Byggbranschen har länge präglats av en mansdominans men har de senaste decenniet  omfattats av allt fler kvinnor. Trots fler kvinnor i branschen är den fortfarande starkt dominerad av män vilket framgår i intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av byggbranschen relaterat till deras kön. Frågeställningarna riktade sig mot just erfarenheter av branschen men även reaktioner från omgivningen. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i Pierre Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld. Även Judith Butlers teorier performativitet och diskursiv praktik ligger som underlag för att belysa ämnet kvinnor i byggbranschen. Den kvalitativa studiens underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar i byggrelaterade branscher. Det är informanter från måleri, svetsning samt VVS. Studiens resultat belyser olika typer av fördomar som kvinnor utsätts för. Dessa fördomar synliggörs i upplevelser och erfarenheter som kvinnorna vittnar om. Dessutom upplevde de en viss särbehandling relaterat till deras kön då de ofta blir ifrågasatta och utfrysta. Resultatet pekar på hur branschen är utformad för specifikt män, då bristen av arbetskläder och annan utrustning inte anpassats för den kvinnliga kroppen. Informanterna upplevde även särskilda reaktioner från kollegor och kunder på arbetsplatsen relaterat till deras kön. Kvinnorna tolkar denna reaktion som att en arbetande kvinna i byggbranschen anses vara annorlunda. Slutligen kan studiens resultat användas för att belysa dessa ojämlikheter som branschen tillämpar vilket i resultatet presenteras som en viktig del av byggbranschens förändringsprocess. Målet för samtliga informanter är fortsatt att förändra branschen genom att etablera en mer könsneutral arbetsplats anpassad efter alla.

Hur upplever kvinnliga ledare sitt ledarskap inom ett svenskt konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen? Vilka möjligheter och utmaningar möter de? Finns de något de skulle vilja förändra? Dessa frågor har jag valt att undersöka i denna rapport. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod och med hjälp av intervjuer har jag tagit reda på detta. Resultatet visade att flera av kvinnorna inte ser ledarskap som ”kvinnligt” eller ”manligt” eftersom de inte anser att könet har något med ledarskap att göra. Flera kvinnor berättar även om fördomar som de mött under karriären. Fördelarna som finns med att vara kvinnlig ledare var intervjudeltagarna överens om, vilket var att de syns mer och kan få mer uppmärksamhet. Att de blev lättare ihågkomna ansåg de som en fördel i många sammanhang. Nackdelarna visade sig vara få, men att skaffa sig allierade i en mansdominerad bransch ansågs vara svårt, vilket även kunde skapa en känsla av ensamhet och utanförskap. När det gällde de kvinnliga ledarnas möjligheter ansåg de att de inte skiljer sig från vad manliga ledare har, men en kvinna förklarade att det gäller att lära sig spela spelet som männen gör. Faktorer som försvårat kvinnornas väg till vart de är idag, ansåg majoriteten av kvinnorna har varit graviditet och föräldraledighet, vilket har gjort att det varit svårare att hänga med andra i karriären. Fyra av de fem kvinnliga ledarna har även hört talas om det kända glastaket, dessa fyra har även upplevt det osynliga hindret och har alla egna erfarenheter kring detta. När det gäller förändringar i framtiden, skulle flera av kvinnorna mer eller mindre vilja fortsätta utveckla mångfald och jämställdhet. I diskussionen lyfter jag egna resonemang kring resultatet från intervjuerna. Jag diskuterar bland annat att majoriteten av kvinnorna inte har planerat sin karriär eller att bli ledare, utan i stället valt att tacka ja när det dykt upp erbjudanden och möjligheter under vägen. Jag diskuterar även de utmaningar och försvårande faktorer som de kvinnliga ledarna har mött under deras karriär, samt vad detta kan bero på. I diskussionen har jag även reflekterat över metoden som jag valt att använda mig av. Sammanfattningsvis reflekterar jag i slutsatsen om de resultat jag fått samt ger förslag på vad som skulle kunna undersökas vidare.

The principal profession has historically been a male-dominated profession. However, as women entered the industry and became the majority, both salary and status decreased. With that, the responsibility and the amount of work tasks increased to the principal’s role. In the past, studies around female leadership have been focused on the woman in a minority position within a male-dominated industry. Hence, the purpose of this study was to explore how women in a female-dominated industry experience their leadership in relation to their professional role. This has been done with a qualitative study that was carried out using semi-structured interviews, where seven female principals in Uppsala were interviewed about their experiences regarding what it is like to be a female leader in a female-dominated industry. The study was based on an inductive approach where the goal was to be able to present a result based on the empirical data collected through the interviews. Yvonne Hirdman's theories on gender structures and gender contracts was used as the main theory to analyze the results, but also how power is interpreted through theories by Wahl et al. and Kanter. To structurize the result and analysis, a thematic analysis was used. Contrary to what previous leadership research has presented, the results showed that gender has little or no significance when it comes to how the women experienced their leadership and the situation they were in. According to the women in the study, the important parts of their leadership was creating good relationships with their co-workers and involving them in the activities to run the school together. The major parts that were highlighted in their leadership styles, was clarity in their leadership as well as transparency. The resistance and difficulties that could be an effect of the fact that they are female leaders were by the informants as likely to be referred to personal and individual reasons, as to reasons of being women.

Bakgrund: Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 där ett av argumenten var att bidra till ökad insyn i företagen. År 2010 avskaffades denna revisionsplikt för småföretag. En övergripande anledning till att småföretagen valde att avstå en revisor, var den kostnadsbesparingen på 10 000 kr per år. Bolagsverket har kunnat konstatera att felaktiga bokslut från småföretagen har ökat markant sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur den slopade revisionsplikten påverkar småföretags låneränta, genom att undersöka kontantintensiva och mindre kontantintensiva branscher. Metod: En kvantitativ metod med ett hypotetiskt deduktivt arbetssätt, utförd genom en datastudie. Årsredovisningarna har hämtats från databasen Retriever Business. Vi har utfört analysen via en multipel regressionsanalys. Resultat: Revision har en positiv påverkan på räntan och är inte statistiskt signifikant för båda branscher. Slutsats: Vi kunde inte se någon påverkan av revision på räntan då den inte var signifikant. Det undersökningen resulterade i var att företagens storlek och dess andel materiella anläggningstillgångar var det som påverkade räntan i störst utsträckning. Vårt resultat blev även påverkat av det stora bortfallet och felaktigheter i datainhämtningen. / Background: The audit obligation was introduced in Sweden in 1983 where one of the arguments was to contribute to increased transparency in the companies. In 2010, this audit obligation for small businesses was abolished. A general reason for the small companies choosing to renounce an auditor was the cost savings of SEK 10,000 per year. Bolagsverket has been able to find that incorrect financial statements from small companies have increased significantly since the abolition of the audit obligation. Purpose: The purpose of the study is to explain how the delayed audit obligation affects small companies' loan interest rates, by examining cash-intensive and less cash-intensive industries. Method: A quantitative method with a hypothetical deductive method, performed by a computer study. The annual reports have been retrieved from the Retriever Business database. We performed the analysis via a multiple regression analysis. Result: Auditing has a positive impact on interest rates and is not statistically significant for both industries. Conclusion: We could not see any impact of the revision on the interest rate as it was not significant. The result of our research was that the size of the companies and their share of tangible fixed assets were the most affected by interest rates. Our results were also affected by the large drop-out and inaccuracies in data collection.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna. / The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.

This study aims to investigate whether male leaders in women-dominated industries describe their leadership as masculine or feminine in accordance with the writers own designed model “Masculine leadership versus feminine leadership”. The model is based on previous research. Furthermore if there are other explanatory models for the leaders description. This study also answers whether male leaders in women-dominated branches seem to adopt a feminine leadership or stick to the typical leadership attached to male leadership. A qualitative approach has been applied throughout the study to create an in-depth understanding of the topic with a total of six male respondents who participated in a semi-structured interview. Historically, and from the theoretical point of view, it is most common for men to exercise a leadership style of masculine leadership. This study concluded that four out of six respondents have leadership styles that are consistent with the typical leadership applied to male leaders and that two respondents describe themselves as adopting a feminine leadership style. / Syftet med denna studie är att undersöka och förklara huruvida manliga ledare i kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som maskulint eller feminint i enlighet med författarnas sammanfattade modell “Maskulint ledarskap kontra feminint ledarskap”, baserat på tidigare forskning, eller om andra förklaringsmodeller kan beskriva detta. Vidare undersöker författarna om manliga ledare tycks anamma en kvinnlig ledarskapsstil i kvinnodominerade branscher eller om de behåller den normtypiska ledarskapsstilen för manliga ledare. Ett kvalitativt angreppssätt, tematisk analys och abduktiv metod har tillämpats genom undersökningen för att skapa en djupgående förståelse inom området med totalt sex manliga respondenter som deltagit i en semistrukturerad intervju. Historiskt sett och baserat på teoretiska ståndpunkter har det i stor utsträckning visat sig att män utövar en ledarskapsstil utav maskulina ledaregenskaper. Denna studie resultat visar att fyra av sex respondenter besitter maskulina ledarskapsstilar och att två respondenter beskriver sig som att de anammar en feminin ledarskapsstil.

<p>Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.</p><p>The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.</p><p>To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.</p><p>In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive.</p> / <p>Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas.</p><p>För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts.</p><p>Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.</p>

<p>Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.</p><p>Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper.</p><p>Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.</p>

Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development. The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively. To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used. In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles &amp; Mechanical engineering”, “Building” and “Mining &amp; Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media &amp; Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive. / Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas. För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts. Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon &amp; maskin”, ”Bygg” och ”Gruv &amp; metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media &amp; underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.