Zugl.: Hamburg, Univ., Diss.

Uppsatsen behandlar propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet som Sverige fick 2018 utifrån ett feministiskt samt biopolitiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt dels i radikalfeministiska teorier och dels i en poststrukturalistisk förståelse av makt och kunskap med fokus på Foucault. Även om samtyckeslagen från 2018 kan förstås som en feministiskt vunnen kamp kan det även förstås som ett sätt för fortsatt reglering och kontroll genom regeringsmakten. Syftet med uppsatsen är att förstå hur sexuella övergrepp konstrueras och hanteras inom svensk politik och lagstiftning idag genom att identifiera centrala teman i propositionen och dess innebörd. Detta görs genom en dekonstruktion av beskrivningar och rekommendationer som synliggör hur propositionen verkar normativt och kunskapsproducerande.  Resultatet visar bland annat på att frivillighet är en tydlig tolkningsram för sex där grundtanken baseras på att sex kan vara ömsesidigt. Genom att förstå sexuella övergrepp som ett individproblem osynliggörs maktstrukturer och kvinnoförtryck. En analys av hur propositionen ofta delar upp övergrepp i privata och politiska sfärer visar hur regeringsmakten har en ovilja att kontrollera övergrepp i nära relationer vilket genom ett biopolitiskt perspektiv tolkas som en reglering av reproduktion och population. Till sist visar resultatet hur olika definitioner av sex och våld har betydelse för hur samhället uppfattar dessa och därmed också hur olika kroppar och sexualiteter regleras olika beroende på om och hur de benämns.

Sexualmoral var i början av 1900-talet ett viktigt skydd för spridningen av könssjukdomar. Johan Almkvist, en av Sveriges främsta venereologer, skrev böcker som behandlade sexualmoralen och hur den kan bekämpa könssjukdomar. Samtidigt började sociala problem att anses vara medicinska vilket bidrog till att läkarna fick en ny roll. I Almkvist böcker Sexuell kultur och Trohet och otrohet: ett sexuellt problem syntes befolkningspolitiska diskussioner som handlade om hur fler och bättre barn ska kunna födas. Uppsatsen kommer undersöka relationen mellan sexualmoral, könssjukdomar och politik utifrån Almkvists två böcker. Almkvist framhöll att den sexuella troheten, som var en del av sexualmoralen, var det säkraste och bästa skyddet mot könssjukdomar. Det berodde på att det inte fanns ett helt säkert medicinskt skydd mot könssjukdomarna, då behandlingarna ofta var långvariga och plågsamma. Samtidigt skulle den sexuella troheten upphöja moralen bland befolkningen och gynna samhället. Sexualmoralen relaterade tydligt till befolkningspolitiken då Almkvist framhöll vid ett flertal ställen att pliktkänslan gentemot samhället, som var en del av sexualmoralen, var ytterst viktig. Det skulle leda till att friskare barn föddes. Tidigare forskning har behandlat relationen mellan sexualmoral och medicin samt sexualmoral och politik. Jag vill med min närstudie av Almkvist fördjupa kunskapen om hur sexualmoral, könssjukdomar och politik faktiskt samverkade i 1930-talets Sverige.

Uppsatsen är en diskursanalys av fosterdiagnostik och abort som erbjuds av staten och regleras i lagen i tre skandinaviska länder. Eftersom antalet barn födda med Downs syndrom har sjunkit markant under det senaste decenniet samtidigt som möjligheterna för och användandet av nya fosterdiagnostiska metoder har ökat är avsikten att skapa fördjupad kunskap om vad detta innebär genom att belysa trenden ur ett biopolitiskt perspektiv. Detta sker med utgångspunkt från Michel Foucaults begrepp biomakt och governmentalitet med fokus på tillgänglighet, rådgivning och användning av fosterdiagnostiska metoder. Uppsatsen redogör för etosdiskursen som en del av den alltomfattande governmentalitetsdiskursen vilket blottlägger en förklaring av en rationalitet karaktäriserad av vår tid som yttrar sig i en strävan att undvika barn med kromosomavvikelser. / The essay is a discourse analysis of obstetric diagnosis and abortion offered by the state and regulated by laws in three Scandinavian countries. As the number of childbirths with Down’s syndrome has fallen sharply in recent decades, while the opportunities for and use of new Foetus diagnostic methods have increased, the intention is to create in-depth knowledge of what this means by highlighting the development from a biopolitical perspective. This is based on Michel Foucault's concept of biopower and governmentality with focus on availability, counselling and use of foetus diagnostic methods. The essay explains the ethos discourse as part of the allinclusive government discussion which shows exposes an explanation of a rationality characterizing to our time that expresses itself to avoid children with chromosomal disorders.

No description available.

This study examines the perspectives and intersectional lived experiences of sevenparticipants who all identify as autistic trans people. This has been accomplished through seven semi-structured interviews, a theoretical framework of critical autistic and transperspectives, and prior research on experiences of Swedish trans healthcare and international research on autistic trans peoples experiences. My aim has been to analyze the embodied experiences and perspectives regarding how the participants define and understand autism and trans; if they find that there exist important intersections between their autistic and trans identities and experiences; and what power structures and discourses that shape their view and experiences of the Swedish trans health care and how it treats autistic clients. The conclusions from my analysis were that the informants perceive autism to be aform of embodied subjectivity shaped by a neurodivergent cognitive perception that often leads to different kinds of norm-nonconforming behaviors, and that trans is an all-encompassing term that includes the lived experiences of people who don’t identify with the gender they were assigned at birth, and the empowering acts of regaining the control of one's own life narrative and one's body. The participants don't perceive there to be a intersectional medical link between autism and trans — that one causes the other — but rather that both experiences can help one in understanding the other. Several of the participants discuss how their autistic subjectivity and the societal experiences that come with it have been key in realizing and understanding their trans identities. The participants view that there are many societal prejudices, myths and false discourses regarding autism and trans that are prevalent in the Swedish trans health care system, and fear that the knowledge of them being autistic will negatively impact their prospects to be granted gender affirming care. They view the Swedish trans health care system not as a supporting societal function, but rather as a normative biopolitical function that control, regulate and disempower trans people and trans bodies through grueling evaluations. My suggestions for further research is researching experiences of socioeconomic inequality among autistic trans people, and interdisciplinary research on creating accommodating procedures and strategies for autistic trans clients in trans health caresystems.

This study is an idea-critical analysis of the Swedish state´s proposed handling of trans citizens need of a correct gender marker in relation to the administrative barriers in the population registration regarding legal gender markers. In 1972 Sweden was the first country in the world to form a Gender Recognition Act. Though groundbreaking at the time, the law is now outdated. Several counties have since then adopted modern legislation in line with the international developments of the human rights standard. The study is an idea critical analysis of the proposed changes to the Swedish Gender Recognition Act, where the study identifies two fields of conflict between trans citizens need for correct gender marker and the technical limitations of the population registration. Within those the study identifies six chains of inherent ideas that form the ideological background to the conflict. Furthermore, the study shows that the Swedish state wants to grant its citizens the right to legal gender recognition by adopting self-declaration but the administrative barriers in the population registration, with the gendered individual number of identification (personnummer) at its core, makes it difficult. Based in a binary understanding of gender as a lifelong and predictable category, the state compromises its good intentions and, in the end, severely limits the principle of self-declaration by limiting the number of times one can change the legal gender marker by the method of self-declaration and by only providing two legal gender markers. Resulting in a misrecognition of non-binary citizens. The study also presents an alternative way of enhancing trans citizens right to correct legal gender marker. The aim of the study is to deepen the understanding of the state’s relationship to its trans citizens and hopefully contribute to the advancement of trans people’s human rights. / <p>2022-06-02</p>

This thesis aims to provide knowledge about how prison is being portrayed in the Swedish society through sources of power. It examines the discourse surrounding imprisonment during the first two decades of the 21st century, focusing on the societal narratives and power dynamics that shape the understanding and treatment of prison and its incarcerated individuals. Drawing on discourse analysis, the study explores the multifaceted nature of prison discourse in which the analysis reveals that it is characterized by a complex interplay of power relations, moral panics and biopolitical mechanisms.

The person behind the diagnosis is a qualitative interview study by Nicole Kling. The study examines how parents of children with Down syndrome experience the social treatment in a time when prenatal diagnosis is on the rise. Foucault’s biopolitical and Rose’s ethopolitical perspectives serve as theoretical frameworks for the analysis of how the parents experience and relate to the social treatment of them and their children. The study’s results show that society’s strong norms of normality play a crucial role for the interviewed parents’ experiences of being regarded as “deviating”. Ignorance, undemandingness and carelessness lead to discrimination of the children, and the lack of expectations of society on them is often seen by the parents as more disabling than the diagnosis itself. In such a society children born with Down syndrome can be seen as pathological elements in a population that strives for normality. Therefore, this study wishes to contribute to the body of research dedicated to explore the impact of biopolitical strategies on the plurality of society. / Människan bakom diagnosen är en kvalitativ intervjustudie gjord av Nicole Kling. Studien undersöker hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever det samhälleliga bemötandet i en tid där fosterdiagnostik är på framväxt. Foucaults biopolitiska och Roses etopolitiska perspektiv fungerar som teoretiska ramverk för analysen av hur föräldrarna upplever och förhåller sig till det samhälleliga bemötandet av dem och deras barn. Studiens resultat visar att samhällets starka normalitetsnormer spelar en avgörande roll för de intervjuade föräldrarnas upplevelser av att de och deras barn i och med diagnosen betraktas som ”avvikande”. Okunskap, kravlöshet och slarv leder till diskriminering av barnen, och samhällets bristande förväntningar på dem ses av föräldrarna ofta som mer funktionsnedsättande än diagnosen i sig. I ett sådant samhälle kan barn som trots allt föds med Downs syndrom ses som patologiska inslag i en befolkning som strävar efter normalitet. Studien hoppas därför kunna bidra till det forskningsfält som avser undersöka biopolitiska strategiers påverkan på mångfald.

The state´s responsibility for the health and well-being of the population was part of the development towards the welfare state. Government agencies at various levels were helpful in surveys and were also the state´s tool for enforcing social policy goals. The main purpose of the essay is to investigate in what way mental health care 1935-1939 was a tool for the growth of the welfare state. The pronounced questions are about what mental health care looked like regarding patients’ activation, mental care in families’ homes, sterilization and forensic psychiatry, and in what way mental health care can be said to have been a state administrative unit. The investigated material is documents from the administration at St. Olof's Hospital in Visby and the source material is examined on the basis of Michel Foucault's theories on discipline, control, exclusion mechanisms and biopolitics. The result of the essay is that mental health care and St. Olof's Hospital can be seen as one of the tools for the growth of the welfare state both as part of the administration, as a prerequisite for biopolitics, and as an entertainer and messenger of norms and discipline.