Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare berättade om sitt agerande för att främja aktning för barns integritet i den dagliga verksamheten, samt vilka utmaningar som de såg i det dagliga arbetet. Av den tidigare forskningen framgick det att barn har rätt till integritet och att bli medvetna om den. Det har också framgått att beröring i förskolan kan ha olika syften och att behovet av beröring skiftade i barns åldrar. När det gällde synsättet hos förskollärare lyfte forskningen fram att det fanns olika uppfattningar om vad som ansågs vara för mycket eller för lite beröring. I olika delar av världen fanns det en oro för att göra fel, vilket ledde till att det fanns olika regler för vilken beröring som ansågs vara okej eller inte.    Vår studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Det var sex förskollärare som deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av teorin relationell pedagogik. Av resultatet framkom det att förskollärarnas påstådda agerande utgår från vad barnen uttrycker, vilket innebär att de respekterar och lyssnar till det barnen säger eller visar. Ur resultatet framkommer det även utmaningar. Det handlar om att förskolan har blivit mer ifrågasatt gällande integritet samt att det kan finnas olika uppfattningar bland personalen. Samtidigt visar resultatet att det genom utmaningarna och en ökad medvetenhet ges förutsättningar att ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för den egna integriteten.

The effect of gentle massage upon the ageing individual, in combination with the Gerotranscendens Theory by Lars Tornstam. / Mjukmassagens inverkan på den åldrande människan, i förening med Lars Tornstams Gerotranscendensteori.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska förskollärare tänker kring och arbetar med beröring mellan vuxna och barn i förskolan. Uppsatsens problem bottnar i ett spänningsfält mellan beröringens positiva effekter för människans välmående och relationer, omsorgens idag lägre status i relation till lärandet och det riskperspektiv som finns gällande beröring internationellt sett. Den teoretiska referensramen består av beröring ur ett biologiskt perspektiv- närhetsmodellen, ur ett psykologiskt perspektiv- anknytningsteorin samt ur ett filosofiskt perspektiv- omsorgsetiken. Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Underlaget grundar sig på intervjuer med fem förskollärare. Då vi även var intresserade av att undersöka förändringar över tid, har fyra av de fem intervjupersonerna 36 års arbetslivserfarenhet eller mer. Resultatet av studien visar att beröring finns med som ett naturligt inslag i intervjupersonernas yrkesutövning och att man svarar på barnens behov av beröring i enlighet med omsorgsetikens tanke om den naturliga omsorgen. Resultatet visar att beröring generellt sett inte är något man pratar specifikt kring samt att det saknas kunskap härom. Vidare visar studien på samband mellan utbildning kring beröring och ökat metodiskt arbete i praktiken. Ytterligare ett resultat visar att riskperspektivet inte verkar förekomma i alls samma utsträckning hos de förskollärare vi intervjuat som i de anglosaxiska länder där “no-touch”-zoner utvecklats på vissa håll.

Följande litteraturstudie koncentrerar sig kring vuxna människor, smittade av hiv, som lever i länder där behandlingsmöjligheter finns. Syftet med studien var att sammanställa fakta om hiv/aidspatienters omvårdnadsbehov, för att leda sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med dessa patienter. / This literature review focus on adults, infected with HIV, who live in countries equipped with possibilities to treatment. The purpose of this study was to compile knowledge about the HIV/AIDS patients need for care, to guide the nurse in the work with this patients.

Den här studien fokuserar på fysisk interaktion i förskolan. Studien syftar till att få större kunskap kring vilken beröring som förekommer i förskolan och hur den besvaras samt mottas. Ytterligare kunskap kring detta kan bidra till en medvetenhet kring hur beröring används i förskolan, då beröring spelar stor roll för barns utveckling. Det kan både hämma och gynna till utveckling som innefattar både lärande och välbefinnande. Den här studien är en observationsstudie där en metodkombination i form av kvantitativ och kvalitativ metod används. Studien tar avstamp i Bergnehrs och Cekaites (2018) studie om olika beröringsaspekter: hjälpande beröring, pedagogisk beröring, tillgiven beröring, tillgiven kontrollerande beröring och kontrollerande beröring. Dessa beröringsaspekter används för att analysera resultatet i studien och resultatet visar att den tillgivna beröringen förekommer mest. De pedagogiska implikationerna av studien indikerar behovet av att vara ännu mer medveten kring konsekvenserna av fysisk beröring.

Den fysiska beröringen sker dagligen i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utan att vi pratar om det. Det sker närsomhelst i olika situationer såsom tröstning, uppmuntran eller konflikt. I samhället finns det en diskurs kring fysisk beröring överlag, om den är lämplig inom det pedagogiska arbetet eller hur läraren ska förhålla sig till den. Denna studie undersöker hur lärare i fritidshemmet uppfattar och förhåller sig till fysisk beröring. Frågeställningar är, hur uppfattar läraren den fysiska beröringen i fritidshemmet samt hur förhåller sig lärare till den fysiska beröringen i fritidshemmet mellan lärare och elev. Syftet och frågeställningarna kopplas till teorin fenomenologi. Kännetecknande för denna teori är upplevelsen av ett fenomen ur olika perspektiv. Fenomenet i denna studie är fysisk beröring. I syfte att synliggöra fenomenet används en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. I studien deltar nio legitimerade lärare i fritidshem vilka är fördelade på olika arbetsplatser i Hallands län. Det empiriska materialet transkriberas och analyseras genom Gills metod. Resultatet visar på hur lärare använder pedagogiska strategier för att skapa relationer med eleverna. Dock är strategierna påverkade av den rädsla många lärare, framför allt de manliga, känner inför den fysiska beröringen. Rädslan bygger på hur andra vuxna i omgivningen uppfattar den fysiska beröringen. Detta leder till att läraren inte tar hänsyn till elevens pedagogiska behov, utan fokuserar på samhällets normer. På detta sätt skapas olika förhållningssätt till den fysiska beröringen. / The physical touch takes place daily in the educational work in the leisure center without us talking about it. It happens at any time in different situations such as comfort, encouragement or conflict. In society there is a discourse around physical touch in general, if it is appropriate within it the pedagogical work or how the teacher should relate to it. This study examines how teachers in the leisure center perceives and relates to physical touch. Questions are, how perceive the teacher the physical touch in the after-school center and how teachers relate to the physical the touch in the leisure center between teacher and student. The purpose and questions are linked to the theory of phenomenology. Characteristic of this theory is the experience of a phenomenon from different perspectives. The phenomenon in this study is physical touch. In order to make the phenomenon visible, a qualitative study with semi-structured interviews is used. In the study, nine certified teachers in leisure centers who are distributed in different workplaces participate in the study Halland County. The empirical material is transcribed and analyzed using Gill's method. The results show how teachers use pedagogical strategies to create relationships with the students. However, the strategies are influenced by the fear many teachers, especially the male ones, feel before the physical touch. The fear is based on how other adults in the environment perceives the physical touch. This leads to the teacher not taking the student's into account educational needs, but focuses on society's norms. In this way, different are created approach to the physical touch.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Bakgrund: Beröring är en form av icke-verbal kommunikation som sjuksköterskan ofta stöter på i vårdandet av andra. Beröring kan användas av sjuksköterskan för att exempelvis förmedla tröst eller förståelse. Man kan dela upp fysisk beröring i två former, instrumental och expressiv beröring, men dessa går inte att helt skiljas åt. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till att alla patienter inte kommer vara bekväma med beröring samt hålla deras integritet i åtanke.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan beskriver sina erfarenheter och upplevelser av fysisk beröring i en omvårdnadskontext.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegsmodell. 12 artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman identifierades: Vårdande möten och När beröring inte är självklart. Inom första temat identifierades tre subteman: Beröring är essentiellt för omvårdnad, En väg till patienten och För att lindra lidande. Inom andra temat identifierades två subteman: Ta hänsyn till patientens integritet och förutsättningar samt Osäkerhet hos män att använda beröring. Slutsats: Beröring är en essentiell del av sjuksköterskans arbete och förmågan att implementera det på ett gott sätt påverkas av faktorer som kön, integritet, religion och kultur. Den personliga preferensen hos sjuksköterskan påverkar hur de använder sig av beröring. / Background: Touch is a form of non-verbal communication that nurses often come across when caring for others. The nurse can use touch to convey comfort, understanding or to build a rapport with the patient. Physical touch can be divided into two categories, instrumental and expressive touch, but these two cannot be fully separated from each other. The nurse needs to consider that not all patients will be comfortable with being touched and to keep the patient’s integrity in mind.  Aim: The aim of this study was to illustrate how nurses describe their experiences of using physical touch in a caring setting.  Method: A literature review with a qualitative approach that followed Polit and Beck’s nine step model. 12 articles were included and analyzed using Braun and Clarke’s method of thematic analysis.  Results: Two themes were identified: Caring meetings and When touch isn’t a given. The first theme contains three subthemes: Touch is essential for nursing, A way to the patient and To ease suffering. The second theme contains two subthemes: Taking patient integrity and conditions into account and Insecurity in men in using touch.   Conclusions: Touch is an essential part of the nurses’ work, the ability to implement it well is affected by factors like gender, integrity, religion and culture. The nurse’s personal preferences influence how they use touch.

<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>

<p>Introduction</p><p>Tactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal  ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden.</p><p>Aim/Research questions</p><p>The aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden.</p><p>The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden?</p><p>Method</p><p>This study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context. The study follows Kvales method as seven steps of qualitative interview studies. 1) Aim and research questions were formulated  according to the acquired theory. 2) Three respondents were chosen for in-depth interviews to be able to understand and describe experiences, possibilities and clarify difficulties with the use of Tactile massage within the Church of Sweden. 3) Qualitative interviews were carried out with the help of semi-structured questions. The interviews were recorded and observations were done. 4) The interviews were transcribed and re-read several times. In the process of research the material was coded and interpreted into experiences, possibilities and difficulties. 5) The process of interpretation and analysis of collected data and applied observations were carried out with the help of hermeneutical approach, ten theoretical perspectives and current research. 6) Results. The results were tested according to requirements of reliability, validity and generalization. 7) Report. In this study the results were reported with methodological, ethical and hermeneutical considerations.</p><p>Results</p><p>Tactile massage was described as an extraordinary tool where the experiences pointed out a general longing for touch in the lived body. The power of touch released courage, relaxation, new energy, pain relief and balance. Spiritual presence was experienced as Gods presence in the bodies of both massage-givers and massage-receivers. Possibilities with Tactile massage were described as practical care, where the non-verbal intervention could support the communication when words did not last. Quiet and relief was created through the freeing of the internal oxytocin-system of the body giving the massage-receiver social confirmation and renewal of the body. Difficulties in using Tactile massage within the deaconry were described as physical and mental vulnerability and unclear professional identity of the massage-givers. Difficulties where related also to integrity, boundaries and limitations of gender due to the majority of the female massage-givers and massage-takers in the present situation. One more difficulty was pointed out as the organizational unsecurity about what Tactile massage is and this difficulty was partly related to views of Deaconry and Church. ‘Deaconal Touch’ is the new concept and  the practical result of this study. Deaconal Touch can be described  as a deaconal tool to be handled in the context of the Church of Sweden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p>Introduktion</p><p>Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för t.ex. beröringsmassage, effleurage, hudmassage, taktil stimulering, taktil massage och aromaterapimassage (SBU 2009). Forskning och erfarenhet visar att Mjuk massage genom stimulering av kroppens känselreceptorer och oxytocinsystem ökar välbefinnandet och bidrar till stress- och ångestreduktion samt möjliggöra smärtlindring.  Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 möjliggör för varje församling att forma en egen diakonal profil. Efter år 2004 har enskilda diakoner och församlingar börjat använda Mjuk massage som ett diakonalt redskap i syfte att tillgodose människors kroppsliga, själsliga, andliga och sociala behov inom ramen för Svenska Kyrkans helhetssyn.</p><p>Syfte/frågeställningar</p><p>Syfte: Att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka användningen av och öka problemmedvetenheten om Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakonala arbete.</p><p>Frågeställningar: Hur används Mjuk massage och vilka är erfarenheterna av Mjuk massage inom Svenska Kyrkans diakoni? Vilka möjligheter och svårigheter kan vara förenade med användningen av Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakoni?</p><p>Metod</p><p>Studien är en första explorativ studie om Mjuk massage inom Svenska kyrkans diakonala kontext. Studien följer Kvales metod som sju steg för kvalitativa intervjustudier.<strong> </strong>1) Syfte och frågeställning formulerades utifrån inläst teori. 2) Tre respondenter valdes för att genom djupintervjuer förstå och beskriva erfarenheter, möjligheter och synliggöra svårigheter i användningen av Mjuk massage inom Svenska Kyrkan. 3) Kvalitativa intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och observationer gjordes. 4) Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger. I forskningsprocessen kodades och tolkades materialet utifrån huvudorden erfarenheter, möjligheter och svårigheter. 5) Bearbetning, analys och tolkning genomfördes utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av tio teoretiska perspektiv och vetenskaplig aktuell forskning. 6) Resultat. Här prövades resultaten inför kraven på reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. 7) Rapportering. I föreliggande arbete har resultaten redovisats med metodologiska, forskningsetiska och hermeneutiska överväganden.</p><p>Resultat</p><p>Mjuk massage beskrivs som ett extraordinärt redskap där erfarenheterna visade att beröringslängtan finns i den levda kroppen och att beröringens kraft frigör till mod, avslappning, ny energi, smärtlindring och balans. Andlig närvaro upplevdes av både givare och mottagare som Guds närvaro i kroppen. Möjligheter med Mjuk massage beskrevs som praktisk omsorg där den ickeverbala interventionen kunde stödja kommunikationen när orden inte räckte till. Lugn och lindring skapades genom att kroppens eget oxytocinsystem frigjordes och gav mottagaren social bekräftelse och kroppens upprättelse. Svårigheterna med att använda Mjuk massage inom diakoni beskrevs som kroppslig och själslig sårbarhet och oklar professionell identitet hos massagegivarna. Svårigheter relaterades även till integritet, gränssättning och könets begränsning, då majoriteten massagegivare och mottagare i nuläget utgörs av kvinnor. Ytterligare en svårighet utgjorde den organisatoriska osäkerheten om vad Mjuk massage är och denna svårighet hörde delvis samman med diakoni- och kyrkosyn. ´Diakonal beröring´ är det nya begrepp som utgör det praktiska resultatet av denna studie vilket beskriver Mjuk massage som diakonalt redskap i Svenska kyrkans kontext. Diakonal beröring tydliggörs i studien som ett värdefullt komplement till annan diakonal och själavårdande verksamhet.</p>