The concept of sustainability includes three dimensions: ecological-, economical- and social sustainability. Of these dimensions, social sustainability is the hardest to measure and define. Consequently, the social dimension is often ignored in urban development. Lack of social sustainability over time increases the risk of antisocial behaviour and crime. Socially ”failed” communities often show increased segregation and crime. These symptoms can today be traced in many Swedish places.  There are several methods for assessing the social sustainability of built environment. Two of these methods are Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. This study intends to combine Gehl's twelve quality criteria with Social Life's building blocks and then adapt the results to Swedish conditions.  The aim of this study is to highlight important factors for social sustainability through the development and implementation of an easy-to-use assessment method and investigate how these factors affect social sustainability. The assessment method strives for an increased understanding of social sustainability. The objective of the study is to develop an assessment matrix for social sustainability adapted to the Swedish context through previous theories and research. The assessment matrix shall be an easy-to-use tool for an on-site assessment of factors that affect social sustainability. The developed assessment matrix will then be used to highlight potential for improvement regarding social sustainability in central Kronoparken, Karlstad.  The study was conducted in three parts. The first part focuses on creating new assessment categories based on Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. Part 1 results in eight new assessment categories: Architecture & aesthetics, Places to meet, Social Infrastructure, Accessibility, Traffic, Security, Senses & experience and Development. The results in part 1 are then adapted to Swedish conditions in part 2. Part 2 results in a new assessment matrix for social sustainability uniquely adapted to Swedish conditions. The matrix contains a total of 40 questions evenly distributed over the assessment categories developed in Part 1. The adaptation of the assessment matrix to Swedish conditions makes it suitable for use in Swedish site assessments.  In part 3 the new assessment matrix for social sustainability is used to evaluate central Kronoparken. The results of the evaluation show that central Kronoparken is a place with great potential for improvement in terms of social sustainability. The categories with the largest potential for improvement are Architecture & aesthetics, Security and Senses & experience. Strengths of the site include the categories of accessibility and traffic. / I begreppet hållbarhet ryms tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Av dessa dimensioner är social hållbarhet den som är svårast att mäta och definiera. Detta har fått följden att den sociala dimensionen ofta bortses ifrån vid stadsförändrande åtgärder vilket i sin tur kan få negativa följdeffekter. Bristande social hållbarhet över tid ökar risken för antisocialt beteende och brottslighet. Områden som har ”fallerat” socialt visar ofta upp ökad segregation och brottslighet. Dessa symtom går idag att spåra på många orter i Sverige. För att bedöma den sociala hållbarheten i byggd miljö finns flera metoder. Två av dessa är Jan Gehls tolv kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Det här examensarbetet ämnar kombinera Gehls tolv kvalitetskriterier med Social Lifes byggstenar för att sedan anpassa resultatet efter svenska förhållanden. Arbetets syfte är att genom framtagande och implementerande av en lättanvänd bedömningsmatris undersöka och belysa viktiga faktorer för social hållbarhet samt undersöka hur dessa faktorer påverkar den sociala hållbarheten. Bedömningsmatrisen eftersträvar en ökad förståelse för den sociala hållbarheten. Målet för arbetet är att genom tidigare teorier och forskning framta en bedömningsmatris för social hållbarhet anpassad efter svensk kontext. Bedömningsmatrisen skall vara ett lätthanterligt verktyg för en platsbedömning av faktorer som påverkar den sociala hållbarheten. Den framtagna bedömningsmatrisen skall sedan användas för att belysa förbättringspotential ur en social synvinkel för Kronoparkens centrum i Karlstad. Examensarbetet utförs i tre delar. Den första delen av arbetet fokuserar på att skapa nya bedömningskategorier baserat på Jan Gehls kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Del 1 resulterar i åtta nya bedömningskategorier: Arkitektur & estetik, Mötesplatser, Social infrastruktur, Tillgänglighet, Trafik, Trygghet, Upplevelse och Utveckling. I examensarbetets andra del anpassas resultatet i del 1 efter svenska förhållanden. Del 2 resulterar i en ny bedömningsmatris för social hållbarhet unikt anpassad efter svenska förhållanden. Matrisen innehåller totalt 40 frågor jämnt fördelat över de i del 1 framtagna bedömningskategorierna. Bedömningsmatrisens anpassning efter svenska förhållanden gör den lämplig att använda för platsbedömningar i Sverige. Den nya bedömningsmatrisen används sedan i del 3 för platsbedömning ur social aspekt av Kronoparkens centrum. Resultatet visar att Kronoparkens centrum är en plats med stor förbättringspotential i fråga om den sociala hållbarheten. Kategorierna med störst förbättringspotential är arkitektur & estetik, trygghet och upplevelse. Styrkor hos platsen inkluderar kategorierna tillgänglighet och trafik.

Den Blomstrande staden inleds med hypotesen att det finns många tomma butikslokaler i Malmö idag. Främsta anledningen är att allt färre personer köper saker i fysiska butiker då konsumtionen förflyttas online. Med flera tomma lokaler i staden blir den oattraktiv och riskerar att ödeläggas, vilket försämrar livskvaliteten för dess invånare. Syftet med detta arbete är att ta fram förslag på vad de tomma butikslokalerna i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter - kan få för nya användningsområden. Användningsområden som är hållbara socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vikten av närhet till växtlighet i byggd miljö är ett kunskapsläge som används genom hela arbetet då grönska är essentiellt för både människors och miljöns välmående. Arbetet utgår från frågeställningen: Hur kan tomma butikslokaler, tidigare avsedda för konsumtion som visat sig ohållbar - omvandlas till platser som främjar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet? Den blomstrande staden tog form genom platsanalyser med tre olika syften: kartläggning av tomma butikslokaler, analys av inspirerande verksamheter och slutligen - analys av plats att omgestalta. I kartläggningen sammanställdes antalet tomma butikslokaler i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter, som ett underlag - för att få en uppfattning om hur många det faktiskt rör sig om.  I nästa fas utfördes platsanalys nummer två: Inspirerande verksamheter. Detta för att få inspiration av redan existerande verksamheter - där den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten tagits i beaktande. Här besöktes verksamheter för hållbar konsumtion, hemester & avkoppling, gynnsam arbetsmiljö & sociala interaktioner och slutligen växtlighet i samspel med byggd miljö.  Med hjälp av ramverken Mind the G.A.P.S. och N-O-S utfördes den tredje och sista platsanalysen inför omgestaltning i form av visualiseringar. Här selekterades ett område av Södra Förstadsgatan då flödet av människor var högt, men trots det - flera tomma butikslokaler. Alltså ett utmärkt exempel på en plats där det behöver tänkas om. Dessa visualiseringar presenterar två exempel på hållbara verksamheter som framtagits under arbetet. Samtliga förslag presenteras i resultatet i form av en färgtabell i kombination med översiktskartor. De är alla på ett eller flera sätt hållbara. I färgtabellen blir det överskådligt på vilket sätt varje verksamhet är hållbar - socialt, ekologiskt eller ekonomiskt. Flera verksamheter uppfyller en kombination av två eller alla tre dimensioner.  Förhoppningen med Den blomstrande staden är att inspirera till ett nytt hållbart tänkande gällande stadsplanering, så att lokaler som idag ekar tomma, kan fyllas med nya idéer och vakna till liv igen - socialt, samtidigt som de ekologiska och ekonomiska aspekter tas med i utformandet för att skapa en blomstrande stad. / The Blooming City begins with the hypothesis that there are many empty retail premises in Malmö today. The main reason is that fewer and fewer people buy things in physical stores since online shops are taking over. With several empty premises in the city, it becomes unattractive and risks desertion, which decreases the quality of life for its inhabitants. The purpose of this thesis is to produce proposals of new areas of use for the empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers. Uses that are sustainable socially, ecologically and economically. The importance of proximity to vegetation in the built environment is a state of knowledge used throughout the thesis, since greenery is essential for the well-being of both people and the environment. The thesis is based on the question: How can empty store premises, previously intended for consumption that has shown unsustainable - be transformed into places that promote social, ecological and economic sustainability? The Blooming City took shape through site analyses with three different purposes: mapping of empty retail premises, analysis of inspiring businesses and finally - analysis of place to redesign. The mapping compiled the number of empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers, as a basis - to get an idea of ​​how many there actually are. In the next phase, the second site analysis was performed: Inspiring businesses. This was to be inspired by already existing businesses - where social, ecological and economic sustainability have been taken into account. Businesses that were visited were for sustainable consumption, holidays & relaxation, thriving work environment & social interactions and finally vegetation in interaction with the built environment. By using the models Mind the G.A.P.S. and N-O-S, the third and final site analysis was performed prior to the redesign process and visualizations. Here, an area of ​​Södra Förstadsgatan was selected because despite a heavy flow of people, there are several empty shop premises. So it is an excellent example of a place in need of redesign. These visualizations present two examples of sustainable businesses that have been developed during the thesis. All proposals are presented in the results in the form of a color table in combination with overview maps. They are all sustainable in one way or another. In the color table, it becomes clear in which way each business is sustainable - socially, ecologically or economically. Several businesses attain a combination of two or all three dimensions. The ambition with The Blooming City is to inspire new sustainable thinking regarding urban planning, so that premises that today are empty, can be filled with new ideas and come to life again - socially, while the ecological and economic aspects are included in the design to create a blooming city.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Background: People often experience a feeling of not being safe in public places during the darkhours of the day. That feeling of not being safe is a subjective experience and is individual for everyperson. The natural light has a big impact on how the city is experienced by the population of thecity. Because of Sweden’s geographic location, there are many dark hours of the day over the courseof a year. Artificial lighting therefore needs to be used to compensate for the lack of daylight.Purpose: The purpose of this study is therefore to investigate what different factors there are thatimpact people’s perceived safety. The purpose is also to investigate the lighting’s meaning from asafety perspective.Method: The authors of this study have familiarized themselves with previous research and theorieson the subject. Based on what emerged, the authors have designed a survey that aims to collectqualitative and quantitative data. Data collected through the survey have formed the basis of thisstudy’s empirical data. The study is geographically limited to a specific street located in centralMalmö. The survey took place on three different occasions.Results: From the data analysis, it emerged that lighting is only one of many factors that areimportant for people’s experience of safety in public places. A combination of several factors istherefore required for a place to be perceived as safe by its surroundings. Lighting, human presence,the microclimate of the place, activities on the streets and supervision of the area are some of themain factors that emerged. The results of the study also show that people of the female sex, to agreater extent than men do, generally tend not to feel safe in public places when its dark.Conclusion: The perceived safety is an individual experience that should form the basis for thedesign of a place, in combination with the place’s main purpose. Due to this, it is required that theoutside architect involves the people staying at the site in order to optimize an experience of feelingsafe.Design proposal: Finally, what emerged in the study’s results has been applied as a designproposal for Per Weijersgatan.

En trend inom svensk stadsbyggnad idag är att försöka återskapa stadsdelar med innerstadens karaktär i nybyggnadsområden. Dessa gator konstrueras i många fall inte i närheten av städernas traditionella stadskärnor där de från början uppkom. Det finns en del röster inom ämnet som pratar om hur en stadsgata som gynnar folkliv ska se ut. Friisgatan i Malmö har vid en opinionsundersökning blivit utsedd till stadens hetaste gata. Detta gav oss en bra anledning att använda den som en fallstudie för denna uppsats då den identifierats besitta fysiska egenskaper som lockar människor. Syftet med uppsatsen är att förstå vilka fysiska egenskaper Friisgatan besitter. Vidare är syftet också att skapa kunskap kring hur Friisgatans fysiska egenskaper påverkar användningen av gatan.Metoder som används i fallstudien genomförd i denna uppsats innefattar kartstudier, inventering, passiv observation samt kortare samtalsintervjuer som komplement. Litteratur som behandlar gators fysiska egenskaper har studerats för att kunna förstå de resultat empirin har genererat.Arbetets slutsats är att kontinuerligt folkliv skapas genom ett samspel mellan flera olika fysiska egenskaper. Var gatan är placerad i förhållande till närliggande noder skapar flöden. Dessa flöden stannas upp genom att byggnader och gränssnitt skapar förutsättning för att verksamheter ska finnas. Dessa verksamheter gör anspråk i det offentliga rummet som lockar människor att stanna upp. / A current trend within the Swedish city planning is to try to recreate inner city-like areas on the outskirts of Swedish cities where new neighbourhoods are being built. There are different opinions regarding what a lively city street should look like. Friisgatan in Malmö in south of Sweden is an inner city street that has been previously chosen as the “coolest” street in the city. This provided us with an excellent reason to use this street as a case study for this thesis as the street seems to possess the characteristics of a “people magnet”. The aim of this thesis is to understand what physical features are prevalent on Friisgatan. Further, the aim is to create understanding for how these features affect street life.The methods used in the case study part of this thesis include: map studies, inventory, unstructured observation as well as informal interviews conducted on Friisgatan. We researched literature about physical street features to help us better understand the results the empirical study generated.The conclusion of this thesis is that the continuous street life is created through a range of interconnecting features. The ability of buildings and urban interfaces to house different kinds of businesses is essential, along with the location of the street in relation to nodes, for creating a stable flow of people. Street businesses are able to claim the public space outside of their shops which ultimately results in passers-by becoming part of the continuous street life.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus. / The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

The concept of the circular economy has existed for a long time in various historical and political contexts. Still, it has gained significant popularity over the past decade, primarily due to the efforts of the Ellen MacArthur Foundation. Today, it is embraced by diverse stakeholders, including governmental bodies, influential forums, leading corporations, consulting firms, cities, and regions. This thesis details the development of narratives surrounding the circular economy and examines how contemporary university researchers perceive and define the concept. The findings reveal strong contrasts between different narratives, both in the literature and among interviewed researchers. The varied interpretations of the circular economy concept allow it to be adapted to different contexts, contributing to its widespread appeal. However, some view the circular economy as a consultant-driven concept that struggles to meet its promises, while others see it as the only viable alternative to the linear economy. Despite its name, the circular economy is primarily a model of material flows rather than an economic model. In the built environment, particularly in the construction and demolition sector, the principles of the circular economy—such as reduced resource use and increased recycling—are of higher interest due to the sector's substantial emissions and waste. / Cirkulär ekonomi som idé har funnits under lång tid i olika historiska och politiska sammanhang, men dess popularitet har ökat de senaste tio åren, främst till följd av Ellen MacArthur Foundations arbete. Idag har begreppet omfamnats av allt ifrån statliga organ, inflytelserika forum, ledande företag, konsultfirmor, till städer och regioner. Denna studie undersöker hur narrativen kring cirkulär ekonomi har utvecklats över tid och hur samtida universitetsforskare uppfattar och definierar begreppet. Resultatet visar att det finns en stark kontrast mellan de olika narrativen, både i litteraturen och bland de intervjuade forskarna. De varierande tolkningarna av begreppet cirkulär ekonomi gör att det kan anpassas till olika ändamål, vilket har bidragit till dess popularitet, även om synen på cirkulär ekonomi skiftar – vissa ser den som ett konsultdrivet koncept som har svårt att uppfylla sina löften, medan andra ser den som det enda hållbara alternativet till den linjära ekonomin. Trots sitt namn är cirkulär ekonomi främst en modell för materiella flöden snarare än en ekonomisk modell. Inom den byggda miljön, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, är grundprinciperna för cirkulär ekonomi såsom minskad resursanvändning och ökad återvinning av större intresse på grund av sektorns betydande utsläpp och avfall.

During the period 1967-1995, Swedish mental healthcare underwent a complete re-organisation, starting with county councils taking over responsibility for mental healthcare from the state. Asylums were then phased out and mental health care moved closer to patients. The Mental Health Reform of 1995 completed this decentralisation and put the emphasis on an independent and integrated life as a citizen in society and the idea of a dwelling of one’s own. This thesis describes and analyses spatial aspects of decentralised mental healthcare in Sweden, focusing on the decentralisation discourse regarding organisation, localisation, patient care and working methods behind decentralisation and its spatial performance. A case study of decentralised mental healthcare in Nacka, a Stockholm suburb, between 1958-1999 examines in particular the emerging decentralisation discourse 1958-1973, The Nacka Project 1974-1980 (one of the first examples of community care in Sweden), psychiatry in Nacka 1980-1994 and the official report Welfare and Freedom of Choice from 1995. The methods used include studies of documents, interviews, visual and architectural drawing analysis. The theoretical point of departure for the analysis is a post-structural heterogeneous concept of space where spatial materiality and discursiveness are looked upon as intertwined.    The result shows that the re-organisation of mental healthcare brought about a substantial spatial transformation. Normalisation of patients’ lives involved integration into society and support for independent living. The local environment was the main trope for the early stage of decentralised mental healthcare, but the notion of a dwelling of one’s own became the important trajectory to an independent life after 1995. The idea of the patient is challenged by the independence discourse, which could be said to contain an idea of the ‘non-patient’. Overall, it can be concluded that spatial organisations of the built environment are never value-free or neutral. They reflect, enable and constrain power relations in a society and material space can contribute to the power of one group at the expense of another. Furthermore, the results of the spatialities, or the meanings, cannot be predicted. It is therefore crucial to distinguish power in all its configurations and scales and to keep negotiations alive, especially within the field of mental healthcare, but also in the care sector as a whole and in other societal institutions where policies buildings and built environment interact with user practices. This kaleidoscopic perspective can be used for examining complexities in the past and present and for encouraging future potentialities in the process of making/enacting spatial relations. / QC 20120306

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Detta examensarbete utforskar konceptet cirkulär ekonomi i relation till samhällsbyggnadssektorn i form av cirkulärt byggande. Motivationen bakom uppsatsen grundar sig på övertygelsen om att cirkulärt byggande kan vara ett viktigt verktyg för att driva framtidens stadsplanering mot ökad ekologisk hållbarhet. Arbetet ämnar att undersöka rådande ramverk och definitioner, samt vilka förutsättningar som finns för cirkulärt byggande nationellt och i Malmö. Likaså ges förslag på hur cirkulärt byggande kan appliceras på en stad som Malmö, som strävar efter att bli “en ledande miljöstad” och uppnå klimatneutralitet 2030 genom cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande. Genom en kvalitativ studie belyser arbetet ambitioner och utmaningar kring cirkulärt byggande. Uppsatsen granskar bland annat rådande lagstiftning, riktlinjer, styrdokument, policys och kunskap från ett nationellt och kommunalt perspektiv. Likaså används även internationella exempel på cirkulärt byggande för att exemplifiera olika cirkulära principer som potentiellt kan tillämpas i Malmö. Trots varierande definitioner av cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande slår uppsatsen fast i att det finns ett gemensamt mål: minskat avfall och en övergång från linjärt till cirkulärt ekonomiskt system. På både nationell och kommunal nivå finns en strävan mot cirkulärt byggande. Dock måste politiska hinder och bristande enhetliga definitioner övervinnas, varav flera olika strategier har föreslagits för att främja cirkularitet. Genom olika åtgärdsförslag och inspiration av befintliga cirkulära projekt, samtidigt som den lokala kontexten beaktas, kan Malmö utveckla effektiva strategier för att uppnå cirkulärt byggande. Det finns en gemensam strävan att skapa en mer hållbar stadsutveckling, vilket genom samarbete och innovativa lösningar kan göra Sverige och Malmö till föregångare inom cirkulärt byggande för en mer hållbar framtid. / This thesis explores the concepts of circular economy in relation to the construction sector through circular construction. The motivation behind the thesis is based on the conviction that circular construction can be an important tool for instigating future urban planning toward increased ecological sustainability. The thesis intends to examine the current framework and definitions, as well as which conditions that exist for circular construction nationally and in Malmö. Likewise, the thesis gives suggestions on how circular construction can be applied in a city like Malmö, which aims to become "a leading environmental city“ and achieve climate neutrality by 2030 through circular economy and circular construction. Through a qualitative study, the thesis highlights the ambitions and challenges of circular construction. The thesis reviews current legislation, guidelines, policy documents, and knowledge from a national and municipal perspective. It also uses international examples of circular construction to exemplify various circular principles that can potentially be applied in Malmö. Despite varying definitions of circular economy and circular construction, the essay concludes that there is a common goal: reduced waste and a transition from a linear to circular economic system. At both national and municipal levels, there is a striving towards circular construction. However, political obstacles and lack of uniform definitions must be overcome, of which several different strategies have been suggested for promoting circularity. With different measure proposals and inspiration from existing circular projects, while considering the local context, Malmö can develop effective strategies to achieve circular construction. There is a common desire to create a more sustainable urban development, which through collaboration and innovative solutions can make Sweden and Malmö pioneers in circular construction for a more sustainable future.