<p>Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna. Analysen är uppdelad i fyra kategorier: tid, bilden av skolan, litterära gestalter och känslornas historia. Jag kom fram till att skolan gestaltas i hälften av de böcker jag läst. Det som var vanligt förekommande i böckerna var att beskriva vilka känslor som eleven kände för skolan. Något annat som togs upp i flera böcker var att skolan fanns med som en hänvisning till vid vilken tid handlingen utspelades. Gestaltningen av skolan kunde vara allt från att bara nämnas en gång, till att handlingen utspelades i en skolmiljö. Uppsatsen avslutas med en kortare diskuterande del där jag tydliggör vad jag kommit fram till och även lyfter fram tankar och funderingar som studien har gett upphov till.</p>

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna. Analysen är uppdelad i fyra kategorier: tid, bilden av skolan, litterära gestalter och känslornas historia. Jag kom fram till att skolan gestaltas i hälften av de böcker jag läst. Det som var vanligt förekommande i böckerna var att beskriva vilka känslor som eleven kände för skolan. Något annat som togs upp i flera böcker var att skolan fanns med som en hänvisning till vid vilken tid handlingen utspelades. Gestaltningen av skolan kunde vara allt från att bara nämnas en gång, till att handlingen utspelades i en skolmiljö. Uppsatsen avslutas med en kortare diskuterande del där jag tydliggör vad jag kommit fram till och även lyfter fram tankar och funderingar som studien har gett upphov till.

Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.

Based on a Ph.D. thesis-Uppsala universitet, 2006. / Includes bibliographical references and index.

Syftet med den här uppsatsen är att studera brott och straff i Martin Widmarks och Helena Willis’ barndeckarserie om LasseMajas detektivbyrå för att undersöka vilka normer gällande kriminalitet och vilka didaktiska samt moraliska värderingar som verken kan sägas förmedla. För att tydliggöra seriens relation dels till deckargenren överlag, dels till den verklighet i vilken böckerna skrivs och läses görs jämförelser också med kriminaliteten i deckare för vuxna och med verklig brottsstatistik.

The aim of this study is to investigate stereotypical gender roles in ten fiction-related chapter books for children and young adults from a gender perspective. The selection of fictions has been made randomly from the decades of the 1940s, 1970s, 1990s and 2010s, of which nine books are from the three later decades, three from each decade, and one from the 1940s. The book from the 1940s, Fem söker en skatt, has together with research on gender and stereotypical gender roles in children's and youth literature, worked as a guideline on stereotypical gender roles. The study shows that characters following the stereotypical gender roles are getting fewer and fewer over the years, and that it is of the utmost importance to discuss gender equality from an early age. Here, teachers have an important role to strengthen children and young adult's awareness and acceptance for all human being's own worth. / Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka stereotypa könsroller i tio skönlitterära kapitelböcker för barn och unga. Urvalet av skönlitteratur har gjorts slumpmässigt utifrån årtiondena 1940-, 1970-, 1990- samt 2010-talet varav tre böcker är från vardera av de tre senare årtiondena, och en från 1940-talet. Boken från 1940-talet, Fem söker en skatt, har tillsammans med forskning kring genus och stereotypa könsroller i barn- och ungdomslitteratur fungerat som en ledstjärna kring stereotypa könsroller. Studien visar på att karaktärer som följer stereotypa könsroller blir färre och färre med åren, samt att det är av högsta vikt att diskutera jämställdhet mellan könen redan från tidig ålder. Här har lärarna en viktig roll för att stärka barn och ungas medvetenhet och acceptans för alla människors egenvärde.

Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

Mens, denna otroligt naturliga kroppsfunktion, omges fortfarande av både tabu, skam och kunskapsluckor. Trots att vi kommit lång väg i att prata mer öppet om mens finns det en tystnadsnorm som bidrar till att många unga känner sig helt oförberedda vid första mensen. Problemet sitter bl.a. i invanda normer och otillräcklig kunskap för att förebygga ännu en generations menstabu. I hopp om förändring möter därför mitt examensarbete de globala målen 3 (god hälsa och välbefinnande), 4 (god utbildning) och 5 (jämställdhet) med en berättande och informativ bilderbok som handlar om mens i vardagen. I mitt examensarbete skapade jag bilderboken “Billie Upptäcker Mens” som på ett barnsligt, busigt och ärligt sätt ska normalisera och avdramatisera att prata öppet om mens från tidig ålder. Oavsett vem du är och vilka du har omkring dig. Boken kan vara ett hjälpmedel likaväl som en fnissig historia för att bidra till en uppväxt utan mensskam.