No description available.

Syftet med studien är att studera beslutsprocessen hos stora fastighetsbolag och vilka faktorer som påverkar beslutsfattare vid avyttring av kommersiella fastigheter. Studien visar att fastighetsbolag har ett liknande tillvägagångssätt i beslutsprocessen vid avyttring av kommersiella fastigheter. Vidare visar studien att den vanligaste faktorn till varför fastighetsbolag väljer att avyttra en kommersiell fastighet är för att fastigheten inte passar in i fastighetsbolagets affärsmodell. Slutligen visar studien att beslutsfattare tenderar att inte vara fullt rationella i beslutsprocessens olika delar.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

Konceptet fast fashion har skapat ökade möjligheter för konsumenten att kontinuerligtuppdatera sina kläder i garderoben. Den konstanta rörelsen där nya kläder introduceras samtidigt som plagg avyttras bidrar till negativ påverkan på miljö och samhälle. Ett sätt förkonsumenten att minska påfrestningarna på miljön är genom att oönskade kläder får kommatill fortsatt användning med hjälp av metoder som att sälja och donera. Trots det visar siffror på att slänga kläderna i soporna är en alltför vanlig avvytringmetod bland konsumenter. Det är därför av största relevans att undersöka vart kläderna tar vägen efter de har lämnat garderoben och varför konsumenten gör sig av med dem på ett visst sätt. Tidigare studier kring avyttringsbeteende av kläder är främst av en kvantitativ karaktär där resultatet pekar på att den bakomliggande orsaken till valet att avyttra kläder grundar sig på plaggets egenskaper. Kring valet av avyttringsmetod pekar tidigare studier istället på individens egenskaper såsom ålder och intressen. Tidigare forskning tycks därmed inte ta hänsyn till individens relation till det enskilda plagget. Eftersom konsumenter har olika erfarenheter och personligheter kan det således påverka konsumentens syn på hur de värderar det enskilda plagget. Det krävs därför mer kvalitativ forskning till hur denna värderingsprocess går till och vilka faktorer som påverkar konsumentens val av avyttring. Unga kvinnor klassifieras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därmed mest kläder. Därför kommer denna studie att undersöka målgruppen unga kvinnor mellan 20-30 år. Resultatet ska bidra till en ökad förståelse för unga kvinnors avyttringsbeteende vilket i senare skede kan vara till hjälp för att främja avyttringsmetoder som förlänger plaggets livslängd. Studien grundar sig på en kvalitativ metod där tolv semistrukturerade intervjuer ligger tillgrund för empirin. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av en modell som beskriver olika faktorer vilket leder fram till konsumentens avyttringsbeslut och alternativ. Resultatet visade på hur unga kvinnors avyttringsbeslut påverkades av den känslomässiga relationen mellan ägaren och plagget. Relationen kännetecknas bland annat hur väl klädesplagget stämmer överens med individens självbild och identitet samt klädesplaggets sentimentala värde, såsom att plagget präglar en betydelsefull händelse i konsumentens liv eller tilldelats som en gåva. Ett avyttringsbeslut påverkas även av plaggets inköpspris, skick och användbarhet. Konsumentens situation såsom tid eller upplevd ansträgning påverkade även avyttringsbeslutet. Vidare har samhället en signifikant roll där information och tillgänglighet av olika avyttringslaternativ påverkar hur konsumenten avyttrar sina kläder. De metoder som framhävs i resultatet vid avyttring är sälja, donera, dela och slänga. Valet av metod grundar sig dels på externa faktorer som berör infrastruktur, dels interna faktorer som berör produkten och konsumenten men också relationen mellan individen och plagget. Förslag på vidare forskning är att studera fler typer av produktkategorier. / The concept of fast fashion has created increased opportunities for consumers to continuously update their clothes in the wardrobe. The constant movement where new clothes are introduced at the same time as garments are disposed contributes to a negative impact on the environment and society. One way for consumers to reduce the impact on the environment is by allowing unwanted clothing to continue to be used using methods such as selling and donating. Nevertheless, numbers show that throwing clothes in the trash is a far too common method by consumers. Therefore it is out of utmost relevance to examine where the clothes go and why they are disposed in a certain way after they have left the wardrobe. Previous studies on disposal behaviour of clothing is mainly of a quantitative nature where the results show that the underlying reason for the choice to dispose of clothes is based on the garment’s properties. Regarding the choice of disposal method, previous studies point instead to the individual's characteristics such as age and interests. Previous studies do not seem to take into account the individual's relationship to the individual garment. Since consumers have different experiences and personalities, it can affect the consumer's view of how they value the individual garment. More qualitative research is therefore needed on how this valuation process works and what factors influence the consumer's choice of disposition. Young women are classified as the consumer group that wants to follow fashion trends and consume the most clothes. Therefore, this study will examine the target group of young women between 20-30 years. The result will contribute to an increased understanding of young women's disposal behavior, which at a later stage can be helpful in promoting disposal methods that prolongs the life of the garment. The study is based on a qualitative method where twelve semi-structured interviews form the basis of the empirical data. The material from the interviews was analyzed using a model that describes various factors, which leads to the consumer's disposal decisions and alternatives. The results showed how young women's disposal decisions were affected by the emotional relationship between the owner and the garment. The relationship is characterized by, among other things, how well the garment matches the individual's self-image and identity and the sentimental value of the garment, such as that the garment marks a significant event in the consumer’s life or is a gift. A disposal decision is also affected by the garment's purchase price, quality, condition, and usability. The consumer's situation such as time or perceived effort affected the disposal decision as well. Furthermore, society has a significant role where information and availability of various disposal alternatives affect how the consumer disposes of her clothes. The methods of disposal that are highlighted in the result are sell, donate, share and throw away. The choice of method is partly based on external factors that refer to infrastructure, partly internal factors that refer to the product and the consumer, but also the relationship between the individual and the garment. Suggestions for further research are to study more types of product categories.

Archaeologists excavate to find out more about our prehistory. The more artifacts we dig up and preserve the more the potential to extract knowledge about the past from them grows. But some people are starting to get worried how we are going to be able to keep all the things we excavate. The museums are already filled to the brim, but the stream of new objects does not stop.  We are, according to those people, in a curation crisis. This study aims to investigate how the laws and regulations of disposal of the archaeological artifacts in museums collections translate to practice. Through interviews and analyzing laws and guidelines I aim to study how those in charge of disposal navigate between the need of more archaeological material versus the need to make more room in the collections, and how the guidelines over disposal gets implemented in practice. The conclusions of this paper is that Swedish museums employees generally thinks that the guidelines are easy to work with, however they rarely dispose of archaeological artifacts, instead they rely on it being done in the field.

Bostadsbristen är ett ökande problem. I Eskilstuna kommun väljer den blocköverskridande politiska majoriteten (S, M och C) att avyttra delar av allmännyttan samt införa inkomstkrav på delar av sitt bostadsbestånd. Tidigare forskning visar att bostadspolitiken har blivit allt mer nyliberal. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur den politiska majoriteten med Socialdemokraterna i sin spetts rättfärdigar avyttringen och införandet av inkomstkravet på delar av allmännyttan. För att undersöka hur politikerna har rättfärdigat dessa två beslut har en argumentationsanalys använts. Tillsammans med de politiska dokument som ligger till grund för beslutsfattandet ihop med artiklar ur den lokala dagstidningen, inslag från SVT samt genom andra medier som berör ämnet har en pro- och contra-lista tagits fram. Pro- och contra-listan ligger till grund för en idékritisk analys som kopplar ihop de argument som tagits fram tillsammans med en ideologisk koppling mellan socialdemokrati och nyliberalism. Argumentationsanalysen visar att de argument som Eskilstuna kommun använder sig av i avyttringen av allmännyttan är att de stärker kommunens ekonomi, välfärd, nybyggnation samt renovering. De argument som kommunen använder sig av i införandet av inkomstkrav är att det ska ses som ett verktyg för den satsningen som görs för att vända den trend med hög arbetslöshet och segregation i dessa områden. Uppsatsens slutsats är att argumenten kring de två olika besluten skiljer sig åt. Den politiska majoriteten för en allt mer nyliberal politik, där besluten kan leda till framtida ökade problem i Eskilstuna kommun med en socialblandning som kan få motsatt effekt.

I takt med att textilindustrin växer och konsumtionen ökar är det viktigt att belysa problemet kring hur man ska avyttra kläder man inte längre använder. Bara i Sverige slängs det varje år 7,5 kg textilier per person i hushållssoporna. Idag finns en mängd olika alternativ på marknaden som verkar för att ta hand om detta problem, såsom att lämna textilier i klädbutik i utbyte mot en rabattcheck eller liknande ersättning. Denna studie syftar till att undersöka drivkrafterna bakom textilåtervinning i butik samt huruvida initiativ som rabatterbjudanden vid återvinning kan stimulera konsumtion snarare än verka för hållbarhet. Undersökningen baseras på tio semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kvinnor i åldrarna 20-26. I intervjuerna framkommer deltagarnas vanor när det kommer till konsumtion och återvinning men även attityder och inställning till butikers återvinningstjänster som innehåller rabatterbjudanden. Det empiriska resultatet har kategoriserats under tre olika teman; Medvetenhet gällande miljö och återvinning, Konsumtion samt Attityder och drivkrafter bakom återvinning i butik. Utifrån dessa teman har vi analyserat vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området. Resultatet av vår studie tyder på hög miljömedvetenhet hos samtliga deltagare samt att dessa försöker agera medvetet i viss utsträckning, men inte alltid prioriterar hållbarhet och miljö. Anledningen till varför man väljer att lämna in kläder i butik är främst av bekvämlighetsskäl, ekonomiska motiv i form av rabatt samt att man upplever att butikerna besitter kunskap om hur kläderna ska hanteras när de väl samlats in. / As the textile industry grows larger and overall consumption increases, it is important to highlight the issue regarding disposal method of clothes no longer in use. In Sweden, the yearly disposal of textile in household waste amounts to 7.5 kg per capita. There are currently several different disposal options available, such as handing in apparel in-store in exchange for discounts or similar compensation. This study aims to investigate the drivers behind in-store textile recycling and whether initiatives such as discounts can stimulate further consumption rather than promote sustainability. The study is based on ten semi-structured interviews conducted on women aged 20-26. The interview show the participants' habits related to consumption and recycling, but also their attitudes and thoughts about recycling services including discounts, offered by stores. The empirical result has been categorized under four different themes; Sustainability and recycling awareness, Consumption, Attitudes and drivers behind in-store recycling and The importance of discounts. Based on these themes, we have analyzed our results using previous research and relevant literature within the approached field. The result of our study indicates high environmental awareness for all participants and that these are acting conscious to some extent, however not always prioritizing sustainability and environmental objectives. The main reasons for handing in apparel in-store are convenience, economic motives in terms of discounts and the sentiment that stores possess the knowledge of processing the apparel once they have been collected.

Over the past decades, the divestiture market has steadily been growing but there are signals that indicate that a large portion of these transactions can be seen as unsuccessful. To improve the number of successful divestitures, the purpose of the study is to identify key success factors that can help firms to succeed with their divestitures in the Nordic market. Since this topic is not as widely researched as closely related fields, such as Mergers and Acquisitions, and the research that has been conducted has focused on the U.S. market, without a strategic focus, the contributions of this study are academically relevant. This study is conducted in a qualitative and abductive manner with a focus on two theoretical frameworks, Resource-Based View and Business Model Innovation. These theoretical frameworks have been used to create an analytical model together with theory and previous studies of divestitures. The analytical model was then applied to analyze the empirical data which was collected by interviewing professionals within the deal advisory industry at KPMG. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. The conclusions drawn in this study are that the most common reason to divest is to refocus on the firm's core business which is done by divesting business units that spread the firm too thin and that are seen as unprofitable. To define what a successful divestiture is, firms can use five different categories of measurements which are (i) the selling price \& share price, (ii) the transaction speed \& completion of the deal, (iii) the speed of negotiations \& following the plan, (iv) having comprehensive transitional service agreements \& relationships, and (v) retention rates. The key success factors that contribute to a more successful divestiture in the Nordics are (i) planning the divestiture process, (ii) providing adequate resources, (iii) innovating the business model, (iv) managing key employees, and (v) stakeholder communication.

Background: Previous studies on the subject, contrary to corresponding studies on mergers and acquisitions, have shown significant positive market reactions from all over the world on the announcements of divestitures. However, similar studies have not been done on the Swedish market. There are split opinions on the origin of the abnormal returns from the announcements of divestitures, but the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation are recurring explaining variables in event studies. Aim: The aim of the study is to investigate the effect on shareholder wealth from the announcements of a divestiture on the Swedish market during the period from 1997-2017, as well as investigating how the abnormal returns are affected by the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation. Completion: The study is conducted using the event study methodology and a deductive approach. Historical time series from divesting companies share prices are used to estimate expected returns which are then compared to actual returns to decide whether the announcement of a divestiture has an impact on shareholder wealth. Results: The study finds significant results that divesting companies’ shareholder wealth are positively affected by the announcement of a divestiture for both event windows (-3, +3) and (-1, +1). For each separate day within the event window the authors find statistically significant returns for day T-2 and T0. The authors find no statistically significant differences between the returns regarding the economic cycle. Regarding the choice of method of payment, it is concluded that payment through stock generates excess returns when compared to other financing alternatives. No differences could be found between different industry affiliations. / Bakgrund: Tidigare studier inom ämnet har, till skillnad från motsvarande forskning om företagsförvärv, påvisat signifikanta positiva reaktioner från marknader över hela världen vid tillkännagivandet av en avyttring. Däremot saknas studier om avyttringars effekt på den svenska marknaden. Det råder delade meningar om varför abnormal avkastning uppstår vid tillkännagivandet, där konjunkturläge, finansieringsalternativ och branschtillhörighet är vanligt förekommande förklarande variabler i eventstudier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur tillkännagivandet av en avyttring påverkar säljande bolags aktiekurs på den svenska marknaden under tidsperioden 1997–2017, samt att undersöka hur rådande konjunkturläge, valt finansieringsalternativ och branschtillhörighet påverkar avkastningen Genomförande: Studien genomförs genom eventstudiemetodologin med en deduktiv ansats. Empirin utgår från historisk tidsseriedata från avyttrande bolags aktiekurser för att bestämma förväntad avkastning som sedan jämförs med faktiskt avkastning för att urskilja om tillkännagivandet påverkar kursutvecklingen. Resultat: Studien visar statistiskt signifikanta resultat för att avyttrande bolags aktiekurs påverkas positivt av tillkännagivandet av en avyttring både för eventfönstret (-3, +3) och (-1, +1). För de enskilda dagarna i eventfönstret finner författarna statistiskt signifikanta avkastningar för dag T-2 och T0. Författarna finner inga statistiskt säkerställda skillnader i avkastning beroende på rådande konjunkturläge. Gällande val av finansieringsalternativ visas att betalning genom aktier genererar signifikant högre avkastning än övriga alternativ. Inga samband kunde säkerställas beroende på företagens branschtillhörighet.

Studien kommer med stöd av befintlig teori gå in mer på detalj kring tre utvalda skånska kommuner som under 2020 sålt en signifikant andel av sitt fastighetsbestånd. Syftet är att undersöka anledningar till försäljning och hur avyttringarna ställer sig i förhållande tillkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen om kommunala bostadsaktiebolags (SFS 2010:879) villkor att agera utifrån affärsmässiga principer. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt med kvantitativa inslag har en sammanfattning gjorts av skånska kommuners försäljningar och soliditet där en mer detaljerad dokumentanalys påbörjades utav kommuner som skiljde sig från resterande. I det här fallet valdes Trelleborgshem, Bjuvsbostäder och Skurupshem. Empirisk data samlades in från offentliga dokument från kommunala ärenden för att sedan analyseras i förhållande till relevant teori.  Den gemensamma anledningen till att de tre olika kommunerna sålde andelar av fastighetsbeståndet var att de behövde frigöra kapital, men kapitalets planerade användningsområde varierade. Trelleborgshem ville bygga nya bostäder, Skurupshem ville underhålla befintligt bestånd och bygga ett antal nya bostäder medan Bjuvsbostäder frigjorde kapital främst för utdelning till Bjuvs kommun som hade skulder att betala av. Det finns entydlig ideologisk koppling mellan inställning till försäljning och partitillhörighet i beslutsprocessen för alla tre kommuner. Ledamöter i högerpolitiska partier röstar ofta till fördel för en försäljning medan ledamöter i vänsterpartier röstar mot. Försäljningarna konstateras ha en viss påverkan på kommunernas möjligheter att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Trelleborgshem och Bjuvsbostäder varnade kommunerna att deras möjligheter att bidra till att bostadsförsörjningsansvaret för kommunen minskar i och med försäljningen, medan Skurupshem var i samtyckte med Skurups kommun att en försäljning behövdes för att öka möjligheten att uppfylla bostadsförsörjningsansvaret. Trelleborgshem och Skurupshem agerade affärsmässigt med försäljningen genom att sälja delar av sitt bestånd för finansiering till projekt. Trelleborghem ansåg dock att försäljningen kunde förbättras utifrån en affärsmässig grund. Bjuvsbostäder anser att deras försäljning är ekonomiskt förödande och skapar negativt resultat, vilket är i direkt konflikt med affärsmässiga principer. Bjuvs kommun menar däremot att Bjuvsbostäder överdriver om påverkan på lönsamheten. Om försäljningens förhåller sig till affärsmässiga principer går inte att avgöra i dagsläget eftersom den ekonomiska påverkan är långsiktig. / Based on earlier studies, a study has been established to examine why three prevailing municipalities, during 2020 decided to sell parts of their portfolio and how this coincides with their legislated responsibility to provide housing to their citizens. Furthermore, an examination has been made on the sales’ intrusion on the legislated terms of business-like principles. Using a qualitative method with an element of a quantitative concept, a summary of Scanian municipalities’ sales along with their solidity has been done which helped initiate a more detailed document analysis based on differencing values. In this case the chosen municipal housing companies were Trelleborgshem, Bjuvsbostäder and Skurupshem. Empirical data was gathered from publicly available documents from municipalities, which were then analysed in relation to relevant theories.  The common reason for the three municipalities to sell shares of their property portfolio was the need to liquidate capital while the planned area of usage differed. Trelleborgshem wanted to construct new housing while Skurupshem wanted to perform maintenance on existing properties and construct some new housing. Bjuvsbostäder’s reason to sell was to distribute capital to the municipality for them to pay off debts. There is a distinct ideological connection between the outlook of selling and which political party the members of the municipality belong to. Members in right winged parties often vote in favour of selling while left winged party members vote against it. The sales are stated to have a certain effect on the municipalities’ ability to provide housing to their citizens. Trelleborgshem and Bjuvsbostäder warned their respective municipalities that their ability to provide housing was affected by the sales while Skurupshem and Skurup’s municipality agreed that the sale was needed to fulfil their responsibility to provide housing.  Trelleborgshem and Skurupshem acted on business-like principles by selling parts of their property portfolio to be able to finance their new projects, although Trelleborgshem considered there to be room for improvement based on business-like values. Bjuvsbostäder considers their sale to be economically devastating for creating negative results, which is in direct conflict with business-like principles, while Bjuv’s municipality considers Bjuvsbostäder’s analysis on the economic consequences to be flawed. Whether the sale is in accordance with business-like principles, will not be noticeable in current time since the results can change long term.