Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

Introduction Tactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal  ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden. Aim/Research questions The aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden. The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden? Method This study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context. The study follows Kvales method as seven steps of qualitative interview studies. 1) Aim and research questions were formulated  according to the acquired theory. 2) Three respondents were chosen for in-depth interviews to be able to understand and describe experiences, possibilities and clarify difficulties with the use of Tactile massage within the Church of Sweden. 3) Qualitative interviews were carried out with the help of semi-structured questions. The interviews were recorded and observations were done. 4) The interviews were transcribed and re-read several times. In the process of research the material was coded and interpreted into experiences, possibilities and difficulties. 5) The process of interpretation and analysis of collected data and applied observations were carried out with the help of hermeneutical approach, ten theoretical perspectives and current research. 6) Results. The results were tested according to requirements of reliability, validity and generalization. 7) Report. In this study the results were reported with methodological, ethical and hermeneutical considerations. Results Tactile massage was described as an extraordinary tool where the experiences pointed out a general longing for touch in the lived body. The power of touch released courage, relaxation, new energy, pain relief and balance. Spiritual presence was experienced as Gods presence in the bodies of both massage-givers and massage-receivers. Possibilities with Tactile massage were described as practical care, where the non-verbal intervention could support the communication when words did not last. Quiet and relief was created through the freeing of the internal oxytocin-system of the body giving the massage-receiver social confirmation and renewal of the body. Difficulties in using Tactile massage within the deaconry were described as physical and mental vulnerability and unclear professional identity of the massage-givers. Difficulties where related also to integrity, boundaries and limitations of gender due to the majority of the female massage-givers and massage-takers in the present situation. One more difficulty was pointed out as the organizational unsecurity about what Tactile massage is and this difficulty was partly related to views of Deaconry and Church. ‘Deaconal Touch’ is the new concept and  the practical result of this study. Deaconal Touch can be described  as a deaconal tool to be handled in the context of the Church of Sweden. / Introduktion Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för t.ex. beröringsmassage, effleurage, hudmassage, taktil stimulering, taktil massage och aromaterapimassage (SBU 2009). Forskning och erfarenhet visar att Mjuk massage genom stimulering av kroppens känselreceptorer och oxytocinsystem ökar välbefinnandet och bidrar till stress- och ångestreduktion samt möjliggöra smärtlindring.  Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 möjliggör för varje församling att forma en egen diakonal profil. Efter år 2004 har enskilda diakoner och församlingar börjat använda Mjuk massage som ett diakonalt redskap i syfte att tillgodose människors kroppsliga, själsliga, andliga och sociala behov inom ramen för Svenska Kyrkans helhetssyn. Syfte/frågeställningar Syfte: Att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka användningen av och öka problemmedvetenheten om Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakonala arbete. Frågeställningar: Hur används Mjuk massage och vilka är erfarenheterna av Mjuk massage inom Svenska Kyrkans diakoni? Vilka möjligheter och svårigheter kan vara förenade med användningen av Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakoni? Metod Studien är en första explorativ studie om Mjuk massage inom Svenska kyrkans diakonala kontext. Studien följer Kvales metod som sju steg för kvalitativa intervjustudier. 1) Syfte och frågeställning formulerades utifrån inläst teori. 2) Tre respondenter valdes för att genom djupintervjuer förstå och beskriva erfarenheter, möjligheter och synliggöra svårigheter i användningen av Mjuk massage inom Svenska Kyrkan. 3) Kvalitativa intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och observationer gjordes. 4) Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger. I forskningsprocessen kodades och tolkades materialet utifrån huvudorden erfarenheter, möjligheter och svårigheter. 5) Bearbetning, analys och tolkning genomfördes utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av tio teoretiska perspektiv och vetenskaplig aktuell forskning. 6) Resultat. Här prövades resultaten inför kraven på reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. 7) Rapportering. I föreliggande arbete har resultaten redovisats med metodologiska, forskningsetiska och hermeneutiska överväganden. Resultat Mjuk massage beskrivs som ett extraordinärt redskap där erfarenheterna visade att beröringslängtan finns i den levda kroppen och att beröringens kraft frigör till mod, avslappning, ny energi, smärtlindring och balans. Andlig närvaro upplevdes av både givare och mottagare som Guds närvaro i kroppen. Möjligheter med Mjuk massage beskrevs som praktisk omsorg där den ickeverbala interventionen kunde stödja kommunikationen när orden inte räckte till. Lugn och lindring skapades genom att kroppens eget oxytocinsystem frigjordes och gav mottagaren social bekräftelse och kroppens upprättelse. Svårigheterna med att använda Mjuk massage inom diakoni beskrevs som kroppslig och själslig sårbarhet och oklar professionell identitet hos massagegivarna. Svårigheter relaterades även till integritet, gränssättning och könets begränsning, då majoriteten massagegivare och mottagare i nuläget utgörs av kvinnor. Ytterligare en svårighet utgjorde den organisatoriska osäkerheten om vad Mjuk massage är och denna svårighet hörde delvis samman med diakoni- och kyrkosyn. ´Diakonal beröring´ är det nya begrepp som utgör det praktiska resultatet av denna studie vilket beskriver Mjuk massage som diakonalt redskap i Svenska kyrkans kontext. Diakonal beröring tydliggörs i studien som ett värdefullt komplement till annan diakonal och själavårdande verksamhet.

No description available.

Bakgrund:Beröring är en viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskan tillämpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan därmed tillämpas i syfte att lugna patienter med ångestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med ångest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt tillämpades. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med ångest upplevde sin tillvaro som oerhört lidande. Massagen medförde i personens kaos en upplevelse av välbefinnande för kropp och själ och som även gav utrymme för att fly från tid, rum och tankar. Massagen ingav känslor av bekräftelse och respekt men som emellertid även upplevdes som en överträdelse av den personliga sfären. Diskussion: Att känna sig utvald upplevdes som något oerhört värdefullt. Kropp och själ var viktigt för individens utvecklande och totala harmoni. Integriteten var betydelsefull att poängtera då kroppen upplevdes som ett personligt och privat område. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar effekterna av taktil massage. Detta medför att större förståelse och kunskap kring behandlingen kan erhållas. På så vis kan en bättre och mer optimal omvårdnaden erbjudas. / Background:Touch is an important part of nursing that the nurse applies naturally. Touch has a calming function and tactile massage can therefore be applied to calm patients with anxiety problems. Aim: The aim was to highlight how people with anxiety experience tactile massage as a treatment. Method: A literature review with a systematic approach was applied. The study is based on eleven scientific articles. Results: Individuals with anxiety disorders experience life as immense suffering. The massage brings a feeling of well being for body and soul into the person's chaos which also assists with scope to escape from time, space and thoughts. The massage entailed feelings of affirmation and respect which, however, also was seen as an infringement of the personal sphere. Discussion: To be experienced as chosen was seen as extremely valuable. Body and mind was significant for individual self-development and overall harmony. Privacy was important to point out since the body was perceived as a personal and private area. Conclusion: It is important that the nurse notes the effects of tactile massage. This leads to greater understanding and knowledge regarding the treatment that will allow a better and more optimal care offered.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation definieras som all kommunikation utöver det talade ordet. Tidigare studier har visat att patienter värdesätter icke-verbala signaler såsom ögonkontakt, kroppsspråk och beröring, men att beröring sällan används som ett medvetet kommunikationsmedel. Det finns en underrepresentation av forskning kring icke-verbal kommunikation när det gäller sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av icke-verbal kommunikation inom omvårdnadsrelationen. Metod: En allmän litteraturöversikt över åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av fem teman; varierande icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen, att göra patienten delaktig, beröringens påverkan på patienten, könets betydelse i upplevelsen av beröring och patientens utsatthet. Det var viktigt med en grundläggande relation innan beröring fick användas. Beröring hade positiva effekter på patienter såsom att få dem att känna sig sedda, accepterade och förankrade. Användandet av icke-verbal kommunikation kunde göra patienten delaktig eller stärka dess utsatthet. En problematik gällande sjuksköterskans eller patientens kön vid beröring framkom, då beröring exempelvis kunde väcka sexuell upphetsning. Slutsatser: Resultatet indikerar att sjuksköterskors kunskap om icke-verbal kommunikation och beröring behöver öka. Även i den kliniska praktiken behövs insatser för att sjuksköterskan ska ha tid att reflektera över och främja sin icke-verbala kommunikation. / Background: Nonverbal communication is defined as all means of communication beyond the spoken word. Previous studies show that patients value nonverbal signals such as eye contact, body language and touch, but also that touch is seldom used as a conscious means of communication. There is also an underrepresentation of research on nonverbal communication among nurses, compared to other professions. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of nonverbal communication in the nurse-patient relationship. Methods: A general literature review of eight scientific studies with a qualitative approach. Results: The results consist of five themes; variable nonverbal communication in the nurse-patient relationship, involving the patient, the impact of touch on the patient, the significance of gender on the experience of touch and the patient’s vulnerability. It was important to build a relationship with the patient before using touch. Touch had positive effects on patients, such as making them feel seen, accepted and anchored. The use of nonverbal communication could involve the patients or increase their vulnerability. An issue regarding the gender of the nurses or the patients arose while touching, which could cause sexual excitement for example. Conclusions: The results indicate that nurses’ knowledge concerning nonverbal communication and physical touch should be increased. In clinical practice, there is also a need for efforts to give nurses time to reflect on and increase their nonverbal communication.

Bakgrund: Cancer leder till mycket lidande för barnen och de behöver hjälp med att lindra lidandet med hjälp av icke-farmakologiska metoder. Av alla dessa drabbade barn och ungdomar har många besvär av smärta och ångest och det blir psykiskt påfrestande under sjukdomstiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur icke-farmakologiska metoder används, för att avleda smärta och ångest hos barn och ungdomar som genomgår cancerrelaterade undersökningar och behandlingar. Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed, Cinahl och manuellt. Totalt valdes tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder såsom beröring, hypnos och distraktion i form av lek eller såpbubblor samt musik, minskar smärta och ångest hos barn och ungdomar med cancerdiagnos, som genomgår smärtsamma undersökningar, till exempel benmärgsaspiration, blodprover och andra behandlingar. Slutsats: De icke-farmakologiska metoderna är ett komplement till de farmakologiska medicinerna för att minska smärta och ångest. Det är viktigt att åldersanpassa de icke-farmakologiska metoderna. Omvårdnadspersonalen kan bli mer lyhörd för att använda icke-farmakologiska metoder, gällande smärt- och ångestlindring hos barn med cancerdiagnos. De bör få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens inom detta område. I sin tur kan det leda till mer trygga barn och ungdomar, och även trygga föräldrar. / Background: Cancer leads to a lot of suffering for the children and they need help to alleviate suffering by means of non-pharmacological methods. Of all these affected children and adolescents, there are many complaints of pain and anxiety and it becomes psychologically stressful during the illness. Purpose: The purpose of the study was to describe how non-pharmacological methods are used to derive pain and anxiety in children and adolescents undergoing cancer-related studies and treatments Method: Literature study. Article search was made in the PubMed, Cinahl database and manually. A total of ten scientific articles were selected. Results: The results showed that non-pharmacological methods such as massage, hypnosis, play or soap bubbles and music distraction reduce pain and anxiety in children with cancer diagnosis undergoing painful investigations, such as bone marrow aspiration, blood samples and other treatments.Conclusion: The non-pharmacological methods complementary to the pharmacological drugs to reduce pain and anxiety. It is important to age-match the non-pharmacological methods. Nursing staff can be more responsive to using non-pharmacological methods, regarding pain and anxiety relief in children with cancer diagnosis. They should be given the opportunity to develop their knowledge and skills in this field. In turn, it can lead to more safe children and young people, and also to safeguard parents.

Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.

Beröring anses vara en av människans grundläggande behov. Inom omvårdnad anses spontan beröring vara en multidimensionell handling som kan utföras på ett flertal olika sätt. Patient och vårdpersonal behöver få mer kunskap om den spontana beröringens innebörd, samt dess positiva och negativa sidor som spontan beröring medför. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienten och vårdpersonalens upplevelse av den spontana beröringen i en vårdrelation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av en innehållsanalys. Datainsamling gjordes på ett systematiskt sätt utifrån vårdvetenskapliga databaser. Resultatet utgjordes av elva vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudsakliga teman; trygghet, stöd och obehag. Spontan beröring är en ovärderlig handling inom omvårdnad. Spontan beröring möjliggör en god vårdrelation, en tryggare miljö och effektiviserar vårdandet. Spontan beröring anses som ett verbalt verktyg om det används på rätt sätt. En positiv beröring ökar patienten och vårdpersonalens välbefinnande och främjar hälsan. Ytterligare forskning på spontan beröring behövs för att på så sätt kunna uppnå en bättre vårdrelation mellan vårdpersonalen och patienten. / Touch is considered to be a basic human need. In caring, spontaneous touch is defined as being a complicated gesture that can be performed in many different ways. Patients and healthcare professionals need more knowledge about the meaning of the spontaneous touch, as well as the positive and negative aspects that spontaneous touch brings. The aim of the literature study was to describe the patient and the healthcare professionals experience of the spontaneous touch in a healthcare relationship. The study was conducted as a literature study based on a content analysis. Data collection was systematically based on health sciences databases. The findings was eleven scientific articles, which resulted in three main themes; safety, support and discomfort. Spontaneous touch is an invaluable act in caring. Spontaneous touch enables a good healthcare relationship, a safer environment and more efficient care. Spontaneous touch is considered a verbal tool if it´s used correctly. A positive touch increases the patient's and healthcare staff's well-being and promotes health. Further research on spontaneous touch is needed in order to achieve a better care relationship between healthcare professionals and the patient.

Bakgrund   Beröring används i flera syften och kan skapa olika upplevelser hos den som blir berörd. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är beroende av beröring. Beröring är ett elementärt behov för människan, och kan förmedla närvaro, tillit, omtanke och samhörighet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av beröring som metod inom hälso- och sjukvården samt hur patienten upplever beröring. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed, därefter genomfördes ett urval utifrån förbestämda inklusions- och exklusionskriterier samt en kvalitetsgranskning av de artiklar som besvarade syftet. Studien baserades slutligen på 17 utvalda artiklar som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat Resultatet visade att beröringen skapade olika upplevelser hos patienten. Upplevelserna beskrevs utifrån tre huvudkategorier: beröring som skapar känslor, beröring som uttryck och vem som berör påverkar effekten av beröring. Patientens upplevelse av beröring visades vara högst individuell och kunde upplevas som både positiv och negativ. Vem som rörde vid patienten, och hur, spelade en viktig roll för hur beröringen upplevdes. Slutsats Litteraturstudien visade att beröringen kunde upplevas olika för patienter. Skillnaden visade sig vara mest tydlig när den som rörde patienten inte fokuserade på patienten eller inte hade patientens tillåtelse. I och med detta konstaterades sjuksköterskan ha ett ansvar att beröra patienter på ett sätt som förmedlade närvaro och respektera patientens personliga integritet. Detta då litteraturöversikten visade ett samband mellan en positiv upplevelse av beröring och förmedlad närvaro samt respekt av personlig integritet. / Background Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity. Aim The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch. Method A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis. Results The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how. Conclusions The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.