Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II. Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II. Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade. Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Generellt kunde en negativ attityd till lågkolhydratkost urskiljas. För att upprätthålla en evidensbaserad hälso- och sjukvård är det av största vikt att diabetessjuksköterskor får möjlighet att inom arbetsplatsen hålla sig uppdaterade om aktuella forskningsresultat samt att skapa reflektion kring vilken extern och intern påverkan sjuksköterskor kan exponeras för. / Background Diabetes type II is an increasing problem on a national and global scale. Low carbohydrate diets have created debate in today society, all though it has come to show positive effects in studies made on this patient group. In the national guidelines by The National Board of Health and Welfare moderate low-carbohydrate diet is described as a primary diet recommendation for patients with diabetes type II. Aim To investigate the attitude and knowledge of nursing staff towards low-carbohydrate diets as a method for patients with diabetes type II to achieve positive health benefits. Method Qualitative semi-structured interviews with seven nurses in district health centers in Uppsala, Sweden. Result The nursing staff had observed health benefits as a result from low-carbohydrate diets in their daily clinical work with patient suffering from diabetes type II, yet none of the nurses did suggest patients to eat according to this diet. Apprehensions that low-carbohydrate diets, and specifically the increased intake of fat, would contribute to an increased risk of heart disease or cause other harmful bodily effects over a long period of time were described. The awareness of national guidelines and recommendation did vary widely among the nurses. Conclusion Awareness and knowledge regarding a low carbohydrate diet when it comes to patients with diabetes type II ranged with the diabetic nurses in Uppsala Primary Care. Generally, a negative attitude towards low carbohydrate diet could be distinguished. To maintain an evidence-based health care, it is important that diabetes nurses have the opportunity to be updated of current research and to make reflections on what kind of external and internal influences nurses may be exposed to.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori. Resultatet visar att enhetscheferna anser att deras förtroende för omsorgspersonalen är avgörande för att hemtjänstverksamheten ska fungera. Samtidigt visar resultatet att de kontrollåtgärder enhetscheferna använder inte är tillräckliga för att skydda brukaren från stöld, varför fortsatt forskning kring hur detta skydd kan se ut rekommenderas. / The present paper deals with unit managers trust for care staff in home care from a unit manager's perspective. Since trust is a concept that may vary depending on the area under study, defined the essay examination to cover the unit managers' confidence in the existence of social care staff who steal in the homes of patients. Care Personals thefts of users of home care is an unexplored area, the only thing that can certainly be said is that it exists. Therefore, the paper aims to examine how the unit managers' confidence image and control measures appear to have confidence in the existence of theft. The theories used for the analysis is Uslaner´s theory of moral and strategic trust and Luhmann´s theoretical functional analysis of trust as well as Cohen’s and Felson´s routine activity theory. The results show that the unit managers believe that their confidence in social care staff are essential to home care business to work. While the results show that the control unit managers are using is not adequate to protect the user from theft, so continued research on how this protection could look like is recommended.

Rapportens syfte är att i en fallstudie undersöka vilka effekter personalen på ett vård och omsorgsboendeti Filipstads kommun upplever i sin vardag, efter att ett nytt IT-system implementerats, för att bedöma om upphandlingsprocessens genomförande ligger till grund för effekterna personalen upplever. Detta ämne är aktuellt, då digitalisering inom vården ingår allt mer i personalens vardag inom vård och omsorg. Effekter efter en implementering av ett IT-system uppstår alltid, men frågan är om effekterna påverkar vård och omsorgspersonalens vardagliga arbetssituation på ett positivt eller negativt sätt. Detta är en fallstudie med kvalitativ inriktning, där metodvalen är semistrukturerad intervju och deltagande känd observation. Utifrån den insamlade teorin utformades de intervjufrågor som användes vid intervju med säkerhetssamordnare (SS ) och upphandlingschef (UC) för Filipstads kommun som är IT-systemets beställare. Efter intervjun med SS och UC i sammanhållning med teori utformades de intervjufrågor som ställdes till gruppledaren för vård och omsorgsboendet samt fem stycken personal på vård och omsorgsboendet, varav fyrast jobbar dag och en jobbar natt. Resultatet av fallstudien visar att upphandlingsprocessen och implementeringen av IT-systemet utförts utan några större brister, men IT-systemet har en hög dysfunktionalitet. Respondenternas och gruppledarens syn är att kraven sett annorlunda ut om de fått medverka vid kravinsamlingen, denna syn stöds inte av det som framkommit under rapportens skrivande.Dock har personalens vardagliga arbetssituation försämrats efter det nya IT-systemet implementerats. Syftet med det nya IT-systemet var att personalen skulle känna sig tryggare och ha bättre koll över brukarna. Detta har inte uppnåtts då IT-systemet har en så hög dysfunktionalitet att en slutbesiktning varit omöjlig att genomföra.

O objetivo deste estudo foi verificar a percepção de médicos, enfermeiros e auxiliares ou técnicos a respeito das infecções hospitalares e de suas práticas de prevenção e controle. Realizou-se entrevista semi-estruturada com oito profissionais de cada categoria, que atuam em hospitais da cidade de São Paulo, com comissão de controle de infecção de acordo com as normas legais. A motivação inicial foi a não aderência dos profissionais de saúde às principais recomendações da CCIH, aliada a sua ineficácia em alterar os comportamentos destes em relação a estas medidas. Observouse que os profissionais de saúde adquiriram na sua prática conhecimentos sobre as infecções hospitalares e sua prevenção, mas sentem dificuldades para incorporar estas medidas no atendimento aos pacientes. Tendem a atribuir sua ocorrência ao acaso, condições inadequadas de trabalho ou buscam culpado. Nos hospitais existe uma divisão hierárquica rígida do trabalho. Os médicos exercem o comando das ações diagnósticas e terapêuticas, e atribuem as infecções hospitalares ao acaso, associado à gravidade do paciente. Os enfermeiros gerenciam os cuidados prestados aos pacientes. Atribuem as infecções hospitalares aos procedimentos invasivos e falhas na atenção prestada aos pacientes. Os auxiliares prestam diretamente o cuidado assistencial e relacionam os casos de infecção a algum culpado, procurando identificar o profissional ou a ação que levou a contaminação. Em relação às medidas de prevenção e controle das infecções hospitalares, os profissionais de saúde reconhecem que a CCIH pode ser uma fonte de informações epidemiológicas e científicas, que os auxilia na prática profissional, porém os papéis não estão claramente delimitados e isto gera conflitos ou omissões. Os médicos enfatizam a consultoria para prescrição de antibióticos. Os enfermeiros destacam o respaldo científico que é dado para suas dúvidas e padronizações. Os auxiliares relatam as aulas que são ministradas. Os principais problemas referidos são a deficiência de formação acadêmica em relação ao tema, dificuldade para o trabalho em equipe, as situações de emergência, quadro funcional deficiente e superpopulação de pacientes. A CCIH é percebida como um órgão de assessoria da direção e não exibe o mesmo rigor para propor medidas corretivas que envolvam a direção, tal como faz com os auxiliares e técnicos, principalmente em situações de aumento da incidência de infecção. A CCIH também é vista como um órgão fiscalizador e de punição. Embora não exista formação acadêmica específica em controle de infecção, os profissionais adquirem-na na sua prática / The objective of this study was to verify the perception of physicians, nurses and auxiliaries or technicians regarding to nosocomial infections and their prevention and control practices. A semi-structured interview was made with eight professionals of each category who work in hospitals in the city of Sao Paulo, with the commission of infection control according to the legal norms. The initial reason of this study was the noncompliance by the healthcare professionals to the main recommendations of CCIH (Center of Nosocomial Infection Control), besides its inefficiency to change their behaviors regarding to those attitudes. It was observed that healthcare professionals acquired in their practice knowledge on nosocomial infection and its prevention, but they have difficulty to incorporate those attitudes in the patient care. They tend to lay the occurrence on the casualty, the inadequate work conditions or look for someone to blame on. There is a rigid hierarchic division of work in the hospitals. The physicians perform the command of therapeutic and diagnostic actions, and they attribute nosocomial infections to the chances, associated to the severity of the patient. The nurses manage the care delivered to the patients. They attribute nosocomial infections to invasive procedures and failures of attention delivered to the patients. The auxiliaries deliver directly the assistance care and relate the infection cases to someone to blame, looking for identifying the professional or the action that led to contamination. Regarding to attitudes toward prevention and control of nosocomial infections, the healthcare professionals recognize that CCIH may be a source of scientific and epidemiological information, which helps them on the professional practice, although the roles are not clearly circumscribed and this generates conflicts or omissions. The physicians emphasize the consultancy to prescribe antibiotics. The nurses stress the scientific basis that is given to their doubts and standardizations. The auxiliaries report the classes given. The main problems mentioned are the deficiency of academic background related to the topic, the difficulty to work with a team, emergency situations, inefficient working board and patient overcrowding. CCIH is perceived as an institution of directory body assessment and it doesnt show the same rigor to propose corrective attitudes to enclose the directory body, as it does with auxiliaries and technicians, mainly in situations of higher infection incidence. CCIH is also seen as an inspection and punishment institution. Although professionals dont have specific academic background in infection control, they acquire it in their practice

OBJECTIF. Ces travaux de recherche ont étudié l’association entre la qualité de vie au travail (QVT) et les facteurs d’organisation auprès d’une population de personnels hospitaliers. METHODE. Deux études par questionnaires et deux études par entretiens semi-directifs ont été menées. Les études par questionnaires ont exploré les caractéristiques psychosociales professionnelles (JCQ), la qualité de vie (SF-12) et les contraintes psycho-organisationnelles des personnels (NWI-EO). Les entretiens se sont focalisés sur l’organisation du travail, l’environnement de travail, les relations interpersonnelles et l’influence du travail sur la santé. RESULTATS. Un total de 452 professionnels a participé aux enquêtes par questionnaires et 36 professionnels ont été interrogés en entretien. Les professionnels ayant vécu un transfert de services ont présenté des tensions au travail associés à un isolement social accrus et déclarent de plus fortes contraintes concernant le manque de communication ainsi que les relations dégradées au sein des équipes. Dans notre population, les autres principaux facteurs d’organisation associés à la dégradation des caractéristiques psychosociales et de la qualité de vie sont le fait de travailler plus de 2 week-ends par mois, d’être régulièrement de garde, de travailler dans des environnements non fonctionnels et de ne pas participer à des réunions régulières. CONCLUSION. Ces résultats appellent la gestion des hôpitaux à concevoir des processus de communication plus adaptés, de fournir un bon équilibre entre vie professionnelle et personnelle ainsi qu’un environnement ergonomique et fonctionnel. / AIM. These researches examined the association between quality of work life (QoWL) and organizational factors within health care workers. METHOD. Two studies by questionnaires and two studies by semi-structured interviews were conducted. Studies by questionnaires explored the professional psychosocial characteristics (JCQ), quality of life (SF-12) and psycho-organizational constraints (NWI-EO). The interviews focused on the work organization, the work environment, the interpersonal relationships and the influence of work on health. RESULTS. A total of 452 professionals participated in the studies by questionnaires and 36 professionals were interviewed. Professionals who lived a department relocation have presented an increase of job strain associated with social isolation and declared greater constraints concerning the lack of communication as well as team relationships. In our population, the other main factors associated with the degradation of psychosocial characteristics and quality of life are to work more than two weekends a month, to be regularly on call, to work in non-functional environments and to do not participate in regular meetings. CONCLUSION. These results call the hospital management to design more appropriate communication processes, to provide a good balance between professional and personal life as well as an ergonomic and functional environment.

Bakgrund: Forskning har visat att det förekommer brister i vårdpersonalens bemötande till patienter med psykisk ohälsa. Negativa attityder och beteenden är faktorer som kan påverka patienters förtroende för vården. Ett gott bemötande och en förtroendefull relation kan vara avgörande för patientens tillfredsställelse, behandlingsresultat och hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa samt hur vårdpersonals bemötande kan påverka patienten i psykiatrisk vård. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO som resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Teman som påvisades i resultatet var att bemötas som människa och behandlas lika, positiva och negativa upplevelser av attityder och beteenden, kommunikation, dialog, samtal, att bli lyssnad till och uppleva närvaro. Även interaktion, kontakt och fysisk kontakt framkom. Slutligen framkom temat relation som inkluderade bemötande, respekt, tillit, att bry sig samt att bli sedd. Slutsats: Denna litteraturöversikt redogör för att patienter med psykisk ohälsa upplever både ett gott och ett bristfälligt bemötande hos vårdpersonal. Detta kan ha en påverkan på patienters behandlingsresultat och hälsa. / Background: Research has shown that there are faults in the health care staffs treatment for patients with mental illness. Negative attitudes and behaviors are factors that can affect patients confidence in healthcare. A good treatment and a trusting relationship can be crucial to patient satisfaction, treatment outcomes and patient health. Purpose: The purpose of this study is to describe mental health care staffs treatment in psychiatric care to patients with mental illness and how the mental health care staffs treatment affects the patient in psychiatric care. Method: The design is a literature review. Data collection occurred in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO which resulted in 15 qualitative articles. Results: Themes that were detected in the results were to be treated as a human being and equal treatment, positive and negative experiences of attitudes and behaviors, communication, dialogue, conversation, to be listened to and experience presence. Also interaction, contact and physical contact appeared. Finally, the themes relationship that included treatment, respect, trust, caring and being seen was detected. Conclusion: This literature review describes that patients with mental illness experience both good and inadequate treatment of mental health care staff. This can affect patients' treatment results and health.

För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced

Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

Intentionen med denna studie har varit att genom en kvalitativ metod undersöka huruvida personer som arbetar inom hemtjänsten i Malmö stad upplever och uppfattar mötet med äldre där det uppkommer problem för personalen i deras arbete på grund av att den äldre har konsumerat alkohol. Detta genom att intervjua åtta hemtjänstpersonal angående deras förutsättningar att leva upp till lagen och den nationella och den lokala värdegrunden i Malmö stad. Vi vill även utröna om de anser att de har tillräckligt med kunskap inom området för att leva upp till dessa intentioner. Den insamlade empirin har bearbetats utifrån Aristoteles kunskapsteori med hjälp av de tre begrepp episteme, techne och fronesis samt utifrån teorin om handlingsutrymme. Det framkom i studien att intervjupersonerna inte främst uppger att det är deras kunskap som begränsar dem i att uppnå de intentioner som finns i lagar och värdegrunder, det som uppges vara de begränsande faktorerna är den äldres självbestämmande och organisationens resursbrist. Intervjupersonerna uppger att kunskapen de har och vilken de använder sig av i sitt arbete kommer främst från deras arbetslivserfarenhet vilket också styrks av tidigare forskning. När det i studien beskrivs hur det kan vara i mötet med de äldre som åsyftas i studien beskrivs detta att det kan se väldigt olika ut, där en del av intervjupersonerna beskriver att det i kan vara en tuff miljö att arbeta i. Då där det har förekommit rädsla för att utsättas för övergrepp. / The intention with this essay has been to study through a qualitative method whether or not people who is working in the homecare in Malmö city experience and perceive the meeting with elderly where there are problems for the staff in their work due to the fact that the elderly have consumed alcohol. By interviewing eight homecare staff regarding their prospects of living up to the law and the national and local value base in Malmö city. We also wanted to find out if they think they have enough knowledge in the area to live up to these intentions. The collected empiric has been processed from Aristotle's theory of knowledge using the three concepts episteme, techne and fronesis, and from the theory of “handlingsutrymme”. It was found in the essay that the interviewees do not primarily state that it is their knowledge that limits them in achieving the intentions contained in laws and the values, which is said to be the limiting factors, is the self-determination of the elderly and the organization's lack of resources. Interviewers state that the knowledge they have and which they use in their work comes mainly from their work experience, which is also supported by previous research. When it in the essay describes how it may be in the meeting with the elderly as referred to in the essay, this may look very different, some of the interviewees describe that in some cases it may be a tough environment to work in. Where they have occurred fear of being subjected to abuse.

Sammanfattning För att ge förutsättningar till optimal tillväxt och utveckling vårdas idag, tillsammans med andra behandlingar, prematura barnen på neonatalavdelningar hud mot hud. Vård hud mot hud av det prematura barnet sker oftast på mammas eller pappas bröst och forskning visar att detta är en gynnsam miljö för barnets utveckling och hälsa. Det har också en positiv inverkan på föräldrarnas anknytnings process. En otrygg anknytning kan leda till ohälsa längre fram i livet och det är därför viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att det finns forskning som visar hur personalen ska gå till väga för att ge stöd och hjälp till föräldrar att vårda sitt barn hud mot hud. Syftet med denna undersökning var att ta reda personalens uppfattning och erfarenheter av att vårda barn hud mot hud. För att undersöka detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med barnsjuksköterskor och barnsköterskor på en neonatalavdelning på ett sjukhus i mellan Sverige. Materialet som intervjuerna gav analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: personalens syn på sin roll, barnperspektiv och föräldraperspektiv. Kategorierna resulterade i temat ”motstridiga känslor hos personalen”. Detta framkom genom att personalen i sin roll och med sin kunskap om hud mot hud även behöver förhålla sig till barnets behov och barnets rätt till bästa vård samt föräldrarnas behov och svårigheter. Sammanfattningsvis framkom att kunskap, kunskapsöverförande samt att ge föräldrar praktisk hjälp är viktiga för att öka antal timmar barnet vårdas hud mot hud.