Det självständiga bildämnet? – En bilddidaktisk litteraturstudie om bildämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan: syftar till att undersöka, skapa kunskap om samt diskutera bildämnets plats, roll och funktion inom skolans värld. Vidare att öka förståelsen för bildämnets betydelse för elevers lärande och utveckling. Föreliggande studie har haft fokus mot gymnasieskolan och undersökningen är genomförd genom en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som analysverktyg. Resultatanalysen är uppdelad efter frågeställningarna; Vilka argument lyfts fram för att legitimera bildämnet i skolan? Vilken betydelse har bildämnet för elevers lärande och utveckling? Vilka eventuella konsekvenser finns när bildämnet marginaliseras? Forskningen belyser flera argument för att legitimera bildämnet - exempelvis genom det mediespecifika argumentet, livsvärldsargumentet, demokrati- och yttrandefrihets-argumentet, tillväxtargumentet samt om bildämnet som kommunikatör vilket syftar till att konsten har en inverkan på kommunikation, ekonomi och teknik. Forskningen redogör för, gällande elevers lärande och utveckling, att bildundervisning har förmåga att konstruera betydelse och utveckla för ett öppet och kritiskt tänkande. Forskningen pekar mot att behövs nya perspektiv i bildundervisningen, annars riskerar undervisningen och estetiken att bli kraftlös och irrelevant. / <p>Bild</p>

Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet. / <p>Bild</p>

Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

I studien undersöks hur elever, bildlärare och ämneslärare med annan behörighet än bild språkliggör bildämnet på högstadienivå. Genom analys av fokusgruppsamtal med samtliga grupper visar resultatet att bildlärarna inte språkliggör ämnet på samma sätt som eleverna och de övriga ämneslärarna gör. Den bild av ämnet som bildlärarna ger uttryck för är mer i linje med rådande kursplan i bild än hur de två övriga grupperna samtalar om ämnet. Eleverna uttrycker mer traditionella aspekter av ämnet och de övriga ämneslärarna visar ett generellt ointresse och okunskap om ämnet i sitt sätt att samtala om det. Analysen genomförs och tolkas med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, ideologi samt språk som motspråk i pedagogiskt perspektiv. Slutligen diskuteras resultatet och ett förslag om större ämnesintegration mellan samtliga lärare i skolan presenteras.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011) belyser vikten av att skolan ska arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna en helhetssyn av deras lärande. Ämnesövergripande undervisning kan leda till en bättre förståelse av alla ämnena inom skolverksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur lärare förhåller sig till att arbeta ämnesövergripande inom bildämnet och matematikämnet i åtta svenska kommunala grundskolor. Metoden som används i den här studien är en kvantitativ enkätundersökning. Kvantitativ enkätundersökning valdes för att samla in material till undersökningen eftersom studiens syfte riktar sig mot hur lärare förhåller sig till ämnesövergripande undervisning i bildämnet och matematikämnet. Studiens resultat visar att lärare, som undervisar i bildämnet och matematikämnet, använde sig av ämnesövergripande undervisning till en viss del, men att brister i avsatt planeringstid påverkar deras möjligheter att genomföra arbetet fullt ut.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vida kvinnliga och manligabildlärare bemöter elever med det biologiska könet pojke och flicka med genussom teoretisk utgångspunkt. Undersökningen behandlar även hur bildläraresbemötande påverkar elevernas motivation och lärande inom bildämnet. Denkvalitativa forskningsmetoden har använts i detta examensarbete genomgruppintervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialetutgörs av två gruppintervjuer som innefattar sammanlagt sex informanter som gårförsta året på gymnasiet. Undersökningen visar att bildlärare oavsett om det är enkvinna eller man bemöter pojkar och flickor olika inom bildämnet. Dennaundersökning har också påvisat att bildlärares bemötande påverkar hur vidaeleverna känner sig motiverade till att tillgodose sig undervisningen. Det visar sigatt de manliga bildlärarna har högre krav på elever med det biologiska könet flickaän vad de har på elever med det biologiska könet pojke. Dock visar det sig attdessa höga krav på flickor bidrar till att flickorna presterar bättre inom bildämnetoch på så sätt uppnår ett högre betyg än pojkarna. Det visar sig även att dekvinnliga lärarna inte gör skillnad på kön utan på elevernas färdigheter inombildämnet. / <p>Bild</p>

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur bildlärare förhåller sig didaktiskt till elevers eget skapande i grundskolan årskurs 7–9s undervisning, genom att undersöka lärarnas egna utsagor när det gäller tolkning, implementering och bedömning av kunskapskraven kopplat till skapande. Frågeställningarna är: Hur förhåller sig bildlärarna till kunskapskraven i bildämnet årskurs 7–9 när det gäller skapande, hur likvärdig är bildlärarnas bedömning av elevers skapande samt hur beskriver bildlärare att de ger eleverna möjlighet att arbeta med det egna skapandet? Huvudstudien bygger på intervjuer med tio yrkesverksamma bildlärare i årskurs 7–9. Två teorier har använts för den induktiva analysen; ramfaktorteori och Lindströms modell för analys av estetiska lärandeformer. Resultatet visar att deltagarna förhåller sig relativt lika till bildämnets kunskapskrav och elevernas skapandeprocesser. Resultatet visar också att olika ämneskonceptioner har en stor inverkan på bildundervisningen, samt att mindre elevgrupper är den ramfaktor lärare anser har störst påverkan på elevens möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Det råder skilda meningar om huruvida bedömningen av elevernas skapande är likvärdig.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen och upptäcka skillnader över faktorer som lärare inom skolämnena bild och matematik menar påverkar flow i undervisningen. Studien använder flow-teori samt sociokulturellt perspektiv som teoretiska verktyg där data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Totalt är det fyra intervjuer samt fyra enkät svar som bygger upp studiens data. Som bakgrund har studier som rör flow, skillnader mellan skolämnena bild och matematik samt motivation i relation till undervisningen använts för att synliggöra omständigheter som kan påverka flow för lärare och elever i undervisningen. Resultatet visar att flow kan påverkas av flera omständigheter som bland annat rör skolsystemet, interaktioner samt intresse men påverkas i huvudsak av strukturer som matte- och bildundervisningen bygger på. Dessa strukturer som möjliggör flow olika mycket, påverkar omständigheterna på olika sätt där flow ter sig ha en positiv effekt över omständigheterna