No description available.

<p>Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.</p><p>Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad.</p><p>Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt.</p><p>I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.</p>

No description available.

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp. Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad. Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt. I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.

I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem. Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer. Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.

Bakgrund: Alla brottsutsatta individer överensstämmer inte med bilden av det ideala offret och uppfattas inte alltid som brottsoffer. Tidigare studier har visat att brott begångna mot ideala offer har ansetts vara allvarligare än brott mot icke-ideala offer. Teori: Nils Christies teori om ideala offer menar att om vissa egenskaper och omständigheter föreligger hos brottsutsatt och gärningsperson, kan den brottsutsatta lättare hävda sin status som brottsoffer. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka uppfattningar studenter på Mittuniversitetet hade om brottsutsatta utifrån ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen, samt att beskriva hur synen på brottsutsatta skiljde sig mellan män och kvinnor. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 166 studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Enkätfrågorna utformades efter Nils Christies teori om det ideala brottsoffret. Svaren analyserades med ett Mann-Whitney U test. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i studenters uppfattningar om brottsutsatta som brottsoffer utifrån den svarandes kön, eller utifrån om ideala eller icke-ideala egenskaper samt omständigheter beskrevs föreligga. Diskussion: Resultatet överensstämmer inte med Nils Christies teori om ideala brottsoffer. Studenternas uppfattningar om brottsutsatta var oberoende av om egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen beskrevs som ideala eller icke-ideala. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie är bra ur en moralisk aspekt, utifrån de värderingar som finns i dagens Svenska samhälle. Resultatet tyder på att studenter vid Mittuniversitetet uppfattar brottsutsatta individer lika, oberoende av den svarandes kön samt oberoende av ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen. / <p>2015-06-03</p>

This study examines the construction of credibility in a rape conviction from 2013 in Swedish courts of law by the district court and the higher regional court. The study use discourse analysis with a focus on identity, and gender and honour as analytical concepts to analyse the concept of credibility. The results show that the concept of credibility is not constant throughout the courts and neither are the identities. In this case it may be due to the district court´s judgement in a general credibility and weighed in only the plaintiffs Romanian ethnicity and not the defendant’s Iranian ethnicity, while the higher regional court on the other hand judged a more specific credibility, looked at the facts and ruled out ethnicity. In the latter court the defendant was found guilty. The study also shows that when the courts interpret the parties from a modern context they miss alternative explanations for their behaviour regarding values of clannism in a pre-modern context. They missed alternative ways to interpret the parties as a trustworthy victim and a possible offender respectively. A result from this study is the suggestion that the most reliable credibility assessment is to interpret the parties from their own context.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka hur polisen i Örebro hanterar ärenden och bemöter brottsoffer med kognitiva svårigheter. För att besvara syftet genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar eller har erfarenhet av bland annat ingripande och områdespolis. Resultaten visar att polisen försöker hantera alla brottsoffer lika oberoende av eventuella svårigheter eller funktionsnedsättningar, deras hantering utgick snarare från brottstypen samt brottsoffrets beteende. Vidare uppgav flera av respondenterna att det är önskvärt att personer berättar om sina eventuella svårigheter och vilket stöd som kan underlätta i kontakten med myndigheten då bättre kommunikation skulle innebära att brottsoffren får mer adekvat hjälp. Resultatet mynnar ut i slutsatsen att det finns både negativa och positiva aspekter kring att polisen väljer att bemöta alla brottsoffer lika, exempelvis att ingen riskerar att bli stämplad, samtidigt som det kan innebära att brottsoffren inte får den hjälp de kan behöva utifrån sina svårigheter. Vidare visar studien att brottsoffrets kognitiva förmågor kan ha betydelse för polisens bemötande. Det föreligger kunskapsluckor inom ämnesområdet och för att få en djupare förståelse för polisens upplevelser av brottsoffer och hur olika människor kan behöva stöd i rättsprocessen rekommenderas ytterligare studier.

Följande studie syftade till att undersöka om studenters syn på brottsoffer skiljer sig åt beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag, och kön. En kvantitativ ansats användes med en datainsamlingsmetod i form av enkäter. Enkäten bestod av två olika delar, där första delen undersökte psykopati med hjälp av ett validerat mätinstrumentet  och  andra  delen  bestod  av  en  vinjett  för  att undersöka synen på brottsoffer. Urvalet i studien bestod av totalt 185 respondenter där 69 var män och 116 var kvinnor, medelåldern på samtliga  respondenter  var 24  år.  Resultatet  visade  att  synen  på brottsoffer skiljde sig åt både beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag  och  om  respondenten  var  man  eller  kvinna. Resultatet i studien överensstämmer med tidigare forskning. Vidare kan  resultatet  förklaras  med  hjälp  av  Theory  of  mind,  vilket implicerar att individuella skillnader, både kognitiva och emotionella, kan  vara  en  förklaring  till  olika  nivåer  av  psykopatiska personlighetsdrag  hos  både  män  och  kvinnor.  En  övergripande slutsats kan göras där olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, hos både män och kvinnor, kan ha en betydelse på hur de ser på brottsoffer. / The following study aimed to examine whether students view victims of crime different depending on their level of psychopathic personality traits, and gender. A quantitative approach was utilized and questionnaire data were collected. The questionnaire contained two different parts, the first part examined psychopathic personality traits using a validated instrument and the second part contained  a scenario examining how participants view a victim of crime. The number of participants included in the study was 185, 69 of them were men and 116 were women. The mean age of the participants were 24 years. The result revealed that how a victim of a crime is viewed, depends on both psychopathic personality traits as well as the participants’ gender. The results of the study are consistent with previous research. Further, the findings were interpreted in relation with Theory of mind, which implicates that individual differences, both cognitive and emotional, could be a possible explanation of different levels to psychopathic personality traits in both men and women. An overall conclusion that different levels of psychopathic personality traits, in both men and women, could have an impact on their view of victims of crime.

Syftet med utvärderingen är att utvärdera skyddsåtgärden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvärderas utifrån dess målsättning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det är viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att på ett kompetent sätt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestående av enkäter och intervjuer, har larmtelefonens målsättning utvärderats utifrån en måluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. Utifrån resultaten har larmtelefonen visats påverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet. Resultaten presenterade i rapporten urskiljer även två typer av rörelsefrihet. / The aim of this evaluation is to evaluate the GPS panic button as a protective measure assigned to victims of crime. The GPS panic button is evaluated based on its objective to decrease fear of crime and act as support and protection. Previous research shows that it is important for victim support units to have knowledge of the needs and reactions of victims to competently address these. Through triangulation, consisting of surveys and interviews, the GPS panic button is evaluated based on achievement and a user-oriented model. Based on the results the GPS panic button has been shown to affect the safety experience and acting space. The results presented in this report also distinguish two types of movement.