Kursplanen är ett av de styrdokument som skolan styrs av och är skrivet som ett regelverk för alla Sveriges skolor. Syftet med studien var därför att undersöka bildämnets utveckling med fokus på syfte, mål och begrepp i skolans kursplaner under tidsperioden 1980-2011. I denna undersökning har jag utgått från Kosellecks begreppshistoriska teorier, där begreppens betydelse och förändringar av dem är i fokus. I metod delen redogör jag för hur urvalet och genomförandet av datainsamlingen gått till. Resultatet av min undersökning visar att de läro- och kursplaner jag studerat tydligt visar på att läroplansförändringarna i hög utsträckning påverkat utformningen av kursplanerna. Min analys visar även att bildämnets syfte och mål förändrats från att handla om kommunikation med bilder som främst innebär att granska och tolka, till att sedan övergå till att fokusera på samhällslivet och personligutveckling. Idag läggs istället betoning på att eleverna ska utveckla och införskaffa erfarenheter om hur bilder skapas, tolkas och framställs. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. De läroplansförändringar som skett mellan dessa tre kursplaner kan sammanfattas med att samhällsutvecklingen har bidragit till att det blivit en synbar förändring i respektive kursplan. I det stora hela handlar läro- och kursplaners förändringar om hur samhället utvecklas och vad som räknas som aktuell kunskap i en viss tid. / <p>2021-01-08</p>

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare på två olika skolor bedriver sin undervisning utifrån elevers behov av extra anpassningar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur undervisningen påverkas av extra anpassningar. Urvalet för studien är två bildlärare varav den ena arbetar på en högstadieskola och den andra på en skola med årskurs F-9. Båda lärarna har mer än 10 års erfarenhet i läraryrket. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer, där sidospår och flexibilitet tillåts. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, som passar väl för småskalig forskning, och har ett sociokulturellt perspektiv. Genom intervjuerna framgick lärarnas vanligaste anpassningar, hur de arbetar fram extra anpassningar på skolorna och betydelsen av gruppstorlek och grupprum för att kunna tillgodose extra anpassningar. Förutom faktorer som miljö och gruppstorlek framgår det att relationsskapandet är viktigt inte bara för undervisningen utan även för att kunna utföra extra anpassningar.

The experience we have from doing an internship through the art teacher education was a lack of implementation of digital media inside art classrooms and during art class. Thus, the purpose of this paper is to investigate how art teachers relate to integration and implementation of digital media in their teaching according to research. Our research takes place through a comprehensive search process of scientific articles that deal with the subject area. The results from the research show a lack of resources in the form of financial support, teachers who feel they do not have enough competence in the subject area, lack of availability to use digital media and tools in their class, opinions from art teachers on what the purpose of using digital tools in a practical subject is, when material like paintbrushes can produce the same result.

Syftet med arbetet var att undersöka hur bildlärare använder sig av olika resurser i sinundervisning. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där intervjuer genomfördes påtre lärare på grundskolan 7-9. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar på att lärarna använder sig mest av egengjorda läromedel och material i sinundervisning. Den visar även att lärarna främst använder sig av digitala resurser i undervisningoch framförallt Facebook och de olika bildlärargrupperna som finns där. Bildlärargruppernaanvänds främst till att hitta och dela med sig av uppgifter. Samtliga lärare ansåg att det finns enrisk att bildundervisningen i landet inte blir likvärdig oberoende vart du går i skolan. Desaknade ett gemensamt läromedel i bildämnet som kunde bidra till en mer likvärdigundervisning och även underlätta arbetet för en bildlärare.

Uppsatsens syfte är att synliggöra vad begreppet visuell litteracitet innefattar, samt vilka undervisningspraktiker bildlärare använder för att öka elevernas förmågor och kunskaper inom detta område. Utifrån frågeställningarna görs halvstrukturerade intervjuer med fem bildlärare. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom en variant av diskursanalys. Tidigare forskning fastslår att visuell litteracitet innefattar strukturering, bedömning/värdering och tolkning av visuellt material. Analysen visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper om begreppet samt att de låter den visuella litteraciteten löpa genom all undervisning i bildämnet. De berättar om sina undervisningspraktiker genom att ge exempel på hur de arbetar. Däremot har de inte tillgång till diskursen visuell litteracitet, utan reproducerar delar av den.

I denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts för att ta reda på bildlärares uppfattningar om och användning av läroplanen i den dagliga undervisningen i ämnet bild. För att samla in empiri gjordes semistrukturerade frågor i en enkätundersökning via nätet där sex respondenter deltog. För att få en så stor bredd som möjligt i enkätsvaren har urvalet varit bildlärare med erfarenhet av undervisning inom ämnet från hela Sverige. Syftet med studien var att bilda kunskap om hur bildlärare i grundskolan årskurs 7–9 använder sig av läroplanen i sin undervisning för att eleverna ska nå kunskapsmålen och ges förutsättningar att utveckla kunskaper i ämnet bild. Tidigare forskning inom bildämnet visar att bildframställning, med olika inriktningar och syften, varit dominerande genom åren. En tematisk innehållsanalys visar att kön, behörighet, kursmål vid betygsättning, behörighetsår, utbildningsplats, kunskapskrav och läromedel är faktorer som påverkar bildlärare. Det har framkommit i resultaten att lärarnas olika sätt att tolka och använda sig av läroplanen i sin undervisning kan bero på olika bakomliggande faktorer och att majoriteten av respondenterna saknar läromedel.Behov av ett gemensamt läromedel i undervisningen samt kompetensutbildning diskuteras. Vidare forskning behövs om ett gemensamt framtaget läromedel för ämnet bild. Det är även viktigt att rektorn på skolan visar intresse och engagemang i bildämnet. / <p>Bild</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas förväntningar och uppfattningar om ämnet bild. Detta uppnås genom att göra en kvantitativ undersökning av hur eleverna uppfattar bildämnet idag. Det som framkommit i denna studie är att eleverna uppfattar bildämne som roligt och viktigt. På frågan om “varför tror du att man har bild i skolan” anser de flesta att bild är viktigt för framtida yrkesval för dem som vill läsa estetiska programmet på gymnasiet och arbeta med bild och visuella medier i framtiden. Dessutom menar de flesta att bild är viktigt för att kunna tolka bilder och utveckla kreativiteten. Eleverna värderar alltså ämnet ur flera perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad.

Studiens syfte är att undersöka hur utformningen av bildsalen kan samspela med elevernas kreativitet och lärande i ämnet bild på grundskolan. Studiens syfte utmynnar i tre frågeställningar; På vilket sätt anser bildläraren att bildsalarna hon undervisar i är lämpade och utformade för bildundervisning? Vilka skillnader och likheter kan urskiljas gällande bildsalarnas utformning och miljö, med avseende på kreativt bildskapande och lärande i bildundervisningen? och vilka miljömässiga aspekter är viktiga för att en bildsal ska ge förutsättningar för lärande och kreativitet, enligt bildläraren? Metoden som använts i studien för att samla in material är observationer av bildsalarna och en semi-strukturerad intervju med en bildlärare. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön i bildsalen påverkar elevers kreativitet, undervisning och lärande i ämnet bild. De bildsalar som observerades brister delvis i sin utformning för lärande enligt de aktiviteter för lärande ur ett sociokulturellt perspektiv av Strandberg (2017) som tas upp i studien. Resultatet tyder på att en bildsal som är för trång och där det inte finns plats för de moment i bildundervisningen som kräver yta, i sin tur påverkar elevernas lärande.

Inom skolan möter läraren elever av alla de slag, elever med varierande bakgrund och erfarenheter. De som känner sig bekväma i skolans vardag och de som inte gör det, samt de som är motiverade och de som är omotiverade. Motiverande samtal är ett verktyg som används bl.a inom sjukvården och behandling av olika sorters missbruk. Metoden handlar om att hjälpa patienten eller klienten att själv hitta motivationen till att göra de förändringar som behövs för att individen ska må bättre. Syftet med det här arbetet är att titta på om just Motiverande samtal kan vara ett verktyg för att stödja elever att öka motivationen i bildämnet och i och med det utvecklas i ämnet. Olika faktorer som påverkar motivationen nämns, t.ex. självbestämmande teorin, självförmåga och pygmalioneffekten. I undersökningen intervjuades fyra personer, två lärare och två elever, utifrån en intervjuguide med öppna frågor som tog sin utgångspunkt från problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna upplever bemötandet i klassrummet, intresse och självförtroende som några av de aspekter som påverkar elevers motivation. Det stämmer väl överens med de teorier i undersökningen som hävdar att inre motivation, som är nyckeln till lärandet, skapas genom självförmåga, lärarens engagemang och förmåga att skapa en lärmiljö som främjar elevers inre motivation (Reeve, 2006). Det som skiljer sig mest bland informanternas svar är hur elever och lärare ser på vem som äger problemet vid låg motivation. Lärarna pekar på elevers intresse och drivkraft som nyckel till motivation. Eleverna pekar på lärarens bemötande och engagemang som det viktigaste för att skapa motivation.