This study is about preschool teacher´s children´s groups experience of large children´s grups in preschool and what it´s concequences. In my view there is little research on the subject of large children´s groups in preschool and therefore I want to contribute with knowledge. I have studied how preschool teachers decribe their experiences and reactions, children´s reactions and educational consequences of large groups. To find answer to the questions, I chose qualitative interviews and these were conducted with five preschool teachers. In order to investigate how preschool teachers experience the phenomenon, I have used Antonosky´s theory and a central concept that I have used is sense of coherence.The results showed that the impact of stress on preschool teachers varied depending on the sense of coherence they experienced. It was found that the preschool teachers  were affected by stress through emotions of frustration, inadequacy, fatigue and that they could not do what they planned. When I aksed what could be donet o make it better, the answer was that number of children in the child group should decrease. / Den här undersökningen handlar om förskollärares upplevelser av stora barngrupper i förskolan och vad det får för konsekvenser. Jag anser att det finns för lite forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan och vill därför bidra med kunskap om det. Jag har undersökt hur förskollärare beskriver sina egna upplevelser och reaktioner, barnens reaktioner och pedagogiska konsekvenser av stora barngrupper. För att undersöka dessa frågor så blev metodvalet kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem förskollärare. För att jag ska kunna undersöka hur förskollärare upplever stora barngrupper så har jag använt mig av Antonovskys teori och ett centralt begrepp som jag har använt mig av från honom är en känsla av sammanhang. Studien visade att påverkan av stress hos förskollärare varierade beroende på hur känsla av sammanhang som de hade. Det framkom att förskollärarna upplevde stress genom känslor av frustration, otillräcklighet, trötthet och att de inte hinner göra det som de har planerat. När jag frågade vad man skulle kunna göra för att det ska bli bättre var ett genomgående svar att antalet barn i barngruppen borde minska.

Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.

The purpose of this study is to visulise how preschool teachers work pedagog- ically around reading aloud in a multilingual children's group. We want to in- vestigate preschool teachers' reasoning and planning around the reading situa- tion to see what pedagogical purpose that situation can have and what place it takes in the preschool activities. In addition, in our opinion, reading aloud in a multilingual children's group is perceived as particularly difficult when pre- school teachers need to stimulate each individual child's language develop- ment. Through reading aloud, we can work with the children actively with lit- erature to create the opportunity for imagination, creativity but primarily chil- dren's language development. Therefore, we have chosen to focus on the planned reading aloud situation. To investigate this, we interviewed eight active preschool teachers wereof six of them work in multilingual children's groups. We used an interview guide where the questions were intended to highlight the preschool teachers' experi- ences regarding the multilingual children's group and how they reason about the educational planning of reading aloud situations. When we wanted to in- vestigate the preschool teachers' perceptions and experiences, we used the phe- nomenographic method approach whose primary focus is to make the individ- ual's thoughts and experiences visible. The study's results shows a number of factors and working methods that sim- plify the work of reading aloud in a multilingual children's group. We have discovered five core parts that make up the whole for a high-quality reading situation. Concrete materials, literature selections, book talk, collaboration with the home and educational planning are methods that preschool teachers use to create a qualitative reading situation for all children regardless of lin- guistic knowledge. The study shows how a few preschool teachers reason about a planned reading aloud situation in general and do not specify them- selves in a specific native language. / Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar pedagogiskt kring högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi vill undersöka förskollärares resonemang och planering kring högläsningssituationen för att få syn på vilket pedagogiskt syfte den situationen kan ha och vilken plats den tar i verksam- heten. Dessutom är vår uppfattning att högläsning i en flerspråkig barngrupp upplevs som särskilt svår när förskollärare behöver stimulera varje enskilt barns språkutveckling. Genom högläsning kan vi tillsammans med barnen ar- beta aktivt med litteratur för att skapa möjlighet för fantasi, kreativitet men främst barns språkutveckling. Därför har vi valt att fokusera på den planerade högläsningssituationen. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta verksamma förskollärare varav sex av dem arbetar i flerspråkiga barngrupper. Vi använde oss av en intervju- guide där frågorna syftade till att synliggöra förskollärarnas erfarenheter kring den flerspråkiga barngruppen samt hur de resonerar kring den pedagogiska pla- neringen av högläsningssituationer. Då vi ville undersöka förskollärarnas upp- fattningar och erfarenheter använde vi oss av den fenomenografiska metodan- satsen, vars primära fokus är att synliggöra individens tankar och upplevelser. Studiens resultat visar på ett antal faktorer och arbetssätt som förenklar arbetet med högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi har upptäckt fem kärndelar som utgör helheten för en kvalitativ högläsningssituation. Konkreta material, litte- raturval, boksamtal, samverkan med hemmet och pedagogisk planering är ar- betssätt som förskollärarna använder sig av för att skapa en kvalitativ högläs- ningssituation för alla barn oavsett språkliga kunskaper. Studien visar på hur ett flertal förskollärare resonerar kring en planerad högläsningssituation i all- mänhet och specificerar sig inte till ett specifikt modersmål.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.