Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet. Inom omvårdnad är beröring det viktigaste av alla icke-verbala beteenden. Beröring lugnar, tryggar, ger värme och stimulerar patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av expressiv beröring. Metod: Litteraturöversikt innehållande 10 vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE samt manuell sökning i Google scholar. Resultat: Beröring var ett centralt behov för patienter. Vid beröring kände de sig sedda som individer. Sjuksköterskorna hade ett behov av att beröra patienter och att bli berörda. Sjuksköterskor använde beröring för att anknyta emotionellt. Sjuksköterskor och patienter hade behov av att beröra och att bli berörda på ett sätt som passade dem och beröringen gjorde att patienterna och sjuksköterskorna fick en samhörighet på ett djupare existentiellt plan. Det fanns skillnader i hur kvinnor och män uppfattade beröring. En god relation var avgörande för hur beröringen uppfattades. Slutsats: Sjuksköterskorna ser expressiv beröring som något positivt medan patienternas uppfattningar varierar stort. Relationen med sjuksköterskan som utför beröringen är avgörande för hur beröringen uppfattas. Detta visar på nödvändigheten i att stämma av med patienten vid fysisk kontakt och att anpassa beröringen individuellt. Klinisk betydelse: Att vara medveten om hur beröring används gör att sjuksköterskor kan skapa goda vårdrelationer från första ögonblicket och snabbt undvika missförstånd. / Background: Touching provides emotional expression to both parties involved. Human touch is an expression of love or affection within families and other environments. Expressive touch in a clinical context is important due to its calming and emotional effect. Laying a hand on a suffering individual can provide comfort. Touch is the most important non-verbal behavior in caring. Touching calms comforts and stimulates the patient. Aim: The aim of the study was to describe patient´s and nurse´s experiences of expressive touch. Method: A literature review of 10 scientific articles consisting of nine was qualitative and one was quantitative. Articles were found using the databases CINAHL, MEDLINE and manually searched in Google scholar. Result: Touch was a central need for patients. When they were touched, they felt that they were seen as individuals. Nurses also had the need to touch and to be touched by the patients. Nurses used touch to connect emotionally with patients. The touch made nurse´s and patient´s feel solidarity on a deeper existential level. There was a difference in perceptions of touch between men and women. A good nurse patient relationship was crucial to how the touch was perceived. Conclusion: The nurses see expressive touch as something positive whilst the patient's perceptions vary. The nurse patient relationship is crucial to how the touch is perceived. This shows the necessity of checking with the patient while engaging in physical contact and to adapt the touch to the individual. Clinical significance: Being aware of how expressive touch should be used enables nurses to establish good nurse patient relationships and quickly avoid misinterpretations.

Syftet med denna studie var att få veta mer om förskollärares inställning till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg. Då beröring i olika former har varit ett aktuellt ämne under den senaste tiden i form av ”#metoo”, ”Stopp! Min Kropp!” och ”Förskolebrevet”, fann jag det intressant att få veta mer om vad förskollärare tänker kring beröring i förskolan. Två frågeställningar utformades för att uppnå syftet, dessa var: På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder beröring gentemot barnen? Hur förhåller förskollärarna sig till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg? För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av en kvalitativ metod där fyra yrkesverksamma förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. En fenomenografisk ansats användes som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av intervjusvaren. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att fysisk beröring är viktigt för människan. Alla fyra använde sig av beröring gentemot barnen och beskrev olika syften med denna. Under intervjuerna framkom det även att förskollärarna kunde se en förändring i synen på och användandet av beröring under de senaste åren, och detta främst med avseende på pedagogens könstillhörighet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt vid beröring av patientens kropp.Bakgrund: Den mänskliga kroppen är laddad med olika betydelser och värderingar. Den hänger samman med vår person och vad det innebär att vara människa. Vi förhåller oss till våra egna och varandras kroppar utifrån sociala normer och regler och detta gäller även när vi rör vid varandra. Dock är beröring av kroppar en central och oundviklig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Ofta innebär detta att sjuksköterskan måste utföra intima omvårdnadsuppgifter som patienten annars skulle ha gjort själv om hen kunde. Patienternas kroppar är i vårdsituationen på många sätt sjuksköterskans arbetsplats. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser och en kvalitativ innehållsanalys av 11 utvalda artiklar har använts för att sammanställa resultatet. Ett fenomenologiskt, induktivt förhållningssätt har eftersträvats under hela processen.Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier med tillhörande sub-kategorier. Sjuksköterskan använder sig av beröring av patientens kropp dagligen i olika situationer i omvårdnadsarbetet. De anser det vara viktigt och nödvändigt, men det är också ett fenomen som framkallar många olika känslor. Dessa känslor är i hög grad situationsbaserade vilket innebär att beröring som gett ett positivt gensvar från patienten också genererar positiva känslor hos sjuksköterskan. Situationer där användandet av beröring lett till negativa känslor hanteras genom olika strategier som utvecklas som ett svar på de negativa känslorna. Resultatet visar även på en brist på utbildning specifikt avseende beröring av patienterna i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor lyfter även själva en önskan om att sådan utbildning hade tillhandahållits.Konklusion: Då omvårdnad till stora delar handlar om att på olika sätt röra vid patientens kropp så krävs också kunskap och utbildning för att ge sjuksköterskan verktygen att göra detta på ett professionellt sätt. Vård och omvårdnad ska vara evidensbaserad och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och detta bör således också tillämpas avseende beröring i omvårdnadsarbetet.Nyckelord: sjuksköterska, beröring, fysisk kontakt, kvalitativ studie, personlig sfär / Aim: The purpose of this literature review is to illuminate the nurse's experiences and approaches when touching the patient's body.Background: The human body is loaded with different meanings and values. It’s related ourselves as persons and what it means to be a human being. We relate to our own and each other's bodies based on social norms and rules, and this also applies when we touch each other. However, the touch of bodies is a central and inevitable part of nursing. Often this means that the nurse must perform intimate care tasks that the patient would otherwise have done for him/herself. Patients' bodies are in many ways the nurse's workplace in the context of the hospital care.Method: Literature review with a qualitative design. Database searches were conducted in three different databases and a qualitative content analysis has been used to compile the results from 11 articles. A phenomenological, inductive approach has been sought throughout the process.Result: Data analysis resulted in six categories with associated sub-categories. The nurse touches the patient's body daily in different situations in nursing. They consider it important and necessary, but it’s also a phenomenon that generates many different feelings. These emotions are largely situational, which means that touch generated a positive response from the patient left the nurse feeling positive and content. Situations in which the use of touch generated negative emotions within the nurse is handled through different strategies developed in response to the negative feelings. The results also show a lack of education that specifically deals with the touch of patients in nursing work. Nurses themselves also raise the wish that such education had been provided.Conclusion: Since nursing largely involves touching the patient's body in different ways, knowledge and education are also needed to give the nurse the tools to do this in a professional manner. Evidence-based practice is a vital part in care and nursing and is something that is also promoted on a global scale. Thus this should also apply for the use of touch in nursing.Keywords: nurse, touch, physical contact, qualitative study, personal space

Bakgrund: Beröring är centralt i omvårdnadsarbetet och sjuksköterskan använder sig avberöring av patientens kropp för att utföra omvårdnad. Trots detta är få studier gjorda sombelyser sjuksköterskans upplevelser av beröring av patientens kropp. Beröring kan ha mångafunktioner och till exempel verka vårdande, tröstande, diagnostiskt, socialt och skyddande.Vidare kan beröring av patienten även ha flera positiva effekter som att minska ångestnivånhos patienten och öka patientens självkänsla. Beröring kan vara uppgiftsorienterad, dvs. denberöring som sjuksköterskan använder för att utföra en omvårdnadsuppgift, eller ickeuppgiftsorienterad, den typ av beröring som sjuksköterskan använder för att uttrycka tillexempel empati, omsorg eller för att trösta patienten. Syfte: att belysa sjuksköterskansupplevelse av beröring, vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse samtsjuksköterskans strategier för beröring av patientens kropp. Metod: En systematisklitteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar som byggde på empiriska studier medkvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde beröring som en naturlig del av arbetetmen kunde uppleva känslor som genans och obehag i samband med omvårdnad som krävdeatt de rörde vid intima delar av patientens kropp. Andra känslor i samband med beröring varrädsla och oro för att beröringen kunde missuppfattas av patienten. Sjuksköterskanserfarenhet, sjuksköterskans mående, patientens beteende, sjuksköterskans relation tillpatienten, associationen med sex eller sexualitet, vilken del av patientens kropp somsjuksköterskan rörde vid och den dagliga kontexten påverkade sjuksköterskans upplevelse avberöring. Resultatet visade även att sjuksköterskor utvecklade olika strategier för att hanteraberöringen av patientens kropp. Det kunde vara att kommunicera med patienten eller sökastöd hos eller hjälp av kollegor medan andra strategier var undvikande strategier såsom attsjuksköterskan fokuserade på annat än beröringen, minimerade beröringen eller helt undvekberöringen. Konklusion: Fler empiriska studier som belyser sjuksköterskans upplevelser avberöring skulle möjligen kunna bidra till att bredda kunskapen om sjuksköterskans upplevelseav beröring och slutsatser skulle eventuellt kunna dras om varför eller varför intesjuksköterskor upplever beröring som något positivt i omvårdnadsarbetet. / Background: Touch is central in nursing and the nurse touches the patient’s body to performbodywork. Few studies have been made exploring nurses’ perceptions of touching thepatient’s body. Touch can have many functions, it can be used as nurturant, comforting,diagnostic, social purposes and protective. It can also reduce the patient’s anxiety andincrease the patient’s self-esteem. Touch can be necessary, the kind of touch the nurse uses toperform a task, or non-necessary, the kind of touch the nurses uses to express empathy,attention or to reassure the patient. Aim: To illuminate the nurse’s perceptions of touch,factors that affected the perception and strategies for touching the patient’s body. Method: Asystematic literature review including eleven scientific articles based on empirical studieswith a qualitative design. Result: Nurse’s perceived touch to be a natural part of nursing butcould experience feelings such as embarrassment and discomfort when they performedbodywork that required the nurses to touch intimate parts of the patient’s body. Other feelingswere fear and concern that the touch could be misinterpreted by the patient. The nurse’sexperience, the nurse’s mood, the patient’s behavior, the relationship between the nurse andthe patient, the association with sex or sexuality, which part of the patient’s body that werebeing touched and the daily context affected the nurse’s perception of touch. The nursesevolved different strategies to manage to touch the patients body. It could be to communicatewith the patient or to seek help or support from colleagues whilst other strategies could beavoiding strategies such as focusing on other things than the touch or minimizing the use oftouch or entirely avoiding to touch the patient. Conclusion: Further research that exploresnurse’s perception of touch could possibly contribute to broaden the knowledge of the nursesperceptions of touch and conclusions could maybe be made of why or why not nursesperceive touch as something positive in nursing.

Dansundervisning i skolan innebär både möjligheter och utmaningar. Ämnesinnehållet dans presenteras i Skolverket (2011) som ett centralt innehåll elever ska lära sig, samtidigt som det i dans förekommer en otydlighet i vad ämnesinnehållet faktiskt ska innehålla. Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar idrottslärare på gymnasiet möter i dansundervisningen och vilka didaktiska metoder som används för att bemöta dessa. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats använts och semistrukturerade genomförts. Studien innefattar åtta respondenter som alla är utbildade idrottslärare och som även arbetar på olika skolor runtom i Sverige. Samtliga intervjuer har på grund av rådande pandemi av Covid-19 skett på distans via internetappen Zoom. Den sociokulturella lärandeteorin har använts som hjälpmedel i detta arbete för att analysera det empiriska materialet och stödja slutsatserna i diskussionen. Resultatet i denna studie visar att idrottslärare både möter möjligheter och utmaningar genom dans i skolan och hur lärare kan arbeta genom att förstå elevers olika synsätt samt kunskaper om dans. Anpassning, engagemang och kommunikation karakteriserar arbetssätt som är viktiga för idrottslärare att arbeta med i dansundervisningen utifrån denna studie. Sammanfattningsvis presenterar denna studie en beskrivning av hur lärare genomdansundervisningen kan skapa ett rum för eleverna att våga skapa egna uttryck genom dans samt normalisera ett ämnesinnehåll som i vissa fall kan uppfattas som ett utmanande moment

Bakgrund: Beröring frisätter hormonet oxytocin i kroppen. Beröring har även visats ha betydelse för hjärnans utveckling hos spädbarn. Inom det holistiska tankesättet menas att sjuksköterskor som vårdar en patient med hjälp av beröring arbetar utifrån hela patienten och fokuserar inte främst på den sjukdom och symtom patienten har.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av beröring inom sjukvården.Metod: Metoden utfördes som en litteraturöversikt. En datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo. En sekundärsökning gjordes i Scopus och en personsökning genomfördes i Summon. I litteraturöversiktens inkluderas 14 vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan 1999 och 2021. Av dessa artiklar var sju kvalitativa och sex kvantitativa studier samt en mixed-method studie.Resultat: Resultatet i litteraturstudien visar att majoriteten av patienter som har erfarenhet av beröring upplever det som en positiv händelse. Patienterna upplever att beröring har haft god effekt på att minska oro och smärta samt att beröringen har bidragit till känslan av att känna sig sedd som person och inte endast som en person med sjukdom. Patienterna upplever att beröringen även bidragit till att en känsla av samhörighet har uppstått mellan patient och sjuksköterska. Dock finns det patienter som kan uppleva beröring som en obehaglig upplevelseSlutsats: Beröring har många positiva effekter på patienter som befinner sig inom sjukvården. Patienter upplever att beröring som ges på ett lugnt och omtänksamt sätt lindrar oro och smärta samt ger patienten en känsla av tröst. Beröring höjer även patientens självkänsla och känsla av kontroll över den egna situationen. / Background: When the body is receiving touch the hormonesystem releases the hormone oxytocin. It has also been shown that touch helps to develop the brain in infants. In the holistic way of thinking, it is meant that nurses who care for a patient with the help of touch work based on the entire patient and do not focus primarily on the disease and symptoms the patient has.Aim: The purpose of the literature study was to describe the experience of touch among patients in healthcare.Method: The method was performed as a literature review. A data collection was carried out in the databases Cinahl, PubMed and a secondary search in Scopus was made. The literature review includes 14 scientific articles published between 1999 and 2021. Of these articles, seven were qualitative and six quantitative studies and one article were mixed- method.Results: The results of the literature study show that most patients experience touch as a positive event. Patients feel that touch has had a good effect on reducing anxiety and pain and that the touch has contributed to the feeling of being seen as a person and not just as a person with an illness. Patients feel that the touch has also contributed to a feeling of belonging between patient and nurse.Conclusion: Touch has many positive effects on patients who are in healthcare. Patients experience that touch given in a calm and thoughtful way relieves anxiety and pain and gives the patient a feeling of comfort. Touch also raises the patient's self-esteem and sense of control over their own situation

År 2021 råder det en världsomfattande pandemi. Syftet med föreliggande studie är att få inblick i om barns möjlighet till anknytning ses påverkas av Covid-19 och rådande restriktioner. I vår studie har vi utgått från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och använt en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Studiens urval inkluderar åtta verksamma personer inom förskolans barngrupp, som berättar om sina erfarenheter. Utifrån studien blir det synligt hur pedagogerna har ett stort engagemang och präglas av en hög yrkesetik, vilket därmed gör det möjligt för barnen att skapa anknytning i förskolan även under en tid av pandemi.

Bakgrund: Beröring används i olika former inom vården och används för olika ändamål. Oxytocin hormonet frisläpps vid beröring och ger en känsla av lugn och ro. Det har visat sig att beröring är livsviktigt för människan och fysisk beröring från tidig ålder ger positiva effekter som kan vara livet ut. Syftet var att belysa beröringens betydelse för patientens omvårdnad Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio resultatartiklar. Nio av artiklarna har kvalitativ ansats och en artikel har mixad metod. Sökningarna gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Beröring som kommunikation, beröring för välbefinnande och beröringens gränser. Resultatet visade att patienters upplevelser av beröring inom vården var individuellt men oftast visade sig vara positiv. Beröring användes som en typ av kommunikation och stärkte relationer mellan patient och vårdpersonal. Upplevelserna av beröring gav minskad oro, känsla av välbefinnande, samt minskade smärta. Det gav också en känsla av tröst. Konklusion: Inom hälso- och sjukvård är beröring något som används varje dag och visar sig vara ett verktyg för både kommunikation och minskar människors lidande. Mer kunskap kring beröring kan förbättra välbefinnandet för patienter och stärka vårdrelationer inom hälso- och sjukvården. / Background: Touch is used in different forms in healthcare and is used for different purposes. The oxytocin hormone is released by touch and gives a feeling of peace and calmness. It has been shown that touch is vital for humans and physical touch from an early age has positive throughout life. Aim: Was to describe the importance of touch for the patient’s nursing. Method: The study was conducted as a literature study with inductive approach based on ten result articles. Nine of the articles had qualitative approach and one with a mixed method. The searches were made in the databases Pubmed and CINAHL. Result: The study resulted in three main categories: Touch as communication, touch for wellbeing and the boundaries of touch. The result showed that patients experiences of touch in healthcare was individual but often turned out positive. Touch was used as a type of communication and strengthened relationships between patient and healthcare staff. The experiences of touch reduced anxiety left a feeling of well-being and reduced pain. It also gave a sense of comfort. Conclusion: In health care, touch is something that is used every day and proves to be a tool for both communication and reduces human suffering. More knowledge about touch can improve the well-being of patients and strengthen relationships in healthcare.

Studiens syfte var att undersöka vilka didaktiska utmaningar som lärare ställs inför i sin dansundervisning. Vi har avgränsat oss till didaktiska utmaningar som är relaterade till könsroller och kulturella skillnader. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi genomförde en semistrukturerad intervju med fyra aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa. Empirin som vi har samlat analyseras och diskuteras ur ett feministiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pardanser och viss expressiv dans kan upplevas som lite mer utmanande att undervisa i för lärarna. Beröring och en machokultur anses vara grundläggande koncept för dansens didaktiska utmaningar. För att hantera dessa utmaningar använder lärarna en variation av redskap och planering av gruppindelning för att undvika protester från eleverna. Beröring gällande religiösa såväl som kulturella skäl hanterades genom att arbeta runt problemet och låta eleverna själva välja vilka de vill dansa med och tolererar fysisk kontakt med. Det här riskerar att skifta utmaningen från beröring av religiösa skäl till att vissa elever känner sig exkluderade för de inte har någon att dansa med. Att finna metoder för dansundervisning som är inkluderande och respekterar varje elevs förutsättningar blir därför en utmaning som kräver noga planering och samarbete med andra lärare såväl som elever.

Beröring är en central del inom omvårdnaden för både patienten och sjuksköterskan. Vid ett sjukdomstillstånd ökar behovet av fysisk beröring, vilket gör att sjuksköterskans fysiska närhet blir betydelsefull. Taktil massage är en svensk metod som ingår under samlingsnamnet mjuk massage och används som en komplementär behandling inom svensk hälso- och sjukvård. Syftet var att beskriva erfarenheter av beröringsinterventionen taktil massage. En strukturerad litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats där tio artiklar valdes. I resultatet framkom två huvudkategorier Hälsa som belyser mottagarens erfarenheter av taktil massage, med underkategorierna Känsla av en fungerande kropp samt att få Andrum i lidandet. Den andra huvudkategorin Göra gott kan göra ont belyser erfarenheter av taktil massage utifrån taktila massörernas perspektiv. Resultatet visar att taktil massage fungerar som en effektiv behandling för att lindra lidande hos patienter med varierande hälsotillstånd. Slutsatsen blev att mer evidens behövs inom området för att möjliggöra ytterligare implementering av behandlingsformen inom svensk hälso- och sjukvård. / Touch is a central part of nursing for both the patient and the nurse. In case of disease condition, the need for physical contact increases, which makes the nurse’s physical proximity important. Tactile massage is a Swedish method that is included in the collective name soft massage and is used as a complementary treatment in Swedish health care. The purpose was to describe experiences of the tactile intervention tactile massage. A structured literature study was conducted with an inductive approach where ten articles were selected. In the result two main category emerged as Health which highlights the recipient's experiences of tactile massage, with the subcategories Feeling of a functioning body as well as getting Breathing space in suffering. The second main category Doing well can hurt illuminates experiences of tactile massage from the perspective of the tactile masseurs. The results show that the tactile massage works as an effective tool to relieve suffering in patients with varying health conditions. The conclusion was that more evidence is needed in the area to enable further implementation of the form of treatment in Swedish health care.