<p>Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States.</p>

Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar elevers motivation vid val av kurs. Syftet är att skapa kunskap om vad som motiverar gymnasiets yrkeselever att välja eller att inte välja kurser som ger behörighet till högre utbildning. Som teoretiskt ramverk ligger motivationsteori. En analysmodell, kallad motivationsmodellen, operationaliserad utifrån två olika motivationsteorier och utformad specifikt inom ramen för denna undersökning, används för att uppfylla syftet. Studien är etnologiskt inspirerad vilket bland annat innebär att utgångspunkten är elevernas och att intervjuer är studiens valda datainhämtningsmetod. Vid analys av intervjudata används två metoder: innehållsanalys och analys via Motivationsmodellen. Resultatet visar att det yrkeselever berättar om skälen till sina val visar att de är framtidsfokuserade och ofta pragmatiska i sina val. Resultatet visar även att de olika bakomliggande faktorer som motiverar elever vid deras val är många, och samverkande med varandra, vilket talar för att skolan bör arbeta på bred front med elevernas motivation.

Om en gäldenär inte rätteligen kan betala en fordran allt eftersom den förfaller finns risk att bolaget har ekonomiska svårigheter och kan därmed vara föremål för en företagsrekonstruktion eller en konkurs. En företagsrekonstruktion innebär att en gäldenär som inom kort inte kan betala sina skulder kan få hjälp att rekonstruera om bolaget så att de skuldgivande fordringarna kan sättas ned. En konkurs är däremot ett förfarande som är aktuellt om gäldenären inte kan betala sina skulder allt eftersom de faller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Vid en konkurs används samtliga utmätningsbara tillgångar som finns i gäldenärens bolag för att sedan dela ut mellan de borgenärer som har fordringar mot gäldenären. Ett konkursförfarande inleds med att en borgenär eller gäldenären själv ansöker om konkurs hos den tingsrätt som den allmänt svarar vid tvistemål. Det är således tingsrätten som prövar konkursansökan och antingen beviljar eller avslår den. Beviljas ansökan ska beslut om konkurs meddelas. En ansökan kan som nämnts avslås. Det kan vara om den person som företräder gäldenären och som ingett ansökan inte har behörighet att göra en konkursansökan. Idag finns det inte uttryckt i lag vem som rent faktiskt är behörig att ansöka om konkurs. Att det inte finns lagstadgat har i flera år skapat problem. När tingsrätten får en konkursansökan från gäldenären och ansökan innehåller uppgifter om att denne är på obestånd ska tingsrätten, om det inte föreligger särskilda skäl, godkänna dessa uppgifter. Tingsrätten presumerar således att de uppgifter om obestånd som kommer från gäldenären är korrekta. Anledningen till att detta är problematiskt är för att den som inger konkursansökan möjligtvis inte är behörig att fatta beslut att ansöka om konkurs. Trots att den som företräder bolaget kan ha behörighet att lämna en konkursansökan betyder det automatiskt inte att denne även har rätt befogenhet att ansöka om konkurs. Med detta menas att denna person inte nödvändigtvis har rätten att ensamt fatta beslut om att bolaget är på obestånd och att därmed besluta om konkurs. Det finns inte heller något krav på att konkursansökan ska innehålla ett gemensamt beslut från bolaget om att bolaget är på obestånd. Det borde finnas ett tydligt krav för vad som är en giltig konkursansökan och även vem som rent faktiskt är behörig att inge denna konkursansökan. Denna uppsats har till syfte att utreda gällande rätt inom detta område för att fastställa hur lagstiftningen ser ut idag. Detta för att sedan kunna presentera förslag till förändring för att problem inte längre ska uppstå. Ambitionen är att utifrån de lege lata utreda de lege ferenda och att skapa en diskussion som förhoppningsvis kan leda till att detta problem undersöks och utforskas.

I denna uppsats presenterar jag statistik över könsskillnader på utbildningar inom naturvetenskap och teknik i Sverige mellan åren 2000-2018, från gymnasienivå till doktorandnivå. På doktorandnivå rapporterar jag statistik mellan åren 1973-2017. Mellan 2011- 2018 rapporterar jag även behörighet mellan könen för gymnasiets statistik och sätter detta i relation till andelen flickor och pojkar som antagits. Denna statistik jämför jag sedan med aktuella vetenskapliga studier som publicerats under samma tidsintervall. Jag finner stora könsskillnader mellan gymnasiets naturvetenskapliga program och tekniska program. På det tekniska programmet var antalet flickor år 2000 endast 10%. På det naturvetenskapliga programmet var  år 2000 45% flickor medan 55% var flickor år 2018. Alltså hade andelen flickor och pojkar bytt plats under tidsintervallet för studien. Jag finner att könsskillnaderna på eftergymnasiala program inom fysik och teknik har varit relativt konstant, på 20% kvinnor under samma tidsintervall. Dock har könsskillnaderna på doktorandnivå förändrats kraftigt till att år 2018 kvinnor utgör 40%. Jag jämför detta med könsskillnaderna på samtliga doktorandutbildningar i Sverige och finner att könsskillnaderna minskar stadigt från 70-talet fram till år 2006 då en normalisering sker. Efter 2006 förändras inte den totala andelen män och kvinnor som doktorerar nämnvärt och de utgör i princip 50%. Att färre kvinnor väljer att gå eftergymnasiala utbildningar i fysik/teknik är inte unikt för Sverige, dock visar studier att skillnaderna är som störst i länder som kan anses mer jämlika. Detta är den så kallade jämställdhetsparadoxen. Att flickor väljer bort eftergymnasiala utbildningar  i fysik/teknik beror inte på sämre betyg i dessa ämnen, men kan enligt studier spegla flickors självförtroende samt att de rapporterar att ha andra intressen, där kvinnor av STEM ämnena är mer intresserade av biologi (oavsett om dessa skillnader i intresse är socialt inlärda eller inte).

SammanfattningDetta examensarbete har sitt fokus på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur delaktiga de är i ämnet slöjd. Elevgruppen är de som läser och bedöms enligt det centrala innehållet i anpassad grundskola i Sverige. I den gemensamma studien genomfördes en undersökning, som inkluderar litteraturstudier, enkät och intervjuer av slöjdlärare för att analysera och dra våra slutsatser. Sammanfattningsvis belyser vår studie att slöjdlärare i högre grad samarbetar med klasslärare, än med speciallärare eller specialpedagoger, för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella förutsättningar. Trots utmaningar med tidsbrist känner sig slöjdlärare kompetenta att skapa KASAM (känsla av sammanhang) i slöjdämnet. Integrerade elever i stora grupper framstår dock som en utmaning för lärarna. Framgångsfaktorer för att främja delaktighet inkluderar att etablera struktur, att aktivt kommunicera med eleverna och att ägna tid åt att förstå deras behov. Det centrala innehållet anses vara en viktig grundpelare, men i slöjdundervisningen fokuserar huvudsakligen läraren på material, verktyg och hantverkstekniker. Resultatet understryker vikten av att stärka samarbetet mellan klasslärare, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare och specialpedagoger behöver dock bättre ämneskunskaper, för att kunna ge adekvat stöd till slöjdlärare, särskilt vid integrering av elever med IF i grundskolan.Nyckelord: Behörighet, Delaktighet, IF, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Slöjdämnet, Slöjdlärare, Speciallärare, Specialpedagog.

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation? / The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?

<p>Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation?</p> / <p>The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.

Fritidshemmet har gått från en verksamhet för att förhindra kriminalitet och tiggeri till att erbjuda stimulans och meningsfullt skapande. Med dessa förändringar har även fritidslärarens yrkesroll formats, det vill säga att fritidslärarsubjektet har omformat beroende på vilka diskurser som är rådande. Att erbjuda omsorg och lärande till eleverna är en del av rollen och uppdraget men även att kunna anpassa sig till de ändrade arbetsvillkoren när verksamheten behöver förändras. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när lärare i fritidshem och rektorer uttrycker sina tankar om meningsskapande inom fritidsverksamheten samt hur dessa diskurser kan forma fritidslärarsubjektets ideal. Teoretisk ramverk som används som analysverktyg vars diskursteori, subjektkonstruktioner och makt. Studien genomförs med två kvalitativa metoder där fyra rektorer och 10 lärare i fritidshem deltog i semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper. Empirin samlades in och transkriberades, sedan genomfördes och tematisering av materialet. Efter detta gjordes en kvantitativ sommar som belysta sju olika teman som var framträdande i intervjuerna. Dessa teman och teorin som analysverktyg har formatstudier. De mest återkommande teman kategoriseras i tre olika diskurser.  Resultatet visade att fritidslärares yrkesroll är föränderligt eftersom förståelsen för denna brister i många höst. Yttre faktorer, såsom tid och rum blev beskrivande förutsättningar för fritidslärarsubjektet och dess arbetsuppgifter. Resultatet visade att tidssnyltande, glömska och vilja att bli sedd var av några tema som var utförda i diskurserna för fritidslärarsubjektet.