Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ”Stulen Barndom” och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran. Regeringen tog ett beslut att tillsätta en utredning om vanvård i social barnavård och den visade att det fanns barn som hade farit illa i den skyddande omsorgen. Intervjuade menade att de som barn hade fått bestraffningar som var långt värre än den vanvård som hade motiverat till själva omhändertagandet från början. Hur bör hemförhållanden ha varit för att inte barn skulle bli omhändertagna? Vad framställdes vara riskfaktorer för barn och dess anpassning i samhället i 1950-talets diskurs? Hur framställdes en godkänd förälder och familj? Vad visade konstruktionen om föräldrars beteenden och familjers sociala miljö under 1950-talet? Diskursanalys som metod gav möjligheten att använda material som statliga offentliga utredningar från 1950-1959. De hanterade ett gemensamt ämne; hur beteenden och social miljö konstruerades och det visade framställningen av frisk-och riskfaktorer för barn. Resultatet visade framställningen av social miljö och beteenden och de har indelats i sexualitet, äktenskap, barnafödande, ekonomi, boende, arbete och barnuppfostran. Det synliggjorde hur föräldrar skulle bli styrda och av vem och för vilket ändamål de skulle styras och med vilka metoder. Det visade att bra äktenskap skulle vara utan konflikter, samlag skulle ske inom äktenskap och i måttlig nivå, barnuppfostran skulle formas efter vad anpassningen i samhället behövde, barnafödande skulle vara inom äktenskap och efter förutsättningar i familjen, ekonomi och arbete skulle vara god och boendet skulle ha gott om utrymme. Följde föräldrar och familjer det som framställdes vara bra för barn minskade risken till ett omhändertagande. Familjen framställdes som en institution i samhället och för samhällets funktioner i dess helhet. Familjen som andra institutioner behövde tillsyn och omvårdnad. Med hjälp av lagstiftning, stödåtgärder, upplysning och interventioner skulle familjens medlemmar påverkas att vara på det sätt som framställdes som bäst för dem. Det behövdes för att kunna uppfylla uppgiften att skapa en bra framtid. Föräldrar och familjer som hade de beteenden som framställdes som bra hade det som behövdes för att framtiden kunde bildas för samhällets utveckling. / The Parental Code content is based on knowledge about how parents should be in parenting based on what is represented to be the best for children. The Parental Code in 1949 was assigned the right of parents to use some level of corporal punishment in child rearing. In the mid-1950s the first reports of unauthorized punishment came in Sweden. The child welfare was assigned the responsibility to care for children who were suffering and place them in public care. In 2005, the documentary "Stolen Childhood" was broadcast and six middle-aged men expressed their time at one of Sweden´s children's home where corporal punishment was used in education. The government took a decision to appoint an inquiry into abuse in social childcare and it showed that there were children who had fared badly in the protective care. The interviewed felt that they had received punishments that were far worse than the neglect that had motivated the actual treatment from the beginning. How should the home environment have been so the children never would be taken away from their parents? What was presented as risk factors for children and their adjustment in society in the 1950s discourse? How was an accepted parenting? What was the construction of parental behaviors and family social environment in the 1950s? Discourse analysis as a method provided the opportunity to use materials of state government investigations from 1950 to 1959. They handled a common subject, how behavior and social environment was constructed and it showed the production of healthy and risk factors for children. The results showed the fabrication of social environment and behavior and they were divided into sexuality, marriage, childbearing, economics, housing, work and child rearing. It showed how parents would be controlled, and by whom, and for what purpose they would be governed, and by what methods. It showed that good marriage would be without conflict, sexual intercourse should take place within marriage and at a moderate level, child-rearing should be shaped by what’s needed in the community, childbirth would be within marriage and in harmony with the conditions in the family, finances and work would be good and the accommodation would have plenty of space. If parents and families followed and lived as the construction showed in good behavior and social environment it would reduce the risk for children of being placed in children´s home. The family was presented as an institution in society and the functioning of society. The family and other institutions needed supervision and care. With the help of law, support, awareness and intervention were family members affected to be in the way that was presented as the best for them. It needed to fulfill the task of creating a good future. Parents and families who had the behaviors that were presented as good was what were needed for the future and for the development of society.

Kulturlivet har liksom alla delar av samhället kommit att i allt högre grad legitimeras i ekonomiska termer. Denna utveckling kan beskrivas i termer av en ekonomisering av samhället. Då managementtekniker från New Public Management har dominerat den offentliga förvaltningen sedan 1980-talet har ett samhälle där alla aktiviteter utsätts för konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll växt fram. Kulturarbete har i samband med denna samhällsutveckling alltmer börjat organiseras som projekt. I denna studie används idéhistorikern och filosofen Michel Foucaults begreppsvärld för att visa på hur denna ekonomisering och projektifiering kan förstås som en diskurs som formar kulturarbetaren såväl som kulturpolitiken. Med utgångspunkt i att diskurser formar verkligheten undersöks hur projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet, och hur kulturarbetaren subjektiveras – formar sig – inför denna verklighet. Dessa frågor utforskas genom en analys av kulturpolitiska styrdokument och genom intervjuer med kulturarbetare. Projektifieringens innebörd utforskas genom Foucaults teorier om biopolitik och styrmentalitet som relateras till nyliberalism, New Public Management och ekonomisering. Johanna Oksala och Wendy Browns teorier om nyliberalism, Roland Almqvists och Jan-Erik Lanes beskrivning av New Public Management, samt Johann Packendorffs analys av projektifieringens konsekvenser för individen utgör några av utgångspunkterna för denna diskussion. Studien visar på att projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet och tre centrala begrepp som formar den har identifierats: flexibilitet, förnyelse och frihet. Analysen visar på att dessa begrepps diskursiva innebörder kan relateras till entreprenörskap, anpassningsbarhet, konkurrens, kreativitet och valfrihet. Vidare visar analysen på att kulturarbetaren subjektiveras av diskursen som ett nyliberalt subjekt: fri att göra val men som därigenom hålls ansvarig för sitt välbefinnande på livets alla områden. Slutligen diskuteras de konsekvenser som en projektifiering av kulturen kan få: ett försvagat offentligt samtal och ett mindre demokratiskt kulturliv. / Like all other parts of society the cultural sector has come to increasingly be legitimized in economic terms. This development can be described in terms of an economization of society. As the management techniques of New Public Management have come to dominate public sector administration since the 1980’s a new type of society has developed where all activities are exposed to competition, contract management and control. In light of this developement, the cultural sector has increasingly begun to organize cultural work in the form of projects. This paper uses the work of philosopher Michel Foucault to illustrate how this economization and projectification can be understood as a discourse which shapes the cultural worker as well as cultural policy. Based on the idea that discourses shape reality this paper examines how the discourse of projectification has been established in the cultural sector, as well as how the cultural worker is constituted as a subject within the discourse. These issues are explored through an analysis of cultural policy documents and through interviews with cultural workers. The implications of the discourse of projectification are studied through Foucault's theory of biopolitics and governmentality in the light of neoliberalism, New Public Management and economization. Johanna Oksala and Wendy Brown's theories of neoliberalism, Roland Almqvist and Jan-Erik Lane's analysis of New Public Management, and Johann Packendorffs analysis of the consequences this projectification has for the individual are starting points for this discussion. The paper shows that the discourse of projectification has been established in the cultural field and three central concepts that form the discourse have been identified: flexibility, innovation and freedom. The analysis shows that discursive meanings of these concepts can be related to concepts of entrepreneurship, adaptability, competition, creativity and freedom of choice. Furthermore the analysis in this paper shows that the cultural worker is subjectivated by the discourse as a neoliberal subject: a subject with an unquestionable ability to make free choices, which means that the individual is responsible for their own wellbeing in all areas of life. Finally, the paper discuss the possible consequences of this projectification of culture: a weakened public dialogue and a less democratic cultural life.

In popular culture, the integration of mankind and technology is often a tale of experiments gone wrong. For a biohacker, however, “going wrong” is an integral part of the project to update the human body. This study takes aim at the subculture of biohacking through the lens of technology and gender. More specifically, the intersection of gender and class in masculinist and queer constructions of identity. Additionally the study examines the entanglement of risk, gender and the body in grinder practice. Transcripts from the internet forum biohack.me were downloaded and relevant parts were selected. Through discourse analysis, articulations were read in relation to gender, class and the corporeal. The reader is provided with an outline of a “grinder subject”. This is identified as the a product of an cyber culture built on an ideology of DIY and freedom of information. It presumes an essence of humanity, uninformed by gender and body politics, just waiting to be hacked. Masculinist constructions of such a discourse includes an underdog “man-of-action hero” as a rebellion against established elites, and a technological martyrdom. The study informs the reader on an ongoing identification process regarding the integration of body and technology, beyond traditional spaces such as the research hospital. The study confirms well-established feminist views on discourses about the body and technology as implicitly gender marked as masculine. Additionally, a reluctance to discuss politics of the body as well as a indifferent or negative view of queer voices in such a situation. A rebellion against institutionalised bio-power might theoretically blend well with a corporeal feminist critique on gender, but is instead trumped by fear of ridicule and ambitions of mainstream acceptance. However, the study observes a a glimmer of traditionally marginalised and queer folk speaking up about their experiences within a context of grinding. This also questions the notion that discussions of the body and technology assert a binary gender system. A feminist theoretical view on grinder practices requires a analysis of the body open to scrutiny, modification and harm. In discussing “aftercare”, a collective/individual management of risk emerges as a gendered cyborg concept, and the body as an essential agent in the grinder project. This is articulated through encouragement and concern when presented with failed grinder projects.This further supports the entangling of the body and the biohacker subject as a corporeal and gendered agent.

Uppsatsens syfte är att undersöka förändringar och motiveringar inom aborträtten i Sverige från 1938 års abortlag till nutid samt undersöka på vilka sätt makt manifesterats inom dessa. Forskningsfrågan är att ta reda på hur förändringen och utformandet av makt över kvinnors kroppar ser ut i relation till aborträtten i Sverige. Detta undersöks genom en diskursanalys med teorier om biopolitik, biomedicin, feminism och en rättsociologisk diskussion om reproduktiv frihet. Studien avgränsar sig till abortfrågan inom Sverige utifrån Statliga offentliga Utredningar som primärkällor som behandlar aborträtten från Sveriges första abortlag 1938 till Sveriges nutid. Uppsatsens slutdiskussion klargör för vilka former av makt som manifesterats över kvinnors kroppar genom aborträtten. Uppsatsens slutsats visar därefter på en ständig reglering av kvinnors kroppar utifrån olika former av makt samt en väsentlig förändring i aborträtten av en makt som såg aborträtten som en befolkningsfråga till en makt som fokuserade alltmer på kvinnans självbestämmande. / The purpose of this essay is to examine changes and justifications within the abortion law in Sweden from the abortion law in 1938 to our present day as well as to investigate how different forms power has been manifested within these. The research question is to find out the change and forms of power over women’s bodies in relation to abortion rights in Sweden. The method used is a discourse analysis with theories of biopolitics, biomedicine, feminism and a legal sociological perspective regarding reproductive freedom. The delimitations are to focus on Sweden based on State Public Investigations as primary sources. The essay clarifies various forms of power that are manifested over women’s bodies. The conclusion of the essay demonstrates the constant regulation of women’s bodies as well as a significant change from abortion as a population issue to an increased focus on women’s self-determination.

The political discourse that has emerged as a consequence of establishing a European regulatory framework for GMOs has not been without problems. This dissertation addresses the political and regulatory challenges created by the development and use of genetically modified organisms (GMOs) in the EU. The underlying hypothesis in the dissertation is that the emergence of a European policy in the field of GMOs has appeared through new reflexive forms of governance. The aim of this research is to understand how these reflexive forms of regulation have emerged and operate within the EU, with a particular focus on the two GMO directives 90/220/EEC and 2001/18/EC. However, the study scrutinises the regulatory regimes from the 1970s onwards by investigating how the regulatory framework regarding GMOs has been developed and implemented in the EU. This is done through an analysis of the notion of ‘risk’ and the ‘precautionary principle’ since these concepts have been at the forefront of the GMO regulation debate. The empirical approach focuses on how the European Commission, the European Parliament and the European Council as well as other actors and institutions articulate ambivalence, interpretations and uncertainties in the decision-making processes regarding regulative measures for GMOs, with an accent on risk and the precautionary principle. The main empirical material has been documents concerning the inter-institutional process involved in the regulatory process of making the two directives. The analysis indicates that during the process of implementing GMO regulations, new steering strategies have appeared within the EU’s decision-making institutions when the objective of the regulation has taken centre stage in political and scientific controversies. / Den politiska diskursen som har uppstått som en följd av upprättandet av ett europeiskt regelverk för GMO har inte varit utan problem. Denna avhandling behandlar de politiska utmaningar som alstrats av skapandet och tillämpningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU. Den underliggande hypotesen i avhandlingen är att framväxten av en europeisk politik på området för GMO har uppstått genom nya reflexiva regleringsformer. Syftet med denna forskning är att förstå hur reflexiva regleringsformer har uppkommit och opererar inom EU, med särskilt fokus på de två GMO direktiven 90/220/EEG och 2001/18/EG. Studien analyserar lagstiftning från 1970-talet och framåt genom att undersöka hur lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer har utvecklats och implementerats i EU. Detta görs genom en analys av begreppen ‘risk’ och ‘försiktighetsprincipen’ eftersom dessa begrepp har varit centrala för debatten om GMO lagstiftningen. Den empiriska metoden fokuserar på hur Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet samt andra aktörer och institutioner har uttryckt ambivalens, tolkningar och osäkerhet i beslutsfattandet gällande reglerings åtgärder för genetiskt modifierade organismer, med tonvikt på risk och försiktighetsprincipen. Det huvudsakliga empiriska materialet är dokument gällande den interinstitutionella processen som ägde rum när de två direktiven skapades. Analysen visar att implementeringen av GMO lagstiftningen har skapat nya styrningsstrategier i synnerhet i de fall där ändamålet med lagstiftningen har varit föremål för politiska och vetenskapliga kontroverser.

Denna essä syftar till att belysa och problematisera rådande ekonomiska och management-baserade styrningsformer och dess effekter inom hälso- och sjukvårdssystemet genom att undersöka hur läkekonsten och allmänläkares praktiska kunskap påverkas i en marknadsstyrd vård. Utgångspunkten är en gestaltning av en allmänläkares arbetsdag på en vårdcentral i Stockholm. Med avstamp i en hermeneutisk och politisk filosofisk tanketradition utforskar essän frågor kring patientens narrativ, läkares utmattning, samvete och empati, reflektion och motstånd, arbete och alienation samt konflikten mellan olika rationaliteter och kunskapsparadigm. Essän visar hur den nyliberala rationaliteten och nuvarande naturvetenskapliga och biotekniska paradigmen förstärker varandra och en reduktionistisk och ekonomisk människosyn. Essän förespråkar förändring genom en mer balanserad kunskapssyn och medicinsk praktik med en mobilisering av kollektiv och individuell fronesis hos läkare för att upphöja värdet av det mellanmänskliga mötet, den praktiska kunskapen och läkekonsten. / This essay aims to highlight and problematize current economic and management-based forms of governance and its effects in the healthcare system by exploring how the art of medicine and general practitioners' practical knowledge are influenced in market-based health care. The starting point is a narrative of a general practitioner's working day at a healthcare centre in Stockholm. The theoretical framework is mainly within the fields of philosophical hermeneutics and political philosophy. The essay explores questions about the patient's narrative, physician burnout, conscience and empathy, reflection and resistance, work and alienation, and the conflict between different rationalities and knowledge paradigms. The essay shows how neoliberal rationality and current paradigms of natural sciences and biotechnology reinforce each other and a reductionist and economic view of human being. The essay advocates change through a more balanced understanding of knowledge and medical practice with a mobilization of collective and individual phronesis in physicians in order to elevate the value of the interpersonal meeting, the practical knowledge and the art of medicine.

This thesis makes use of biopolitical theory to examine the governmental and organizational response to the covid-19-infodemic. It aims to answer the puzzling research question as to why the infodemic – whose inherent problem is an overabundance of information – is responded to and met with even greater amounts of information by governments and health organizations, and what implications these measures may have on the population. The analysis finds that the question can partly be answered by derivation to previous research within the field of crisis communication: the most efficient way to respond to mis- and disinformation is to respond with correct information and with counter arguments. To answer the question in full an analysis of the subject of security is conducted where what can be interpreted from the material, following a modified version of Carol Lee Bacchi’s “What’s the Problem Represented to be?” method, is that the human judgement can be understood as the subject of security. The idea is that by securing the human judgment through improving people’s health literacy, people can be taught to act in a manner which is coherent with the state’s biopolitical goals, i.e. to secure the survival of the population. The analysis also shows that while these measures are made in an effort to secure the population, the measures themselves risk becoming a threat to the very population it is supposed to protect.

In 2004 there was a double homicide in a Swedish town called Linköping, a small amount of DNA was found at the scene. Despite a largescale investigation, this murder would go unsolved for 16 years. In 2020 a Swedish genealogist was hired by the Swedish police and through an American commercial DNA database he was able to find the man that had gone unfound for so long. This was made possible through a change of Swedish laws in connection with the European Union’s Data Protection Regulation (GDPR), a regulation that protect the integrity of the personal data of Europeans. We have investigated how the evolution of these two legal frameworks coincides with each other, making this rather paradoxical situation possible. We have also investigated how this rather invasive technology is viewed by Swedish genealogists. These websites with their immense databases, and the technological developments in DNA technology, have changed genealogy. But they have also changed the genealogist, the foremost user of the archives today. We wanted to find out how.The investigation was conducted on three analytical levels: the legal/political, the medial and the individual level. On the legal/political level the material consists of legal texts, transcribed protocols from the Swedish Riksdag, but also two different reports on the legal status of using genetic genealogy as a method of criminal investigation. On the medial level the material consists of commercials for genealogy databases, documentaries and talk shows concerning the investigation of the murder in Linköping. On the individual level the material consists of surveys and interviews with genealogists. Follow us as we alongside police and genetic genealogists follow the bloodlines running through the archives. This is a two years master's thesis in Archival science.

Der Körper wird von der kultur-, sozial- und geisteswissenschaftlichen Körperforschung und der Geschlechterforschung gleichermaßen als historisch geworden, kulturell spezifisch und sozial gerahmt verstanden und untersucht. Dabei gerät der menschliche Körper im Spannungsfeld von Natur und Kultur in den Blick. Geschlecht und Körper sind vielfach aufeinander bezogen. Die Naturalisierung des Geschlechtskörpers diente unter anderem dem Ausschluss von Frauen aus der öffentlichen Sphäre.

Die lateinamerikanischen Sexualwissenschaften und deren Theorien, Handlungsfelder, politischen Bezüge und Forschungsergebnisse sind in Deutschland wenig bekannt und werden in sexualwissenschaftlichen Kontexten kaum rezipiert. Sie liefern jedoch profunde Erkenntnisse zur Frage, wie sich die Politisierung des Sexuellen und die Sexualisierung des Politischen theoretisch erfassen lassen. Dieser Band bietet aus intersektionaler und postkolonialer Perspektive einen ersten Zugang zu den breit gefächerten Theoriedebatten und geht, diskurtheoretisch orientiert, der Frage nach, wie sich die kolonialen Logiken der Differenz in Debatten um Multi- und Plurikulturalität eingelagert haben, wie Differenz hergestellt, reproduziert und regiert wird und wie dies das Verständnis von Sexualitäten und die Zugänge zu sexuellen und reproduktiven Rechten reguliert.