. Studien har identifierat fyra kritiska aspekter med koppling till tallinjen.Dessa är; tallinjen innan det första givna talet, tallinjen kan ha olika avståndmellan markeringarna, två referenspunkter krävs för att sätta ut ett tredje tal ochdet finns ett samband mellan avstånd och värde på tallinjen. Resultaten diskuterasmed hjälp av tidigare forskning och variationsteorin därefter lyfts elevers behovav varierad undervisning. De tallinjer som elever möter i läromedel och pålärportaler har en ytterst liten variation, vilket gör att eleverna inte får urskilja dekritiska aspekterna om tallinjen. Slutsatsen i denna studie är att det blirproblematiskt när eleverna möter andra tallinjer eller andra sätt att arbeta medtallinjen de inte är vana vid. Författarna ger konkreta förslag på hur lärare kanvariera sin undervisning med hjälp av olika uppgifter för att täcka upp de kritiskaaspekter som definierats.

Denna studie har undersökt hur undervisning som är baserad på en visuell modell kan utformas för att möjliggöra för elever på mellanstadiet att utveckla en kvalificerad förståelse av det samhällsekonomiska systemet. För att ta reda på detta undersöktes vilka möjliggörande element i undervisningen som ledde till ett urskiljande av de kritiska aspekter som undervisningen fokuserade på. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats analyserades vilka kritiska aspekter eleverna hade urskilt innan och efter lektionstillfällena, samt vad i lektionerna som tycktes möjliggöra att eleverna förde fördjupande resonemang om delarna och helheten i det samhällsekonomiska systemet. Det insamlade materialet består av för- och eftertester samt observationsanteckningar från två lektionstillfällen. Exempel på möjliggörande element som identifierats i studien är att visuella modeller behöver explicitgöras tillsammans med eleverna i undervisning genom att tillföra vardagsnära elevexempel. Detta för att den visuella modellen ska kunna fungera som ett stöd för eleverna inom dessa abstrakta och komplexa fenomen som samhällsekonomi utgör.

Inom de senaste 10 åren har intresset för ämnet företagsekonomi vid gymnasiet ökat. Samtidigt finns det få studier om undervisning i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som behöver ligga till grund för undervisning som gör att elever kan utveckla ett mer kvalificerat erfarande av påläggskalkylens användning som beslutsunderlag. För att uppfylla studiens syfte valdes fenomenografi som teoretiskt perspektiv för analys av den insamlade data. Metoden för studien är en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats där elevsvar har samlats in och analyserats. Resultatet visar tre olika kategorier av förståelse som sammanställts i ett fenomenografiskt utfallsrum. Vidare har kritiska aspekter som skiljer de olika kategorierna identifierats. Med hjälp av kategorierna och de kritiska aspekterna kan lärare i företagsekonomi vid gymnasiet utveckla undervisning som leder till att elever kan utveckla ett mer kvalificerat resonemang om påläggskalkylens påverkan på beslut i företag. Resultatet diskuteras även i förhållande till den ämnesdidaktiska relevansen och förslag till vidare forskning presenteras.