The ’upcycling’ term and concept have gained interest as a new strategy of implementing circularity within businesses, however the concept have not yet been defined, resulting in a somewhat divided perception of what it entails and what activities it includes. This misunderstanding may hinder the circular economy development. However, Standards have been discussed to add structure to the industry, concerning sustainable standards, they have been argued necessary in order to reach levels of necessary change. Thus, this study aims to explore what upcycling is, how such terminology is defined and standardized, furthermore how this might be a way to come closer to a circular textile industry. Together with a review of earlier research on standards, policies and around change in institutions, an in-depth literature review was conducted to depict the definitions on upcycling within different fields. Additionally, interviews were conducted with companies and ‘experts’ within the textile and fashion industry, investigating the industry’s perception on ‘upcycling’ along with standardization of such circular terminology. Findings of the study confirmed standards are an important way to reach a level of agreement enabling for a circular change. However, it existed split opinions on the definition of ‘upcycling’ and what activities that are in fact upcycling. Nonetheless most of the reviewed articles as well as respondents both amongst the companies as well as the ‘experts’ argued that it essentially means keeping value or adding value, financially and or value as material quality. However, concerning the activities and what the value adding activities are, it seems to depend in what state the discarded material or product are in. Hence it is important to evaluate before ‘upcycling’, making the process of upcycling more efficient, regarding material optimization, also financially more desirable, a win win. The thesis argues to provide with knowledge regarding the ‘upcycling’ concept, as well on the importance of agreed definitions through standards, how they are developed and how it encourages institutional change.

Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön. / The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject,which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.

En la actualidad el sector de la moda ha logrado posicionarse con mayor fuerza e importancia en el mundo y en el Perú. Esto se puede reforzar con lo que menciona Perú Retail en su plataforma web, la cual afirma que el mercado de moda podría llegar a mover unos US$ 1,326 millnes (Euromonitor International). Asimismo, es importante reconocer el rol importante que desempeñan los usuarios que deciden reinventarse ofreciendo prendas de segundo uso siguiendo los estándares de calidad, este fenómeno es conocido como el negocio de ropa de segunda mano. El presente proyecto se basa en la propuesta de una plataforma web intermediaria entre usuarios que poseen ropa o accesorios sin uso en buena calidad y clientes interesados en adquirir productos de moda con precios accesibles generando un proceso denominado economía circular. De esta forma, se evaluar la viabilidad operativa y económica de la venta de ropa y accesorios de segundo uso a través de la plataforma “Wara”. El internet y el avance en la tecnología permite optimizar las operaciones llevadas a cabo durante los diferentes procesos debido a que nuestras plataformas esenciales de venta son las redes sociales. El alcance mundial a través de canales on-line y la coyuntura actual son factores de oportunidad para implementar un negocio electrónico. La propagación del virus COVID 19 y la implementación de cuarentenas o estados de emergencia en diferentes países del mundo ha generado que las personas confinadas realicen prácticas de remodelación de dormitorios, guardar objetos sin uso pero sobretodo la limpieza de armarios. Ante ello, las personas a nivel mundial y nacional con la finalidad de obtener ingresos realizan este tipo de venta organica. Es importante señalar el crecimiento potencial y constante que muestra el mercado de reventa de moda, el cual se calcula un crecimiento de 20 veces más rápido que el mercado minorista peruano en los últimos tres años, según los índices de la investigación de Global Data para el Informe de la Segunda Mano 2019 (Perú Retail, 2019). Asocian este modelo de negocio con el impacto ambiental, el cual ha tomado mayor relevancia los últimos años. Es por este motivo, que se encontró potencial para el desarrollo de Wara, empresa que busca el bienestar social y medioambiental aportando significativamente con responsabilidad ante la realidad en la que se encuentra el planeta. / Currently the fashion sector has managed to position itself with greater strength and importance in the world and in Peru. This can be reinforced because Peru Retail (2019) mentions on its web platform that the fashion market could move around US $ 1,326 million (Euromonitor International). Likewise, it is important to recognize the important role played by users who decide to reinvent themselves by offering second-hand clothing following quality standards, this phenomenon is known as the second-hand clothing business. This project is based on the proposal of an intermediary web platform between users who have unused clothes or accessories in good quality and clients interested in acquiring fashion products with affordable prices, generating a process called circular economy. In this way, the operational and economic viability of the sale of second-use clothing and accessories through the “Wara” platform will be evaluated. The internet and the advancement in technology allow us to optimize the operations carried out during the different processes because our essential sales platforms are social networks. The global reach through online channels and the current situation are opportunity factors to implement an electronic business. The spread of the COVID 19 virus and the implementation of quarantines or states of emergency in different countries of the world have led to the confined people to carry out bedroom remodeling practices, store unused objects, but above all, closet cleaning. Given this, people worldwide and nationally in order to earn income carry out this type of organic sale. It is important to note the potential and constant growth shown by the fashion resale market, which is estimated to grow 20 times faster than the Peruvian retail market in the last three years, according to Global Data research indices for the Second Hand Report 2019 (Peru Retail, 2019). They associate this business model with the environmental impact, which has become more relevant in recent years. Regarding the financial structure of the project, it is essential to mention that the investment required to start operations is S / .6,029.24 and a financing of S / .50,000 to cover expenses and costs during the following operational years. The current situation does not allow the business model to be profitable due to the different limitations, which is why it does not show net profit in the projected 3 years. / Trabajo de investigación

Det finns två typer av affärsmodeller: den linjära och den cirkulära. Den linjära modellen är baserad på produktion-användning-avfall, medans den cirkulära modellen använder strategier för att undvika avfall. Textilindustrin är ansvarig för ett årligt avfall på 92 miljoner ton, den cirkulära modellen blir därav en viktig lösning. Det finns flera strategier för anpassning av en cirkulär modell. I denna studien kommer fokus vara på Reuse, Repair, Redesign & Recycling som har gemensamt fokus att undvika avfall. Syftet med studien är att undersöka om svenska mode/outdoor företag arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Studien kommer också undersöka vilka utmaningar samt möjligheter som finns i användandet av de fyra hållbarhetsmetoderna. För att undersöka syftet har en triangulering använts, varav en enkätundersökning har genomförts på 23 svenska företag om det arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Intervjuer har genomförts på två företag. Dessa arbetar med någon eller flera av de fyra strategierna, vilket blir en viktig del i förståelsen av utmaningar och möjligheter. I resultatet presenteras hur många företag som arbetar med hållbarhet metoderna, vilken som är den svåraste att använda sig av och varför. Resultatet presenterar också utmaningar och möjligheter med dessa cirkulära strategier. Resultatet visar att Reuse och Repair används till stor del av de tillfrågade företagen jämfört med Redesign och Recycle. / There are two kinds of business models: the linear and the circular. The linear model is based on make-use-dispose, while the circular model is looking for further strategies to reduce waste. Since the textile industry uses a lot of resources, the waste is calculated to be an astounding 92 million tons yearly and therefore circular economy is a crucial solution. There are several strategies for a business to act more circular. This study focuses on Reuse, Repair, Redesign & Recycling which all of them focuses on reducing the textile waste. The purpose of this study is to understand if Swedish fashion/outdoor companies use Reuse, Repair, Redesign & Recycling. The study will also research what kind of difficulties and possibilities working with these four strategies could potentially be. To examine the purpose of this study a triangulation method has been used. A survey has been conducted for 23 Swedish companies questioning if they work with Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Interviews have also been performed with two companies. These two are using some out of the four strategies, which will act as a critical part for the comprehension of the challenges and opportunities. The result will present how many of the companies that work with sustainable solutions, which ones are the hardest to achieve and why. It will also present challenges and possibilities with these circular strategies. The results illustrate that Reuse and Repair are more common as a sustainable solution in the company's business models than Redesign and Recycle.

When increasing the amount of recycled material in production the input materials are rarely homogenous which results in unavoidable waste streams. Utilizing this waste is of high importance when moving towards a Circular Economy and for firms to keep their circular identity. However, to achieve this, collaborations between firms are crucial. The purpose of this single case study is to develop a road map for how firms can create collaboration to strategically valorize waste streams from circular processes. Through a qualitative study based on 23 semi structured interviews the subject was investigated. The interviews were held in three phases with respondents from four different groups: the case company, potential collaborators, other firms with waste streams as well as subject experts. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis resulting in five themes. Moreover, this study resulted in a road map with three gears and multiple steps that companies should follow to create collaboration for valorizing waste streams. The three gears are: Gear 1: Internal preparation, Gear 2: Finding the right partner and Gear 3: Forming the collaboration. The study fills the gap in existing literature regarding the lack of a firm perspective of a concrete road map by which companies can go from producing a waste stream to creating a collaboration to valorize it. Both the managers of a company as well as an assigned person responsible for waste streams can benefit from the road map. Although the road map contains three consecutive gears, the containing steps can be considered individually or partly depending on the company’s circumstances. In addition, companies without circular processes can be inspired from the road map in their work of becoming more sustainable. / När mängden återvunnet material ökar i produktioner är ingångsmaterialen sällan homogena vilket resulterar i oönskade restströmmar. För att röra sig mot en cirkulär ekonomi och för att företag ska behålla sin cirkulära identitet är det av stor vikt att ta tillvara på avfallet. För att uppnå detta är samarbeten mellan företag mycket viktiga. Syftet med denna enfallsstudie är att utveckla en roadmap över hur företag kan skapa samarbeten för att strategiskt valorisera restströmmar från cirkulära processer. Genom en kvalitativ studie baserad på 23 semistrukturerade intervjuer undersöktes området. Intervjuerna genomfördes i tre faser med respondenter från fyra olika grupper: fallstudieföretaget, potentiell samarbetspartner, andra företag med restströmmar samt ämnesexperter. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys som resulterade i fem teman. Studien resulterade därmed i en roadmap bestående av tre växlar och flera steg vilka företag kan följa för att skapa samarbeten för att valorisera sina restströmmar. De tre växlarna är: Växel 1: Interna förberedelser, Växel 2: Hitta den rätta samarbetspartnern och Växel 3: Utforma samarbetet. Studien fyller gapet i den existerande litteraturen då företagsperspektivet i en konkret roadmap som beskriver hur företag kan gå från att producera en restström till att skapa samarbeten för att valorisera den saknas. Ledarna i ett företag samt en designerad person ansvarig för restströmmarna kan få nytta av av roadmapen. Trots att roadmapen består av tre påföljande varandra växlar kan de olika växlarna i roadmapen nyttjas individuellt eller delvis beroende på företagets omständigheter. Därtill kan även företag utan cirkulära processer inspireras av roadmapen i deras arbete att bli mer hållbara.

This study has contributed to the developing concepts of circular economy by assessing circular business models and to test different approaches for circularity in a measurable way. In our current era of time, we stand against environment challenges with a warming planet and resources scarcity. To mitigate the effect of greenhouse gasemissions and to find new more circular solutions to material demand. The developing concept of circular economy is aligned with these goals. In this study the climate impact and profitability of circular business models are investigated using material flow analysis. The result is an assessment of these parameters from a sustainability perspective for product organizations and show that longer lifetime and use period a product has the lower the yearly global warming potential. For profitability the assessment is dependent on more parameters such ascurrent business models, gross margin, raw material, logistics and distribution cost an increased profit is not as strongly connected to lifetime or use. When an increasedcircularity can be accomplished as a complement to current business (withoutsignificant cost increase) there is a possible profit.The study suggests an analysis model for investigate circular strategies in theAssessment model for circular business models. The study contributed to the practical adaptation of circular economy principles providing a suggested analysis framework .By applying circular economy principles and this assessment model it is possible to contribute to a more sustainable future for the system of planet Earth. / <p>2023-06-08</p>

I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Background: The internet of things (IoT) is transforming industries by enabling data-driven decision-making. IoT play a crucial role in the transition to a Circular Economy of businesses. However, the intrinsic features of the IoT, such as centralization, poor interoperability, and privacy and security vulnerabilities, pose several challenges. Blockchain technology offers potential solutions to these challenges and can enhance traceability and information reliability, while also creating new avenues of interactions and value creation. A combination of these technologies is called Blockchain of Things (BCoT). Additionally, technology such as BCoT and assist the adoption of Circular Economy, a paradigm of sustainable and resource-optimization activities.  Purpose: This study aims to explore the potential challenges of adopting Blockchain of Things and Circular Economy practices, and potential barriers of adopting Blockchain of Things for Circular Economy.  Method: The study uses an explorative-qualitative research method where primary data was gathered through semi-structured interviews. The data was then transcribed and categorized through the use of the Gioia-method, which was then applied to the TOE-framework.   Result: This study finds several barriers regarding Blockchain of Things and Circular Economy, such as lack of standardization, lack of data &amp; information, lack of knowledge, lack of regulations, and finally, slow mind-shift of decision makers.  Conclusion: The results of the study points toward greater systemic challenges of knowledge and standards. Conclusions that can be derived from this are  that industries are still in the early adoption phase of digitalization, which is the reason for a lack of insight and knowledge regarding new technologies. Additionally, identified challenges of a lack of standards, regulations, and know-how regarding Circular Economy showcases a lack of knowledge and confidence in being able to create competitive, sustainable circular activities. / Bakgrund: "Internet of Things" (IoT) är i skedet av att transformera industrier genom att möjliggöra datadriven  bestlutsfattande. IoT spelar även en stor roll i övergången till en Cirkulär Ekonomi av företag. Men flera av IoTs egenskaper såsom centrialisering, samverkan, integretitet, och säkerhet lägger grunden för flera utmaningar.  Blockchain teknologi och dess inbyggda funktioner medgör potentiella lösningar för dessa utmaningar och kan förbättra spårbarhet och pålitlighet av information, samtidigt som den kan skapa nya tillvägagångssätt och värdeskapande. En kombination av IoT och Blockchain kallas för Blockchain of Things (BCoT) Dessutom kan teknik som BCoT  underlätta integration av cirkulär ekonomi, ett paradigm för hållbara och resursoptimerande aktiviteter/handlingar. Syfte: Denna studie strävar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att integrera Blockchain of Things och cirkulära aktiviteter, och potentiella hinder för att integrera Blockchain of Things för cirkulär ekonomi. Metod: Studien använder sig utav en explorativ-kvalitativ forskningsmetod där primärdatan samlades genom semistrukturerade intervjuer. Datan transkriberades and kategoriserades med hjälp av Gioia-metoden, som sedan tillämpades till TOE-ramverket.  Resultat: Den här studien finner flera barriärer angående Blockchain of Things och Circular Economy, såsom brist på standardisering, brist på information och data, bristande kunskap, brist på regelverk och slutligen långsam förändrig av tankesätt hos beslutsfattare. Slutsats: Resultaten av studien pekar på större systemiska utmaningar av kunskap och standarder. Slutsatser som kan dras från detta är att industrin fortfarande befinner sig i tidig fas av digitaliseringen, vilket är anledningen till bristande insikt och kunskap om nya teknologier. Dessutom visar de identifierade utmaningar av brist på standarder, regleringar och tillvägagångssätt inom cirkulär ekonomi en brist på kunskap och förtroende för att kunna skapa konkurrenskraftiga, hållbara cirkulära aktiviteter.

Idag står byggsektorn bakom en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige. Under lokalanpassningar går en stor del av fungerande komponenter till avfall. Det behövs därför byggas på ett mer resurseffektivt sätt och för att minska avfallet samt undvika utvinning från jungfruliga resurser kan man arbeta med återbruk. Studiens syfte är att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, framförallt med hyresgästen. För att uppfylla syftet undersöktes utmaningarna med återbruk i den kommersiella fastighetssektorn, därefter föreslogs lösningar och incitament för implementering av återbruk i lokalanpassningsprojekt. Vidare har frågeställningarna besvarats genom en kvalitativ intervjustudie där intervjuer hölls med olika personer inom fastighetsbranschen, hyresgäster samt experter inom ämnet. Studiens resultat visar att de flesta aktörerna på marknaden upplever att både ekonomiska och sociala barriärer behöver tacklas för att driva fram återbruksarbetet i bygg- och fastighetsbranschen. Motståndet mot förändring orsakas av ett negativt mindset samt brist på aktörer och företagsidéer som kan främja återbruk. Flera respondenter ansåg även att återbruk leder till ökade projektkostnader. Däremot kan diverse åtgärder och strategier tillämpas för att effektivisera återbruksarbetet. Några exempel är att utföra tidigare inventeringar, sätta upp gemensamma mål, utbildningsmöjligheter samt incitament till andra aktörer. Dessutom visar resultatet att hyresgästen är samarbetsvillig i återbruksfrågan men att det i sådana fall krävs en tydlig diskussion från start, en gemensam målbild samt incitament i form av exempelvis nyckeltal. Däremot argumenterade flera hyresgäster för en kompensation i hyra om de väljer återbrukad inredning eller material. Det innebär att en återbrukspotential finns men att förändringar behöver ske på samhällsnivå för att stödja fastighetsbolagens återbruksarbete. Till exempel kan kommunen och staten öka kunskapen i branschen genom att införa olika incitament samt främja innovativa och hållbara företagsidéer. Sådana insatser på bolagsnivå samt statlig och kommunal nivå leder på sikt till att återbruk blir ett hållbart och lönsamt alternativ. Några rekommendationer är att fastighetsbolag sätter en tydlig definition av återbruk och att man fastställer en viss procentsats på hur mycket av lokalen som ska återbrukas. Vidare kan fastighetbolag utse en återbruksansvarig eller skapa en intern återbruksavdelning som hanterar återbruksarbetet och driver frågan inom organisationen. Dessutom borde fastighetsbolag införa en intern inventeringsapp för att underlätta framtida inventeringar. Inventeringar av lokaler borde ske stegvis för att kunna skapa en intern databas där material och produkter är kategoriserade efter hur de ska hanteras. En fördel är även att implementera BIM, där information om befintliga material och produkter kan lagras. / The construction sector accounts for one third of the waste that is generated in Sweden. During office adaptations, a lot of functioning components end up as waste. The commercial real estate sector needs to build in a more resource efficient way, furthermore, reuse is the most effective alternative to minimize resources and it avoids extraction of virgin materials. The aim of the study is to propose a way to work with reuse in renovations and office adaptations that also improves the cooperation between real estate companies and key stakeholders, especially with the tenant. In order to achieve this purpose, challenges with reuse in the commercial real estate sector were examined and solutions and incentives were later suggested. Furthermore, a qualitative interview study was conducted in order to answer the study’s research questions. Interviews were held with people within the real estate sector, tenants as well as researchers. The findings of the study indicate that most stakeholders believe that both social and economic barriers must be overcome in order to facilitate reuse in the construction and real estate sector. The resistance of change is caused by, among other things, a negative mindset and lack of stakeholders and business ideas that can promote reuse. Several respondents also believed that reuse leads to increased project costs. However, numerous measures and strategies can be used to solve these problems. Some examples are, inventories at an early stage, common goals, educational opportunities and incentives to other stakeholders. Furthermore, the results demonstrate that the tenants are willing to cooperate. However, it requires a clear discussion from start, a common target and incentives, such as key performance indicators. On the other hand, many respondents argued for a compensation in rent. Therefore, a reuse potential does exist, but it requires several changes at a society level to support the real estate companies' reuse work. For example, the government and municipality can increase knowledge by introducing incentives and promote innovative and sustainable business ideas. These efforts on society, state or municipality and company level leads to reuse being a profitable and sustainable alternative in the long term. Some recommendations to real estate companies are to determine a definition of reuse and set a certain percentage goal of how much of the office should be reused. Furthermore, real estate owners should appoint someone who is in charge of the reuse work or create an internal reuse department that handles reuse questions and lead the work within the organisation. To facilitate future inventory work, companies can introduce an inventory application. They should perform step-by-step inventories and create an internal database containing materials and products that are categorized according to how they should be managed. It would also be beneficial to implement BIM in order to store information about materials and products.

Dagens samhälle är fullt av utmaningar vad gäller hållbarhet. En av de viktigaste frågeställningarna är hur mänskligheten kan tänka om jordbruket för att anpassa sig till den förväntade ökningen i efterfrågan på mat, och samtidigt göra jordbruket mer miljövänligt. Ett tänkbart steg mot mer hållbarhet inom jordbruket är hydroponi. Ändå står hydroponiska system inför sina egna hållbarhetsproblem; ett av problemen är de konventionella substraten som används. De nuvarande konventionella substraten härrör ofta från torv, stenull, perlit och kokosfibrer. Det finns dock möjligheter att implementera industriella symbiotiska nätverk i vilka en sektors avfall är en annans resurs, detta skulle kunna bidra till en minskning av miljöpåverkan jämfört med de konventionella substraten.  Syftet med projektet är att undersöka drivkrafter och hinder som finns för att förbättra hydroponiska stadsodlingars miljöprestanda gällande odlingssubstrat, genom att använda recirkulerade avfallsströmmar från närliggande kommersiella och kommunala verksamheter i stället för konventionella odlingssubstrat. I detta projekt intervjuades tre företag som odlar hydroponiskt i Stockholm för att ytterligare förstå kritiska egenskaper hos substraten, och vilka faktorer som realistiskt måste beaktas när man undersöker brukandet av urbana avfallsströmmar i motsats till konventionella substrat. Detta följs av en litteraturgenomgång som fokuserar på egenskaperna hos både konventionella substrat och de avfallsbaserade substraten. Genom forskningen blev det uppenbart att recirkulering av avfallsströmmar är ett genomförbart alternativ inom hydroponi, och har potential att minska miljöpåverkan från substraten i branschen. Det krävs dock utan tvekan ytterligare forskning på området. Potential för mellanhänder mellan den avfallsproducerande aktören och de hydroponiska odlingarna är ett nästa avgörande steg i utvecklingen av hållbara odlingssubstrat, men för lite forskning finns i dagsläget vilket begränsar möjligheterna inom området. / Today’s society is riddled with challenges regarding sustainability. One of the main concerns is how humanity can rethink farming in order to adapt to the projected demand for food in the near future, whilst also making farming more environmentally friendly. A possible step towards the sustainability of farming is hydroponics. Even so, current hydroponic systems are facing their own sustainability issues; one of which is the growing media used. The current, conventional growing media is often derived from peat, rock wool, perlite, and coconut coir. There are, however, opportunities to implement industrial symbiotic networks in which one processes waste can be used as another’s resource, this would contribute to a reduction in environmental impact compared to the conventional growing mediums.  The aim of this project is to examine the possibilities and barriers that exist regarding the improvement of environmental performance of growing media in hydroponics through the recirculation of urban waste streams from nearby commercial and municipal operations instead of using conventional growing media. In this project three hydroponic farming companies in Stockholm were interviewed to further understand the competition factor of growing mediums, and what factors realistically need to be accounted for when looking into the usage of urban waste streams as opposed to conventional growing media. This is followed by a literature review focusing on the characteristics of both conventional growing media and waste stream derived growing media. It became apparent through the research that recirculating waste streams is a feasible option within hydroponics, and has potential to reduce the environmental impact of growing media in the industry. However, further research is undoubtedly required in the field. Areas such as potential for middlemen between the waste producing actor and hydroponic farms are the next feasible step in the development of sustainable growing media, yet little to no research has currently been done on the matter.