Spelling suggestions: "subject:"berättarperspektiv"" "subject:"berättarperspektivet""
1 |
Konsten att berätta : En studie av ungdomsromanen CirkelnÅhrman, Caroline January 2012 (has links)
No description available.
|
2 |
Trumans komplexa verktygslåda - hur berättarnivåer och subtext påverkar kommunikationen av narrativ i filmmanus : En undersökning av komplexitet genom Niccols filmmanus The Truman Show (1998)Nåhdin, Sandra, Philipson, Desirée January 2024 (has links)
Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.
|
3 |
Kärlek på film : En adaptionsanalys av Call Me by Your NameSeligsohn, Yael January 2018 (has links)
En adaptionsanalys av hur verket Call Me by Your Name har överförts från roman till film. Uppsatsen fokuserar på hur kärlek och sexualitet mellan män kan adapteras, här genom en jämförelse mellan romanen Call Me by Your Name från 2007 och dess filmatisering från 2017. Adaptionsteoretiska faktorer, såsom berättarperspektiv och filmskaparens urval av scener, används för att belysa hur skildringen överförs mellan medierna. Undersökningen centreras främst till hur adaptionen behandlar homosexuell kärlek.
|
4 |
”I was anxious to keep her in ignorance” : - berättarperspektiv och makt i Emily Brontës Wuthering HeightsEdström, John January 2014 (has links)
Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket.
|
5 |
Helga registrerar, Doktor Glas spekulerar : Intertextualitet i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas / Helga registers, Doctor Glas speculates : Intertextuality in The victim of Helga – a diary novel about a crime by Bjarne Moelv and Doctor Glas by Hjalmar SöderbergKubitsky Torninger, Isabella January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att studera intertextualiteten i Bjarne Moelvs Helgas offer – dagboksroman om ett brott och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Tyngden i analysen ligger på Moelvs roman, under det att Doktor Glas tjänar som belysande jämförelsematerial. Analysen består av tre delar där den textuella strukturen, perspektivet och berättarstrukturen undersöks. Resultaten visar att romanerna uppvisar flera stilistiska likheter men även tydliga skillnader när det gäller jagberättarens framställning. Moelv distanserar sig från det kvinnliga berättarjaget genom att begränsa henne till en iakttagare. Detta ger uttryck för en framställning som konstrueras ur ett genussystem där manliga normer slår igenom i representationer av kvinnor.
|
6 |
”Har det aldrig slagit henne att jag är tyst, men inte beter mig tyst?” : En narratologiskt influerad analys av tystnaden i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtidenLarsson, Line January 2022 (has links)
In this paper, I study the silence in Bart Moeyaert’s two novels Kärleken vi inte förstår (eng. It’s Love We Don’t Understand, 1999) and Alla är ledsna nuförtiden (eng. Everyone’s Sorry Nowadays, 2018) with the help of Maria Nikolajeva’s theories of narrative perspective. I examine the narrative perspective in relation to the other characters’ appearances – focusing on the narrator’s priorities and voice – as well as how the silence is portrayed. Furthermore, by using a method of close-to-text reading I seek answers to the following questions: how is silence portrayed in Kärleken vi inte förstår and Alla är ledsna nuförtiden? What is the role of silence in the previous novels? The last question refers to in what way Moeyaert uses the silence in his novels. Finally, I concluded that the silence in Kärleken vi inte förstår is ambiguous. On the one hand, it is used by the characters as a tool of communication, and on the other hand, it works as a storytelling technique to withhold information from the reader as well as amplify the atmosphere or mood. Moreover, the silence in Alla är ledsna nuförtiden rather has the function of a theme or a motif as it forces the story to move forward. / I denna uppsats studerar jag tystnaden i Bart Moeyaerts romaner Kärleken vi inte förstår (1999) och Alla är ledsna nuförtiden (2018) med hjälp av Maria Nikolajevas teorier om berättarperspektiv. Jag utforskar berättarperspektivet i relation till hur de andra karaktärerna framträder – med fokus på berättarens prioriteringar och röst – liksom hur tystnaden gestaltas. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra textnära läsningar av ovan nämnda verk: hur gestaltas tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden? Vilken funktion har tystnaden i de ovanstående verken? Slutligen kom jag fram till att tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår är dubbel; å ena sidan används den av karaktärerna som ett verktyg för att kommunicera, å andra sidan som ett sätt att, av Moeyaert, undanhålla information från läsaren samt förstärka stämningar. Fortsättningsvis fungerar tystnaden i Alla är ledsna nuförtiden snarare som ett tema eller ett motiv då den tvingar historien framåt.
|
Page generated in 0.0635 seconds