Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.

Bakgrund: Allt fler patienter som får palliativ vård vill stanna kvar och avsluta sina sista dagar i sitt hem, vilket även deras närstående önskar, under förutsättning att kvaliteten i vården tillgodoses. Närstående har en viktig roll när det gäller att vårda patienter i ett palliativt skede i hemmet och det är viktigt att involvera dem i vården. Att vårda en patient i palliativ vård är komplext och specialistsjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens och närståendes behov. Specialistsjuksköterskor behöver ha kunskap om hur trygghet i hemmet kan tillgodoses samt hur en trygg atmosfär i hemmet kan skapas för patienten och närstående vid palliativ vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera patienten och närståendes upplevelser av hur specialistsjuksköterskor skapar trygghet i samband med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med en metasyntes ansats. Resultat: Resultatet innehåller 3 teman och 7 underteman och visade att specialistsjuksköterskors tillgänglighet, vara närvarande i mötet och kontinuitet bidrar till en känsla av inre trygghet för patienter och deras närstående. För att skapa en yttre trygghetskänsla för patient och närstående var miljön en trygghetsskapande faktor. Att låta patient och närstående vara delaktiga i vården och att minska den sociala isoleringen framkom som viktiga aspekter. Relationstrygghet innebar för patienter och närstående att någon tar sig tid och lyssnar på dem och att de får kunskap och information, vilket skapar goda förutsättningar för att få känslan av stöd och trygghet.  Slutsats: Många patienter och närstående uppgav att de kände sig trygga med att vårdas palliativt i hemmet om de blev informerade om vad det innebar att vårdas i hemmet. När patienten kände sig sedd av specialistsjuksköterskan som tog sig tid för patienten och dennes närstående gav det en känsla av säkerhet och trygghet / Background: More and more patients who receive palliative care want to spend their final days in their home, which is something their relatives also want. Relatives have an important role when it comes to caring for patients in palliative care at home. It is important to involve relatives in patients’ care. To nurture patients in palliative care is complex and the specialist nurse must be sensitive to the needs of the patient and their relatives. Specialist nurses need to have knowledge of how to provide safety at home and how to create a safe atmosphere at home for relatives and the patient in palliative care. Aim: The purpose of this study was to identify and synthesize the patient and relatives' experiences of how specialist nurses create security in connection with palliative care at home. Method: A qualitative study with a meta synthesis approach. Results: The results contain 3 themes and 7 sub-themes and showed that specialist nurses' availability, presence in the meeting and continuity contribute to a feeling of inner security. To create an external sense of security, the environment was a security-creating factor, allowing patients and relatives to be involved in care and reducing social isolation are important aspects. To create relationship security, patients and relatives experienced that someone who takes the time to listen and gain knowledge and information creates good conditions for instilling a sense of security. Conclusion: Many patients and relatives stated that they felt safe being cared for palliatively at home if they were informed about what it meant to be cared for at home. When the patient feels seen by the specialist nurse and specialist nurses take time for the patient and their relatives it gives the patient a sense of security.

Bakgrund: ​​Att drabbas av avancerad cancer är omvälvande för såväl patient som anhörig. Avancerad cancer tillhör den grupp som inte går att bota, därför inleds palliativ vård. Denna vård delas upp i två steg: tidig palliativ vård samt vård i livets slutskede. Livets slutskede syftar till den sista tiden i livet och fokuserar på att symtomlindra och skapa en meningsfull sista tid. ​Många anhöriga världen över väljer att vårda patienten själv alternativt i samarbete med vårdpersonal.​ Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vara nära och vårda en person med avancerad cancer i livets slutskede. Metod: I detta arbete har en litteraturöversikt genomförts, med åtta kvalitativa och två kvantitativa studier. För att finna dessa studier användes databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna kvalitetsgranskades utifrån fem av Fribergs 13–14 frågor för kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framkom i resultatet. Det första temat var Dialogens betydelse för vårdandet vilket beskrev vikten av kommunikation mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Det andra temat var Utmaningar anhörigvårdare möter i vårdandet vilket beskrev etiska dilemman och yttre faktorer som påverkade vårdandet. Det tredje temat var Känslor kopplade till att vårda vilket beskrev den emotionella lasten anhörigvårdare upplevde under vårdandet. Slutsats: Brist på kommunikation och information från vårdpersonal medförde otrygghet i vårdrelationen mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Att vara anhörigvårdare var både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket påverkade det vardagliga livet. Jobb, socialt umgänge och deras egen hälsa var inte längre i prioritet, vilket skapade oro och ångest. Anhörigvårdare utsattes för etiska utmaningar under vårdandet, exempelvis beslutsfattande kring patientens fortsatta vård. Anhörigvårdare hade önskat fler stödinsatser från hälso- och sjukvård. Ökade stödinsatser hade bidragit till ett minskat lidande på individnivå och besparingar på resurser och kostnader på samhällsnivå. / Background: Experiencing advanced cancer is tumultuous for both the patient and their families. Advanced cancer belongs to the group that cannot be cured, thus initiating palliative care. This care is divided into two stages: early palliative care and end-of-life care. The end-of-life stage refers to the final period of life and focuses on symptom relief and creating a meaningful last phase. Many families worldwide choose to care for the patient themselves or in collaboration with healthcare professionals. Aim: The aim was to describe the experiences of family caregivers who are close to and care for a person with advanced cancer at the end of life. Method: In this study, a literature review was conducted, comprising eight qualitative and two quantitative studies. To find these studies, the databases PubMed and CINAHL Complete were utilized. The studies were quality assessed based on five of Friberg's 13–14 questions for quality assessment. Results: Three themes emerged in the findings. The first theme was the Importance of Dialogue in Caregiving, which emphasized the significance of communication between family caregivers, patients, and healthcare professionals. The second theme was Challenges Faced by Family Caregivers in Caregiving, which described ethical dilemmas and external factors influencing caregiving. The third theme was Emotions Associated with Caregiving, which depicted the emotional burden experienced by family caregivers during caregiving. Conclusions: Lack of communication and information from healthcare professionals led to insecurity in the care relationship between family caregivers, patients, and healthcare providers. Being a family caregiver was both physically and mentally demanding, affecting everyday life. Jobs, social interactions, and their own health were no longer priorities, leading to worry and anxiety. Family caregivers faced ethical challenges in caregiving, such as decision-making regarding the patient's ongoing care. They wished for more support from the healthcare system. Increased support would have contributed to reduced suffering at the individual level and savings in resources and costs at the societal level.

Avloppsreningsverk är en spridningsväg för läkemedelsrester och per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) till miljön. Genom en pågående revidering av avloppsdirektivet, vilket är ett genomförandedirektiv från EU, kommer det införas krav på reduktion av läkemedelssubstanser för att minska denna spridning. Kolonnförsök i bänkskala och pilotförsök i containerskala genomförs av Uppsala Vatten och Avfall AB och IVL Svenska Miljöinstitutet på Kungsängsverket i Uppsala för att testa tekniker för avskiljning av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera de pågående försöken utifrån reningseffektivitet, kostnader, klimatpåverkan och utifrån de krav som kan komma att ställas i det reviderade avloppsdirektivet.  Avskiljningsgrad i avloppsvatten av perfluoroktansulfonsyra (PFOS), citalopram, diklofenak, metoprolol, oxazepam och summan av 14 svårnedbrytbara substanser vid singel- och seriedrift av granulerat aktivt kol (GAK) i kombination med efterföljande anjonbytare (AIX) undersöktes baserat på analysdata från provtagningar. För läkemedel sker reduktionen huvudsakligen med GAK. Efterföljande AIX bidrar med en kompletterande reduktion av diklofenak och PFOS. Vid byte av kol i GAK-filtret i kolonnförsöken påverkas reduktionen över efterföljande AIX, vilket syns genom desorption av diklofenak över AIX. Vid jämförelse mellan GAK-filtren i kolonnförsöken och GAK-filtren i pilotförsöken kunde liknande trender ses gällande hur snabbt avskiljningsgraden för olika substanser avtar vid ett ökat antal behandlade bäddvolymer (BV). Utvärdering av de substanser som ingår i förslaget till reviderat avloppsdirektiv utifrån de krav som ställs visade en genomsnittlig reduktion på över 80 % av sex utvalda substanser (amisulprid, citalopram, diklofenak, venlafaxin, ∑6&4-metylbenxotriazol and benzotriazol), och därmed uppfyllda reduktionskrav, fram till minst 24 000 behandlade BV i GAK-filtren och 60 300 behandlade BV i AIX-filtret. Av de undersökta teknikerna förväntas lägst kostnad och klimatpåverkan vid seriedrift av GAK i två steg om målet med reningen är att avskilja läkemedel. Om reningsmålet även inkluderar reduktion av PFOS förväntas lägst kostnad och klimatpåverkan vid seriedrift av GAK i två steg följt av AIX. / Wastewater treatment plants contribute to the spread of pharmaceuticals and per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) to the environment. The urban wastewater treatment directive from the European Union is under revision, and requirements for reduction of pharmaceutical substances will be introduced to reduce the spread. Column tests in bench scale, and pilot tests in a shipping container, are being conducted by Uppsala Vatten och Avfall AB and IVL Svenska Miljöinstitutet at Kungsängsverket in Uppsala with the aim of evaluating techniques to reduce pharmaceuticals and other micropollutants. This master thesis was aimed to evaluate the tests based on treatment efficiency, costs, climate impact and based on the requirements that may be set in the revised urban wastewater treatment directive.    Reduction of perfluorooctanesulfonic acid (PFOS), citalopram, diclofenac, metoprolol, oxazepam and the sum of 14 persistent pharmaceuticals in wastewater, with granulated activated carbon (GAC) in single- and two-stage series operation in combination with a following anion exchange resin (AE), were evaluated based on data from analyzed samples. The reduction of pharmaceuticals was mostly done by GAC. AE after GAC contribute with a complementary reduction of diclofenac and PFOS. When changing the resin in the GAC-filter in the column tests, the reduction over the subsequent AE-filter was affected, which could be seen by desorption of diclofenac from AE. A comparison between the GAC-filter in the column tests and the GAC-filter in the pilot test showed similar trends regarding how fast the treatment efficiency for different substances decreased with an increased number of treated bed volumes (BV). An evaluation of the substances that are included in the proposal to the revised directive showed an average reduction of six selected substances (amisulprid, citalopram, diclofenac, venlafaxine, ∑6&4-metylbenxotriazol and benzotriazol) over 80 % for 24 000 treated BV in the GAC-filter and 60 300 treated BV in the AE-filter. GAC in a two-step series operation was the technique with lowest expected cost and climate impact if the aim of the treatment was to reduce pharmaceuticals. If the aim of the treatment also includes reduction of PFOS, the lowest expected cost and climate impact was achieved with GAC in two-step series operation followed by AE.

Introduktion: Multisjuka patienter är individer med många sjukdomar och komplexa vårdbehov. För denna grupp är vikten av kontinuitet för att öka känsla­n av trygghet stor. Syfte med förbättringsarbetet: : Att skapa en trygg och möjlig ASIH-vård för multisjuka äldre genom att utveckla arbetssätt som möjliggör anslutning och en trygg utskrivning för multisjuka äldre. Syftet med studie av förbättringsarbetet: Att undersöka och analysera medarbetares gemensamma erfarenheter. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell. Studien av förbättringsarbetet genomfördes med en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i ett jämnt inflöde av remisser och kortare anslutningstid till ASIH. Patientens upplevelse av trygghet skattades i en enkät till 76%.  Möjlighet till återanslutning till ASIH fick 7 patienter mellan 1-7 gånger under förbättringsprojektet. Studien av förbättringsarbetet sammanfattades i temat: ”Villkor för samverkan mot det gemensamma målet” då ett tydligt mönster framkom i fokusgruppsintervjuerna. Följande villkor sågs som betydelsefulla: kontinuitet, lärande, samarbete och kommunikation.. Diskussion: ASIH är en alternativ vårdform som kan bidra till att skapa trygghet och underlätta övergången till hemmet för gruppen multisjuka äldre. I bästa fall också minska behov av vård på akutsjukhus vid försämring. För att möjliggöra denna vård krävs återkoppling som skapar lärande genom tydliga mål och mätbara resultat. / Introduction: Patients with multiple illnesses are individuals with complex needs of care. For this group of patients, continuity of care and their sense of security is is of great importance. Improvement work objective: To create secure and accessible ASIH for elders with multiple illnesses by¨develop ways of working to enable re-admittance and secure discharges for this group of patients. Case study objective: To Investigate and analyze team members’ common experiences. Method: Implementation using Nolan’s improvement model. A case study using qualitative contents analysis. Result: The improvement work resulted in an even flow of referrals and shortened admission times to ASIH. Patients’ sense of security were rated to 76%. Seven Seven patients had the possibility towere be  re-admitted 1-7 times 1-7 times during the project. Casestudy summary: ”Conditions for cooperationfor a common goal”. A clear pattern with the following significant conditions emerged from the focusgroups interviews: continuity, learning, cooperation, and communication. Discussion: ASIH can be an option to facilitate the transition home for elderly patients with multiple illnesses. ASIH provides a sense of security and may prevent re-hospitalization. This model of cooperation requires clear, common goals and opportunities for feedback to enable learning contributes to measurable results.

Everything regarding signatures, both physical and electronic, is based upon trust between the contracting parties. A signature must therefore be both reliable and secure to be used by the parties. In the recent years the use of electronic signatures has increased, and a legal framework has been established by the European union (EU) with the EU-regulation on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market (eIDAS).  In the regulation three different categories of electronic signatures occur: the (simple) electronic signature, the advanced electronic signature and the qualified electronic signature. What mainly distinguishes the categories are the level of safety devices connected to the signature. The qualified electronic signature has the highest level of safety devices, followed by the advanced electronic signature, which is followed by the simple electronic signature that has either few or no safety devices. Swedish law differs from the eIDAS since there is no division into different categories. In this essay I examine and evaluate the safety, and thus the reliability of, the different categories of electronic signatures are. This is done through methods established in precedents from Swedish Courts.  The conclusion of the essay is that the reliability and safety of the electronic signature correlates with the level of safety devices connected to the signature. If an electronic signature has a higher level of safety devices, it should be regarded as more reliable and secure. I therefore advice contracting parties to use the simple electronic signatures with caution, especially if the contract is of high value, and instead use an electronic signature with more robust safety devices.

Providing advanced health care at home rather than in a hospital creates a greater quality of life for patients and their families. It also lowers the risk of hospital-acquired infections and accelerates recovery. The overall cost of care per patient is decreased. Manual scheduling of patient visits by health care professionals (HCPs) has become a bottleneck for increased patient capacity at SABH, a ward providing advanced pediatric health care at home (“Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet” in Swedish), since many parameters need to be taken into account during scheduling. This thesis aims to increase the efficiency of SABH’s daily scheduling of personnel and resources by designing an automated scheduler that constructs a daily schedule and incorporates changes in it when needed in order to remove scheduling as a limitation for increased patient capacity. Requirements on a feasible schedule are identified in cooperation with SABH and literature is investigated about similar areas where the scheduling process has been automated. The scheduling is formulated as a computerized problem and investigated from the perspective of theoretical computer science. We show that the scheduling problem is NP-hard and can therefore not be expected to be solved optimally. The algorithm for scheduling the visits minimizes violations of time windows and travel times, and maximizes person continuity and workload balancing. The algorithm constructs an initial solution that fulfills time constraints using a greedy approach and then uses local search, simulated annealing, and tabu search to iteratively improve the solution. We present an exact rescheduling algorithm that incorporates additional visits after the original schedule has been set. The scheduling algorithm was implemented and tested on real data from SABH. Although we found the algorithm to be efficient, automatic transfer of data from the patient journal system is an imperative for the scheduler to be adopted. / Barn som får avancerad sjukvård hemma istället för på sjukhus tillfrisknar ofta snabbare och risken för vårdrelaterade infektioner minskar. Barnen och deras familjer blir mer välmående av att få vistas i sin hemmiljö. På Astrid Lingrens barnsjukhus i Stockholm erbjuds avancerad hemsjukvård av avdelningen Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). För att schemalägga när patienterna ska besökas av sjukvårdspersonalen behöver många olika faktorer beaktas, detta sker idag helt manuellt. Den manuella schemaläggningen utgör en naturlig begränsning av SABHs patientkapacitet. Denna uppsats syftar till att effektivisera schemaläggningsprocessen hos SABH genom att föreslå en automatiserad lösning som hanterar koordinering av personal och resurser och dem förändringar som behöver göras i schemat under dagen, för att få bort schemaläggningsprocessen som ett hinder mot ökad patientkapacitet. Krav på schemaläggningen identifieras i diskussion med SABH och genom att studera litteratur kring liknande områden där schemaläggning lösts automatiserat. Vi formulerar schemaläggningen som ett datologiskt problem och analyserar det med utgångspunkt i teoretisk datalogi. Vi visar att problemet är NP-svårt och därför inte kan förväntas lösas optimalt inom rimlig tid. Vår lösning approximerar istället fram ett rimligt svar, där fokus hos algoritmen är att patienterna ska besökas de tider de behöver, personalens restider ska vara så korta som möjligt samtidigt som arbetsbördan hos personalen ska vara så lika fördelad som möjligt och patienterna ska, i den mån det är möjligt, få vård av samma personal. Med en girig algoritm konstrueras ett initialt schema som uppfyller de grundläggande kraven, detta schema förbättras med lokalsökning, simulated annealing och tabusökning. En exakt lösning framställs för uppdatering av schemat. Algoritmen för att lägga ett dagligt schema (utan uppdateringar) implementerades och testades med riktigt data från SABH. Vår algoritm visade sig vara effektiv, men för att kunna göra hela schemaläggningsprocessen effektiv behöver den integreras med journalsystemet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett införande av Self-Service Business Intelligence och SSBI-verktyg kan påverka organisationsstruktur samt anställdas roll inom organisationen. Self-Service Business Intelligence kan definieras som ett verktyg som möjliggör decentralisering av Business Intelligence vilket innebär att BI-användaren i en verksamhet kan utföra diverse uppgifter på egen hand utan att vara beroende av IT-avdelningen (Sarkar 2017). För att konkretisera arbetet undersöks fyra organisationer. Fem intervjuer som bestod av fyra semistrukturerade intervjuer och en strukturerad intervju genomfördes för att erhålla kunskap om hur dessa företag använder Self-Service Business Intelligence i praktiken. Därtill erhålls kunskap om innebörden för organisationen och dess anställda när verktyget tillgängliggjordes. I studien har bland annat TOE-ramverk använts för att analysera vilka faktorer som har en betydelse vid införande av en ny teknologi. Teorin om Organisatorisk IT mognadsnivå (OITM) användes för att analysera organisationens beredskap för att skapa värde ur informationsteknologi. Andra teorier om olika roller av BI-användare, utbildning och organisationsförändring användes för att få en djupare inblick kring de faktorer som påverkar organisationsstrukturen och anställdas roller.  Resultatet av studien visade att de anställdas roller och organisationsstrukturen påverkades av Self-Service Business Intelligence i olika grader. Det noterades en tydlig indelning av användarroller, avancerade BI-användare och vanliga BI-användare, inom samtliga organisationer. Konkreta förändringar inom organisationerna var bättre beslutfattningsprocess, avlastning hos IT-avdelningen och effektivare arbetsflöde. Bland de organisationer där Self-Service Business Intelligence har fått stor spridning noterades det en större påverkan på organisationsstruktur och anställdas roller medan de organisationerna med en mindre spridning av verktyget hade en mindre inverkan på deras verksamhet. Detta förutsätter dock att organisationerna utbildar sina anställda genom ett strukturellt träningsprogram och motiverar syftet med Self-Service Business Intelligence för en större spridning av verktyget och således en större inverkan på organisationen och de anställdas roller. / In this essay we have chosen to investigate how an implementation of Self-Service Business Intelligence can affect organizational change and the role of users within the organization. Self-Service BI is a tool that enables decentralization of BI which means that the user in a business can perform various tasks themselves without being dependent on the IT department. To concretize the work, we have chosen to examine four companies. The survey was conducted via five interviews (four semi-structured and one structured interviews) to gather insight on how these companies use Self-Service Business Intelligence and the result for their organization and employees when the tool was applied in the organization. In the study, TOE-framework has been used to analyze which factors play a role in the implementation of a new technology. The theory of Organizational IT maturity (OITM) was used to analyze the organizations and its employees' different attitudes towards IT while other theories of different roles of users, training and organizational change were used to gain a deeper insight into the factors that affect organizational structure, employee roles and factors which causes the changes. The results of the study showed that the roles of the employees and the organizational structure were affected by Self-Service Business Intelligence to varying degrees. There was a clear division of user roles, power users and casual users, within all organizations. Concrete changes in the organizations were better decision-making processes, relieves in the IT department and more efficient workflow. Among the organizations where Self-Service Business Intelligence has become widespread, a greater impact on organizational structure and employee roles has been noted, while it has been noted that those organizations with a smaller spread of the tool have seen a smaller impact on their operations. However, this presupposes that the organizations train their employees through a structural training program and justifies the purpose of Self-Service Business Intelligence for a greater spread of the tool and thus a greater impact on the organization and the employees' roles.

Avloppsreningsverk utgör en viktig spridningsväg för läkemedelsrester till den akvatiska miljön. Även per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) har påvisats i utgående vatten från avloppsreningsverk. För att minska utsläpp av dessa krävs ett kompletterande reningssteg. Syftet med denna studie var att utvärdera utökad rening av avloppsvatten med granulerat aktivt kol (GAK) och anjonbytare (AIX, Anion exchange resin). Underlag för utvärdering utgjordes av resultat från pågående pilotstudie vid Kungsängsverket i Uppsala, vilken består av kolonnförsök samt pilotförsök i större skala. I kolonnförsöken testas kombinationen GAK (Cyclecarb 401 eller Filtrasorb 400) i fixerade bäddar, följt av AIX (Purolite 694E) i fixerade samt fluidiserade bäddar i olika driftlinjer. Kontakttiden (EBCT, Empty Bed Contact Time) var cirka 15 minuter för GAK respektive 5 minuter för AIX. I pilotförsöken inkluderas även tvåstegsdrift av GAK med EBCT på cirka 14 minuter per filter. Vid slutet av denna studie hade cirka 36 000 till 37 000 bäddvolymer (BV) behandlats med GAK, respektive 98 000 till 116 000 BV med AIX i kolonnförsöken. I pilotförsöken hade cirka 5 000 till 10 000 BV behandlats med GAK samt cirka 8 000 till 31 000 BV med AIX. Reningseffektivitet utvärderades avseende avskiljning av diklofenak, oxazepam, metoprolol, citalopram samt PFOS eftersom dessa i tidigare studie pekats ut som mest utmanande för mottagande vattenmiljö. En högre avskiljning av oxazepam, metoprolol och citalopram uppnåddes med GAK än med AIX, där Cyclecarb 401 uppvisat högst reduktion. För diklofenak och PFOS uppnåddes en högre avskiljning med kombinationen GAK följt av AIX än med enbart GAK. Driftkostnad och klimatpåverkan utvärderades för samtliga adsorbenter samt för specifika scenarion vid Kungsängsverket. Scenarierna inkluderar olika reningsmål för avancerad rening med singel- respektive tvåstegsdrift av GAK samt GAK följt av AIX. Reningsmålen avser en 80 procentig genomsnittlig reduktion över tid av diklofenak, oxazepam, PFOS eller en kombination av dessa. Vid ekvivalent dos av adsorbenterna resulterade Cyclecarb 401 i den lägsta driftkostnaden och klimatpåverkan. Lägst driftkostnad för samtliga reningsmål erhölls med tvåstegsdrift av GAK. För avskiljning av PFOS eller PFOS och diklofenak erhölls lägst klimatpåverkan med kombinationen GAK följt av AIX. För resterande reningsmål erhölls lägst klimatpåverkan med tvåstegsdrift av GAK. I tillägg utfördes en regressionsanalys för att undersöka om enkla mätningar av löst organiskt kol (DOC) eller ultraviolett absorbans (UVA) kan användas som uppföljningsmetod för reningseffektiviteten. Ingen korrelation kunde dock fastställas mellan skillnaden i ingående och utgående koncentration eller absorbans av DOC, UVA och diklofenak, oxazepam eller PFOS. / Wastewater treatment plants are an important source for the spread of pharmaceuticals to the aquatic environment. Per- and polyfluorinated alkyl substances (PFASs) have also been detected in outgoing wastewater. To reduce emissions of these micropollutants, an advanced treatment process is required.  This study aimed to evaluate advanced treatment with granular activated carbon (GAC) and anion exchange resin (AIX), using results from an ongoing pilot study at the wastewater treatment plant Kungsängsverket in Uppsala, Sweden. The pilot study consists of column tests and pilot tests in larger scale. The column tests consist of the combination of GAC (Cyclecarb 401 or Filtrasorb 400) in fixed beds, followed by AIX (Purolite 694E) in fixed or fluidized beds in different operating lines. Contact time (EBCT, Empty Bed Contact Time) was 15 minutes for GAC and 5 minutes for AIX. The pilot tests include two-stage operation of GAC with EBCT of 14 minutes per filter. At the end of this study, in the column tests, approximately 36 000 bed volumes (BV) had been treated with GAC and 98 000 to 116 000 BV with AIX. In the pilot tests, 5 000 to 10 000 BV had been treated with GAC and 8 000 to 31 000 BV with AIX. Treatment efficiency was evaluated for diclofenac, oxazepam, metoprolol, citalopram and PFOS, since these were identified as prioritized substances in a previous study. A higher reduction of oxazepam, metoprolol and citalopram were obtained using GAC compared to AIX, where Cyclecarb 401 showed the highest reduction. For diclofenac and PFOS, a higher reduction was achieved for the combination of GAC followed by AIX compared to GAC alone.  Operating cost and climate impact were evaluated for the adsorbents as well as for specific scenarios at Kungsängsverket, that includes different treatment goals for single stage and two-stage operation of GAC, and GAC followed by AIX. Treatment goals consists of an 80 percent average reduction over time of diclofenac, oxazepam, PFOS, or a combination of these. For an equivalent dose of adsorbent, the lowest operating cost and climate impact was obtained with Cyclecarb 401. The lowest operating cost for all the treatment goals was obtained with two-stage operation of GAC. For reduction of PFOS or PFOS and diclofenac, the lowest climate impact was obtained with the combination of GAC followed by AIX. For the remaining treatment goals, the lowest climate impact was obtained with two-stage operation of GAC.   In addition, a regression analysis was preformed to evaluate whether measurements of dissolved organic carbon (DOC) or ultraviolet absorbance (UVA) could serve as a prediction method for the treatment efficiency of organic micropollutants. However, the regression analysis showed no correlation between the reduction of DOC, UVA, and diclofenac, oxazepam or PFOS.

Introduktion: Infektionsprevention är de insatser som vården kan utföra för att förebygga vårdrelaterade infektioner [VRI]. Följsamhet till basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden. VRI är den vanligaste vårdskadan globalt och bidrar till det globala folkhälsohotet antibiotikaresistens genom ett ökat antibiotikatryck. Sjukvård i hemmet blir allt vanligare och avancerad hemsjukvård bedrivs i Stockholms län som avancerad sjukvård i hemmet [ASIH]. Internationella studier har visat att följsamhet till rutiner för handhygien inom hemsjukvården är bristfällig. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur föreskrifter och riktlinjer efterföljs i det infektionspreventiva arbetet inom ASIH. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor verksamma inom ASIH i Stockholms län intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Temana 1) attityder, 2) normer och värderingar och 3) upplevd beteendekontroll redovisades. Attityder visade på konflikt mellan vårdhygieniska krav och sjuksköterskors erfarenheter. Normer och värderingar uttrycktes genom grad av följsamhet till föreskrifter och riktlinjer. ”Good enough” var en norm som intervjuade gav uttryck för. Den upplevda beteendekontrollen bestod av flertalet hinder som kunde påverka följsamheten till föreskrifter och riktlinjer. Diskussion: Sjuksköterskorna hade intentionen att inte orsaka VRI, men inte alltid genom följsamhet till föreskrifter och riktlinjer, då det lagstadgade kravet på god hygienisk standard ansågs vara svårt att upprätthålla i en okontrollerad miljö. Patientens hemmiljö är sjuksköterskans arbetsmiljö och målkonflikter kan uppstå. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till många aspekter, bland annat patientens integritet. Slutsats: ASIH möter särskilda utmaningar i det infektionspreventiva arbetet. Detta bör uppmärksammas i vårdhygieniska utbildningar för personal inom hemsjukvård. I framtiden bör punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och VRI inom hemsjukvården utföras. / Introduction: Infection prevention is the efforts that healthcare can carry out to prevent healthcare-associated infections [HAIs]. Adherence to basic hygiene routines is the most fundamental measure. HAIs are the most frequent healthcare injury globally and contributes to the global public health threat of antibiotic resistance through increased antibiotic pressure. Advanced home healthcare is provided in Stockholm County as ASIH. International studies have shown that adherence to routines for hand hygiene in home healthcare is deficient. Aim: To investigate nurses' experiences of how regulations and guidelines are followed regarding infection prevention within ASIH. Methods: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven nurses working within ASIH in Stockholm County were interviewed. A qualitative content analysis was carried out. Results: The themes 1) Attitudes, 2) Subjective norms and values and 3) Perceived behavioral control were reported. Attitudes showed conflict between health care hygiene requirements and nurses' experiences. Norms and values were expressed through degree of adherence to regulations and guidelines. "Good enough" was a norm expressed by interviewees. The perceived behavioral control consisted of several obstacles that could affect compliance. Discussion: The nurses had the intention of not causing HAIs, but not always through adherence to regulations and guidelines, as the statutory requirement for good hygienic standards was considered difficult to maintain. The patient's home environment is the nurse's work environment and goal conflicts can arise. The nurse needs to take many aspects into account, including the patient's integrity. Conclusion: ASIH faces special challenges regarding infection prevention. This should be acknowledgedin healthcare hygiene training for staff in home healthcare. In the future, point prevalence measurements of basic hygiene routines and HAIs in home healthcare should be carried out.