I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor. I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna. Formmässigt karaktäriseras brevkedjan - på grund av brevskrivandets 'pågående' karaktär - av omedelbarhet och oavslutad öppenhet, av ett skrivande "här och nu" som är framåtsyftande, riktat mot framtiden. Framställningen växlar mellan livliga, narrativa partier, officiösa hyllningar, ironiskt lekfulla inslag, argumenterande och deskriptiva avsnitt. Breven förstås som en identitetsskapande berättelse där brevskriverskan arbetar sig fram emot ny självförståelse och genom texten iscensätter och prövar roller och positioner samtidigt som hon skriver fram önskningar och begär. Sättet att skriva sätts i relation till tidens epistolära retorikskifte och framväxten av en ny borgerlig kvinnoroll.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration.

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken. De flesta anställdes bara på korta vikariat. En tredjedel förlovade eller gifte sig under det första året och några födde barn. Umgänget bestod av nya kolleger och av kontakt med gamla vänner från seminarietiden. De intresserade sig mycket litet för aktuella politiska, kulturella eller sociala problem. Vissa frågor, privata eller i skolan, behandlas inte i brevtexterna. / My essay is a result of an investigation of letters written in a diary between 1952 and 1954 by 24 primary school teachers who had just finished their final exam in the College of Education in Norrköping, Sweden during the summer of 1952. They had promised each other to write letters of three pages in a diary and to let the book circulate between all the participators. The letters should include the experience of their work as schoolteachers but also important parts of their private lives. The books, 23 of 25 in all, were donated to the Arbetets museum in Norrköping a few years ago. I have read the letters and made an effort to analyse their educational work, their private lives, their community activities and their secrets as found in the texts of the diary. The teachers were employed for some months or for one or two terms. One third of them was engaged or married during the first year and a few gave birth to children. Their intimate friends consisted of schoolteachers but they also kept contact with their old acquaintances from the College of Education. They took little interest in the political, cultural or social problems during the period I have studied. Certain questions of private nature were not discussed in the diary letters.

VD-ordet i noterade företags årsredovisningar har utvecklats till en av de delar som läses allra mest och som ofta anses ha en stor betydelse för företagets intressenter. Vad syftet med VD-ordet är och hur processen går till är dock tidigare studier oeniga om, likväl hur texten uppfattas hos intressenter. Genom att inta VD:s och investerares perspektiv kan luckan som tidigare forskning lämnat fyllas och därigenom öka förståelsen kring VD-ordet. Syftet med studien är att utifrån VD:s perspektiv bidra med kunskap kring innehållet i och processen bakom VD-ordet, samt tillföra en förståelse om hur dessa delar uppfattas av investerare. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex respondenter på noterade företag samt med fem privata investerare. Studien konkluderar att VD upprättar VD-ordet med syftet att bidra till en helhetsbild av företaget i årsredovisningen genom att sätta siffrorna i sammanhang samt vägleda om framtiden. Det är även en viktig del för att förmedla en positiv bild av företaget. VD-ordets upprättande kan även vara hänförligt till ett legitimitetsperspektiv, eftersom företagen genom VD-orden bemöter de krav som samhället ställer. Vidare är det sällan VD som skriver VD-ordet själv, utan det är en intern medarbetare eller extern byrå som skriver det utifrån VD:s tankar. Investerarna uppfattar VD-ordet som en vägledning till företagets räkenskaper som även möjliggör att skapa en helhetskänsla för företaget samt dess möjligheter att skapa framtida värde. Att VD sällan skriver VD-ordet själv är något som majoriteten av investerarna anser sänker VDordets trovärdighet och vikten de lägger vid texten. / The CEO-letter in listed companies’ annual reports has developed into one of the parts that is most frequently read and which often is considered to have a big impact on companies’ stakeholders. What the purpose is with the CEOletter and how the creating process goes to establish it is something which previous studies is ambiguous about, as well as how investors perceive the text. By examining the CEO and investor perspective this study intends to fill the gap from the previous studies, and thereby enhance the comprehension about the CEO-letter. Thus, the purpose of this study is from a CEO perspective contribute with knowledge about the content and the process of the CEO-letter, as well as bring an understanding about how investors perceive these parts. In order to achieve the purpose, qualitative interviews have been made with six respondents from public companies as well as with five private investors. An important conclusion is that CEO’s publish the CEO-letter with the purpose to contribute to a complete image of the company in the annual report by explaining the numbers and guide about the future. It is moreover an important part to mediate a positive image of the company. The publishing of the CEO-letter can furthermore be attributable to legitimacy reasons, because the companies respond through the CEO-letter to the demands which the society has. It is rarely the CEO himself that writes the CEO-letter, it is rather an internal coworker or an external bureau who writes the text, based on the CEO’s thoughts. The investors perceive the CEO-letter as guidance towards the numbers which also enable them to create an overall feeling about the company and their possibilities to create future value. The fact that the CEO rarely writes the letter is something which the majority of the investors consider to be something that lowers the trustworthiness of the CEO-letter and thereby also the extent which they put on the text.

Sammandrag Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

No description available.

Purpose: The purpose of the study is to chart practitioners' views of an anonymous recruitment.    Method: To study our chosen phenomenon of anonymous recruitment, a case study has been employed to focus on a specific phenomenon, which we have approached through unstructured interviews. As the nature of our study is empirical, an inductive research approach with a qualitative research method has been used.  Conclusion: The study shows that practitioners who applied an anonymous recruitment method perceive that it provides several benefits. It has been demonstrated that the process contributes to a more objective, fair, and time-efficient talent acquisition by forcing a larger focus on a profile of demands. It also indicates an increase in diversity within the organization when implemented alongside a diversity mindset. Simultaneously, anonymous recruitment enhances the company's reputation and improves the inevitable gut-feeling in decision-making.

Under den äldre nysvenska perioden var svenskan under förändring. Undersökningar om denna period finns, men inte många redogör för kvinnors språk. Drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna finns transkriberade, men hennes språk har inte undersökts. Syftet med studien är att bidra till beskrivningen av det äldre nysvenska språket, med bisyftet att framhäva och undersöka texter skrivna av en kvinna, under en tid då texter skrivna av kvinnor är få och inte särskilt undersökta. Metoden som användes grundade sig i en tidigare undersökning av samma karaktär. Materialet utgjordes av 14 av drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna. Resultatet visade att drottning Kristinas språk till stor del passade med beskrivningen av språket under 1600-talet, men att hon både använde sig av såväl nya språkdrag som språkdrag som ansågs vara ålderdomliga. Slutsatsen är att Kristinas språk genom sin variation och inkonsekvens speglar en tid i svenskans historia där språket var i stor förändring.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en förståelse för vilken funktion det personliga brevet fyller i rekryteringsprocessen samt om det går att göra en rättvis bedömning utifrån det. Ämnet är relevant att undersöka eftersom personliga brevets funktion börjat ifrågasättas av personer inom HR och rekrytering då det inte menas uppfylla något syfte, utan ger snarare upphov till subjektiva och därmed orättvisa bedömningar. Nio intervjuer har genomförts bland HR personal och rekryterande chefer för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som grund till studien har vi utgått från teorier baserade på rekrytering, det personliga brevet samt psykologiska aspekter som kan spela in vid bedömning. Studiens slutsatser är att det personliga brevets betydelse visar sig variera i hög grad. Ett flertal olika aspekter spelar in. Det varierar beroende på vilken sektor tjänsten är inom, vilken befattning den som rekryterar har, vilken tjänst som ska tillsättas, mängden ansökningar som inkommer men också hur mycket tid rekryteraren har att tillgå. Det personliga brevet anses för de flesta inte fylla någon vidare funktion vid ett första urval, då det görs baserat på Cv:t. Brevet ses till stor del som ett komplement till Cv:t, för att fylla ut luckor som kan förekomma. Det visar sig även att det personliga brevet kan ge upphov till subjektiv bedömning i form av både intuition och kognitiva bias, men det framgår bland studiens respondenter att det finns en hög medvetenhet kring detta. Trots det är det svårt att säga om rekryteraren påverkas eller inte, då detta ofta förekommer omedvetet.

<p>Syftet med min analys är att ur femtio Bonapojkars brevmaterial, få en förståelse hur ungdomstiden gestaltade sig för dessa. Med analysen vill jag bidra till att utveckla metoder för att använda sig av privatpersoners brev i historieforskningen. Pojkarna var intagna på Bona uppfostringsanstalt under åren 1905-09 och 1946-48. Åldern på pojkarna var 15-18 år och de var dömda för ett mindre brott till tvångsuppfostran. Resultatet av analysen visade att få kommunicera med yttervärlden via brev var viktigt för pojkarna. Själva vistelsen på Bona upplevdes mycket olika mellan pojkarna. Från att vara något som de var tacksamma för till det värsta stället på jorden. Bona fyllde flera funktioner för pojkarna. Det kunde fungera både som en myndighet och en resurs för dem. Bona hade även drag av ett patriarkalt förhållande till pojkarna.</p>