There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain.  The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar.

The construction sector is an important actor in the work of reducing CO2 emissions, and keeping global warming under 2°C. From 1 January 2022, a new legislation entered into force in Sweden regarding climate declaration for new buildings. The study aims to investigate how the act may impact construction engineers’ daily work, and if they possess the competence the act require. Furthermore, the study explores construction engineers’ and Sweco’s approach towards such change, and identify how Sweco as an organization should manage the change in order for a sufficient implementation.  A qualitative method was applied, primary data were collected through five semi-structured interviews with one sustainability coordinator, three construction engineers, and one project manager. The interviews covered the current project conditions, Sweco’s work with the act of Climate Declaration, the awareness and approach among construction engineers, and their competence for complying with the legislation. A literature review was conducted to identify common obstacles and necessary actions within change management.  The result identified that the implementation of the act will require a change in attitude towards sustainability. Today, construction projects address the factors: quality, time, and cost as measures for success. The ignorance of sustainability targets will not continue as projects must comply with the act. From the perspective of Sweco’s management, it is reasonable that the construction engineers will provide A1-A4 of the act, since the construction engineers’ work will be dependent on the emission limitation the act will require.  Nevertheless, although, all interviewees understand the importance of the sustainable transition the industry need, the construction engineers feel rejection towards providing what the act require. This is founded in the identified limited knowledge the construction engineers possess regarding LCA and emissions related to materials. The result indicates, however, that it is possible to change their mindset and achieve readiness with direct and right communication. Yet, the lack of knowledge remains even if readiness is achieved. Hence, the result show that Sweco with a favorable organizational structure needs to improve their sustainability work and provide obligatory education for the engineers.  It is moreover concluded that the communication regarding the change and sustainability in general within construction projects must be prioritized, to solve the implementation hindrances that may arise. First, the construction engineer has to entry projects in an early stage, which is not always the case. Second, construction projects’ time and cost budgets are interpreted as tight. Hence, it is important to make a sufficient time estimation of the time the construction engineers require in order to comply with the act, and further include it in the budget.  All interviewees have, however, high trust that the industry will solve the implementation of the act as it is today, but the future limitations of emissions that will be implemented is perceived to be the major obstacle. Luckily, there is still time to anchor the change within the industry, but it is important to start working for it now, as change takes time. / Byggsektorn är en viktig aktör i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid, och hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Från den 1 januari 2022 trädde en ny lagstiftning i kraft i Sverige om klimatdeklaration av nya byggnader. Studien syftar till att undersöka hur den nya lagstiftningen kan komma att påverka byggingenjörers dagliga arbete och om de besitter den kompetens lagen kräver. Vidare utforskar studien konstruktörers och Swecos förhållningssätt till sådan förändring, och identifierar hur Sweco som organisation bör hantera förändringen för att få en tillräcklig implementering.  En kvalitativ metod användes, primärdata samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en hållbarhetskoordinator, tre konstruktörer och en projektledare. Intervjuerna omfattade de aktuella projektförutsättningarna, Swecos arbete med klimatdeklarationen, medvetenheten och förhållningssättet bland konstruktörer och deras kompetens att följa lagstiftningen. En literturundersökning genomfördes för att identifiera vanliga hinder och nödvändiga åtgärder inom förändringsledning.  Resultatet identifierade att genomförandet av lagen kommer att kräva en förändring i attityden till hållbarhet. Idag används faktorerna: kvalitet, tid och kostnad som mått på byggprojektets framgång. Ignoransen av hållbarhetsmål kommer i och med lagstiftningen inte att kunna fortgå. Från Swecos lednings perspektiv är det rimligt att konstruktörerna tillhandahåller A1-A4 av lagen, eftersom konstruktörernas arbete kommer att vara beroende av den utsläppsbegränsning lagen kommer att kräva.  Trots att alla ingenjörer i studien förstår vikten av den hållbara omställning som branschen behöver, är konstruktörerna avvisande mot att tillhandahålla vad handlingen kräver. Detta bygger på den identifierade begränsade kunskap konstruktörerna besitter om LCA och materialrelaterade utsläpp. Resultatet tyder dock på att det är möjligt att förändra sitt tänkesätt och uppnå beredskap med direkt och rätt kommunikation. Men bristen på kunskap kvarstår även om beredskap uppnås. Resultatet visar därför att Sweco med en gynnsam organisationsstruktur behöver förbättra sitt hållbarhetsarbete och tillhandahålla obligatorisk utbildning för ingenjörerna.  Det dras vidare slutsatsen att kommunikationen kring förändringen och hållbarhet generellt inom byggprojekt måste prioriteras, för att lösa de genomförandehinder som kan uppstå. Först och främst måste konstruktören komma in i projekt i ett tidigt skede, vilket inte alltid är fallet. För det andra tolkas byggprojekts tids- och kostnadsbudgetar som snäva. Därför är det viktigt att göra en god tidsuppskattning av den tid konstruktören behöver för att följa lagen, och vidare inkludera den i budgeten.  Alla intervjupersoner har dock hög förtroende för att branschen kommer att lösa genomförandet av lagen som den ser ut idag, men de framtida begränsningar av utsläpp som kommer att genomföras, uppfattas vara det största hindret. Som tur är finns det fortfarande tid att förankra förändringen inom branschen, men det är viktigt att börja jobba för det nu, eftersom förändring tar tid.

Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. / Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.

Byggindustrin har hamnat på efterkälken i arbetet med att integrera produktutvecklingsprocesser. Ett traditionellt arbetssätt har resulterat i svårigheter att hantera kundkrav i en komplex industrid är många olika aktörer är inblandade. Kundernas krav blir ofta dåligt kommunicerade vilket resulterar i förseningar och ekonomiska förluster i projekt. Studien syftar till att undersöka och utvärdera olika metoder för att identifiera och översätta kundkrav till tekniska lösningar i byggindustrin. Dessutom är syftet att testa och utvärdera en metod från tillverkningsindustrin på byggindustrins produktutvecklingsprocess. För att uppfylla syftet gjordes en kartläggning över vilka metoder organisationer använder för att översätta kundkrav till tekniska lösningar, samt en utvärdering av dessa i ljuset av fördelar och nackdelar. För att testa metoder från tillverkningsindustrin användes metoderna Quality Function Deployment och Pugh’s matris. För att besvara de vetenskapliga frågeställningarna byggdes en teoretisk referensram kring ämnet. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer på två olika organisationer och en workshop på en av organisationerna. Den teoretiska bakgrunden presenterar olika perspektiv på vem kunden är i byggprocessen och olika vetenskapliga metoder som används för att översätta kundkrav till tekniska lösningar. De sex respondenterna som hördes i intervjuerna och workshopen arbetar inom organisationer som verkar i byggindustrin. Resultatet visade på att organisationerna inte använder någon vetenskapligt förankrad metod utan förlitar sig på traditionellt beprövade metoder. De båda organisationerna arbetar på olika sätt då den ena arbetar kontinuerligt mot en och samma beställare och den andra har olika beställare för varje projekt. Den gemensamma positiva aspekten med deras nuvarande metoder är att arbetet går snabbt. Den gemensamma svårigheten är i kommunikationen för att förhindra möjliga ändringar av krav under projektets gång. De testade metoderna Quality Function Deployment och Pugh’s matris visade sig vara svåra att använda i en av organisationernas arbetsprocess. Studien visar på att det finns ett behov för företagen att arbeta vidare med utvecklingen av deras metoder, där delar av befintliga produktutvecklingsprocesser kan integreras. I ett större perspektiv finns det ett behov i byggindustrin av fler studier inom det här ämnet med tester av andra metoder. / The construction industry is limited in its progress to incorporate product development processes in their line of work. Due to a traditional way of working, difficulties in managing customer requirements have increased. The construction industry is complex with many different clients and variables, where customer requirements are often poorly communicated, thus resulting in delays and projects exceeding budget expectations. This degree project aims to investigate and evaluate methods to identify and translate customer requirements into technical solutions in the construction industry. In addition, the purpose is to test and evaluate methods from the manufacturing industry in the construction industry's product development process. To fulfill the purpose, different methods used in organizations to translate customer requirements to technical solutions were mapped and evaluated after their advantages and disadvantages. Quality Function Deployment and Pugh’s matrix were used to test a method from the production industry in one of the organization's processes. To answer the research questions, a theoretical framework was formed and semi-structured interviews were conducted. Also, to test a method from the production industry, a workshop was concluded at one of the organizations. Two organizations and six respondents were included in the study, where all respondents work within organizations that operate in the construction industry. The theoretical framework demonstrates several perspectives of who the customers are in the construction industry as well as different scientifically proven methods to identify and translate customer requirements into technical solutions. Instead of using scientifically established methods, the results exposed that the organizations rely on traditional proven methods. The two organizations work in different ways, as one continuously works with one customer and the other has different clients for every project. The shared positive aspect with the organization's methods is the swiftness, and the negative is the communication between different counterparties that prevent modification of requirements during the project. The tested methods, Quality Function Deployment och Pugh’s matrix proved to be difficult to use in one of the organization's processes. This project reveals a need for the organizations to develop their methods where parts of the existing product development processes can be integrated. Further on, there is a demand for more studies and tests of methods within the construction industry.

För att möta målsättningarna om klimatneutralitet i Europa 2050 ställs byggindustrin inför ett krav på förändring. Digitalisering och digital transformation av sektorn har potential att bidra till att uppnå målet och de krav som ställs. Det innebär dock ett förändringsarbete i en traditionell sektor där alla involverade individer kommer påverkas i både hur branschen historiskt sett ut och hur den potentiellt kommer att förändra roller och ställa nya krav på kompetens. Tidigare forskning fokuserar på tekniken och är på en hög abstraktionsnivå och lägger inte mycket fokus på individerna som befinner sig mitt i en potentiell transformation. Deras branschkunskap och domänexpertis tas det inte tillvara på. Detta är individer som, trots lägre kunskaper om digital transformation, har en vital inblick i hur processer fungerar och vad det kan innebära för en digital transformation inom sektorn. Genom att intervjua projektledare som arbetar mellan en digital och analog del av byggnadsprocessen ämnar studien att belysa de hinder, utmaningar och möjligheter som finns och måste finnas i åtanke vid en digital transformation av sektorn. Detta för att undvika motstånd vid en implementering och öka möjligheterna för en framgångsrik transformation av industrin. / To meet the goal of climate neutrality in Europe by 2050 the construction industry is facing demands of change. Digitalization and digital transformation of the sector have the potential to contribute towards this goal and the set demands. It will, however, imply significant change of a traditional sector where every involved individual will be affected, both from a historical standpoint and in how roles and competence requirements will change. Previous research in this topic focuses on the technologies and is on a higher abstraction level, and the focus on individuals within this digital transformation is lacking. The professional’s industry- and domain-knowledge is not taken advantage of. These are individuals, that despite lesser knowledge about digital transformation, have a vital insight in how processes work and how these can implicate a digital transformation of the sector. By interviewing project managers, who work between a digital and analogue part of the building process, this study intends to shine a light on the barriers, challenges and opportunities that exist and need to be acknowledged in regard to digitally transforming the sector. This to avoid resistance when implementing and increase opportunities for a successful transformation of the industry.

Denna uppsats lyfter fram betydelsen av ekonomiska incitament för att stimulera återanvändning av byggmaterial i Sverige. Trots att byggindustrin ser fördelarna med återanvändning, visar studien att det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för att göra det till en standardpraxis. Genom semistrukturerade intervjuer med representanter från byggindustrin och litteraturstudie, identifierade studien flera hinder som kvalitetsgaranti, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska utmaningar. Studiens syfte var att undersöka vilka ekonomiska incitament som kunde främja användningen av återanvända byggmaterial och identifiera potentiella hinder för deras implementering. Resultaten tyder på att det för närvarande saknas direkta ekonomiska incitament som uppmuntrar byggföretag till att återanvända byggmaterial. Flera hinder har identifierats, bland annat utmaningar rörande kvalitetsgarantier, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska svårigheter. Studien framhåller också att det krävs mer omfattande politiska och ekonomiska initiativ för att stimulera användningen av återanvända byggmaterial. Uppsatsen bidrar till den befintliga forskningen genom att ge rekommendationer till beslutsfattare och andra aktörer inom byggsektorn som är intresserade av att främja hållbarhet och miljövänliga metoder. Den föreslår att framtida forskning bör inriktas på att utforma och testa specifika ekonomiska incitament för att främja återanvändning av byggmaterial. Av studien framkommer det att byggföretag identifierar en mängd hinder och utmaningar vid återanvändning av byggmaterial. Det framkommer även att det finns en märkbar brist på ekonomiska incitament från staten för att främja användandet av återanvända byggmaterial i byggprojekt. Byggföretagen föreslog olika former av ekonomiska incitament som skulle kunna främja användningen av återanvända byggmaterial, inklusive bidrag, skattelättnader och digitala plattformar. Det fanns även en variation i politiska åsikter gällande idén om att införa ekonomiska incitament för att främja återanvändningen av byggmaterial, med en del som stödde idén och andra som motsatte sig den. / This paper highlights the importance of economic incentives in stimulating the reuse of building materials in Sweden. Although the construction industry recognizes the benefits of reuse, the study shows that there are insufficient economic incentives to make it a standard practice. Through semi-structured interviews with representatives from the construction industry and a literature review, the study identified several barriers such as quality assurance, building regulations, lack of knowledge, and economic challenges.The purpose of the study was to investigate what economic incentives could promote the use of reused building materials and identify potential barriers to their implementation.The findings suggest that there are currently no direct economic incentives that encourage construction companies to reuse building materials. Several obstacles have been identified, including challenges related to quality guarantees, building regulations, lack of knowledge, and economic difficulties. The study also emphasizes that more extensive political and economic initiatives are needed to stimulate the use of reused building materials. The paper contributes to the existing research by providing recommendations to policy makers and other actors in the construction sector who are interested in promoting sustainability and environmentally friendly methods. It suggests that future research should focus on designing and testing specific economic incentives to promote the reuse of building materials. In its conclusions, it emerges that construction companies identify a multitude of obstacles and challenges when reusing building materials. It also appears that there is a noticeable lack of economic incentives from the state to promote the use of reused building materials in construction projects. Construction companies suggested different forms of economic incentives that could promote the use of reused building materials, including grants, tax relief, and digital platforms. There was also a variation in political opinions regarding the idea of introducing economic incentives to promote the reuse of building materials, with some supporting the idea and others opposing it.

The purpose of this study is to examine how male-dominated organizations approach health and safety. It seeks to create a foundation for how male-dominated organizations can respond to challenges related to health. To achieve this, semi-structured interviews have been conducted  with nine practitioners within health and safety, and we interpreted the resulting data through coding and thematizing. The analysis shows that views on health within male-dominated organizations can be sorted into salutogenic and pathogenic perspectives. Overall, there is a larger focus on safety within the field of health and safety, which may be due to male-dominated culture, stigma or a lack of knowledge regarding health and how to promote it. / Studiens syfte har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsa och säkerhet tänker kringoch arbetar med hälsa. Studien berör även frågor gällande hälsoarbetet i en mansdomineradindustri och en målsättning med studien är att tillföra en grundförståelse för hur hälsa inommansdominerade yrken kan se ut, vad för utmaningar som kan förekomma och vad förutvecklingsmöjligheter som finns. För att besvara studiens syfte har det genomförtssemistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma som arbetar med hälsa och säkerhet. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning, tematisering och etttolkningsperspektiv. Tolkningen av resultatet visar att synen kring hälsa och hälsoarbete gick attdela in i både ett salutogent och patogent perspektiv. I sin helhet finns ett större fokus påsäkerhetsarbetet inom hälsa och säkerhet i byggindustrin som beror på en stark kultur kopplattill det mansdominerade yrket samt stigma och bristfällig kunskap kopplat till hälsa ochhälsoarbetet.