No description available.

No description available.

Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts. Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet. / The purpose of the study is to study the behavioral changes in participants in the citizen science project "Växtkalendern". The purpose is also to study how the citizen science project "Växtkalendern" can influence the gap between awareness and action in terms of climate change issues, so-called action gap, among the participants. The study is conducted based on an abductive approach, where the empiric material influences the literature study and vice-versa. The relevant empirical was collected through a survey sent out to all the participants in the project "Växtkalendern". In addition, interviews and discussions with specialists in the field of citizen science research have been conducted. The results shows that the citizen science project "Växtkalendern" has potential to influence participants. The survey revealed that the participants felt that the opportunity to assist research was clearly the most important reason for participation. Using the theoretical standing points and the empirical material, the citizen science project ability to create behavioral changes in the participants in terms of climate change issues was analyzed. The study shows that the gap between awareness and action can be reduced with the help of citizen science as participants experienced increased awareness and a changing behavior through participation in the project "Växtkalendern".

En 2021, le niveau de perte de la nature et de la biodiversité est sans précédent. Les projets de sciences participatives font l'unanimité dans les domaines des sciences, de l'éducation et de la communication pour inciter les individus à s’impliquer. Avec l'avènement du web 2.0, on observe une utilisation croissante des technologies numériques, dont les applications mobiles ayant à la fois une visée éducative et scientifique. De nombreuses études réalisées sur le sujet affirment que la participation à un projet de sciences citoyennes influence les contributeurs positivement. Je souhaite étudier dans quelle mesure la participation à un projet de sciences participatives via une application mobile peut sensibiliser les individus aux enjeux de la biodiversité. Une étude qualitative sur 12 participants a été conduite. Ces volontaires ont utilisé une application mobile, Pl@ntNet, et ont été soumis à deux questionnaires et une entrevue. Les données récoltées ont mis en évidence l'acquisition de retombées individuelles pour les participants : de nouvelles connaissances, de nouvelles compétences ou pratiques et un changement au niveau de la prise de conscience des enjeux de protection de la biodiversité. Il y a donc bien une forme de sensibilisation qui s'opère, mais ces résultats ne sont pas limpides, car des facteurs techniques liés à l'application mais aussi externes à la participation de cette étude, notamment reliés aux critères sociodémographiques ou à l'éducation formelle et informelle, entrent en jeu. Cette étude souligne l'intérêt des applications mobiles de sciences participatives pour sensibiliser le grand public, mais ne permet pas de l'affirmer. / In 2021, nature and biodiversity loss is unprecedented. Among the many ways to draw attention on these issues and to encourage people to take action toward biodiversity, citizen science projects reach unanimity in science, education and communication fields. Thanks to the advent of social web, we observe an increasing use of digital technologies, including mobile application that shows an educative aim and a scientific aim. Numerous studies on this subject affirm that this kind of participation can positively impact the participant. I want to therefore study to what extent a citizen science participation with a mobile app use can raise people’s awareness among biodiversity issues. To this end, I lead a qualitative study with 12 participants who had to use a biodiversity citizen science mobile application named Pl@ntNet and had to complete 2 survey and an interview conducted by me. Collected data highlight participation outcomes for the individual participating citizen, including gains in knowledge, gains in skills or pratiques and changes in behaviour towards biodiversity protection. Thus, there is a form of raising awareness that occurs, but these results must not be taken for granted because of several technological factors, on the mobile app side, and individual factors, on the participant side, that play a step in. This study brings the potential of biodiversity citizen science mobile app in raising people awareness to light but cannot affirm it.

No description available.

No description available.

No description available.

Many municipalities around Sweden use public access spatial data from Artportalen to track and fight invasive species, but anyone can upload data to Artportalen and not all of it becomes verified. They could potentially enhance their efforts by incorporating street view technology for more reliable data. One municipality that uses Artportalen data is Jönköping, which suffers from Reynoutria japonica. I randomly selected 50 areas around Jönköping with reports of R. japonica and went through them using Street View. The purpose of this study is to test if Street View can be used to improve the reliability of Artportalen data and if it can fully replace other methods to do so. I counted each individual of R. japonica I could identify and compared it to the number of reports in each area. Among the 50 areas only 26 were reachable in Google Street View and some plants were impossible to identify if they were R. japonica or not. When looking at the areas that could be reached it showed no difference between Reports in Artportalen and what was found in Street View if you included the unidentifiable plants. When excluding unidentified plants or when including areas that could not be reached it showed a significant difference. Using Google Street View to complement Artportalen data for R. japonica comes with benefits and limitations. Many areas were impossible to reach, but where accessible, it proved effective in identifying misreports and finding unreported plants without the need to visit the location. Street View data can enhance the reliability of distribution data used for monitoring invasive species without ever needing to travel, however it cannot fully replace other methods of enhancement and for the best reliability, a combination of Street View and on-site visits is necessary. / Många kommuner runt om i Sverige använder offentligt tillgängliga geodata från Artportalen för att spåra och bekämpa invasiva arter, men vem som helst kan ladda upp data till Artportalen och inte all data blir verifierad. Kommunerna skulle potentiellt kunna förbättra sina insatser genom att använda Street View teknologi för att få mer tillförlitliga data. En kommun som använder sig av data från Artportalen är Jönköping, som lider av den invasiva växten Reynoutria japonica. Syftet med den här rapporten är att testa om Street View kan användas för att komplimentera data från Artportalen och om det kan helt byta ut andra metoder att göra samma sak. Jag valde slumpmässigt ut 50 områden runt Jönköping med rapporter om R. japonica och gick igenom dem med Street View. Jag räknade varje individ av R. japonica jag kunde identifiera och jämförde det med antalet rapporter i varje område. Bland de 50 områdena var det bara 26 som kunde nås med Google Street View och vissa växter var omöjliga att identifiera om de var R. japonica eller inte. När man tittade på de områden som kunde nås visade det ingen skillnad i antal växter mellan rapporterna i Artportalen och vad som hittades i Street View om man inkluderade de oidentifierbara växterna. När man exkluderade oidentifierade växter eller när man inkluderade områden som inte kunde nås visade det en signifikant skillnad. Att använda Google Street View för att komplettera Artportalen-data för R. japonica har både fördelar och begränsningar. Många områden var omöjliga att nå, men där de var 2 tillgängliga visade det sig effektivt för att identifiera felrapporter och hitta orapporterade växter utan att behöva besöka platsen. Street View-data kan förbättra tillförlitligheten av distributionsdata som används för att övervaka invasiva arter utan att man någonsin behöver resa, men det kan inte fullt byta ut andra metoder att öka tillförlighet och för bästa resultat är en kombination av Street View och platsbesök nödvändig.

Objective: The purpose of this study is to identify how libraries and professional scientists can collaborate to enable citizen science, and what value libraries generate by taking part. The study also sets out to develop a framework that can be applied when designing and analyzing such collaboration.  Method: A qualitative and interpretative case study where significant design features, success factors, challenges, and outcomes are captured through interviews with representatives from research libraries, public libraries, and science teams in four citizen science projects. The empiric data is explored through reflexive thematic analysis and further investigated in a comparative analysis. The combined findings are then mapped with a framework for cross-sector collaboration (CFCR). Results: The study indicates that this type of collaboration is need-based and characterized by flexibility, shared goals, mutual benefits, manageable tasks, and shared resources. Additionally, it benefits from internal and external partnerships. Common identified challenges are lack of resources, different agendas, coordination issues, and change management. The findings demonstrate the impact of organizational context and indicate that libraries already largely have the required competence to enable citizen science. Libraries generate value by offering increased outreach/communication, space/training/tools, project design and by acting as gate-ways/intermediators. Libraries gain value in the form of access to scientists, visitor attraction, and future rele-vance. The study results in a proposed framework for citizen science collaboration between libraries and pro-fessional scientists. Conclusion: Research/academic libraries and public libraries are well-positioned to enable citizen science through collaboration with professional scientists, external actors, and with each other. This requires common strategies, clear goals, shared resources, and an ability to adapt to changing needs and circumstances. Libraries can generate and gain value from taking part, especially in the form of greater outreach and future relevance. / Syfte: Att undersöka hur bibliotek och forskare kan samarbeta för att möjliggöra medborgarforskning, och vilken typ av värde bibliotek kan skapa genom att delta i denna typa va projekt. En ytterligare ambition är att utveckla ett ramverk som kan användas vid utformning och analys av denna typ av samarbete. Metod: En kvalitativ, interpretativ fallstudie som identifierar signifikanta designelement, framgångsfaktorer, utmaningar och värden. Empirisk data samlas in genom intervjuer med representanter från forskningsbibliotek, folkbibliotek och forskningsteam i fyra medborgarforskningsprojekt. Källmaterialet undersöks genom tematisk analys och utforskas vidare i en jämförande analys. Det samlade analysresultatet jämförs därefter med ett ramverk för tvärsektoriellt samarbete (CFCR). Resultat: Studien visar att denna typ av samarbete är behovsbaserat och präglas av flexibilitet, gemensamma mål, ömsesidig nytta, hanterbara arbetsuppgifter och gemensamma resurser. Det gynnas också av interna och externa samarbeten. Vanliga utmaningar är resursbrist, olika prioriteringar, samordningsproblem och förändringsledning. Resultaten visar också att samarbetet påverkas av organisatorisk kontext, och att bibliotek till stor del redan har den kompetens som krävs för att möjliggöra medborgarforskning. Bibliotek kan skapa värde genom att erbjuda utökad räckvidd/kommunikation, fysisk plats/utbildning/verktyg, projektdesign, samt genom att fungera som brygga/förmedlare. Biblioteken kan vinna värde i form av forskartillgång, attraktionskraft och möjligheten att bibehålla sin relevans. Analysen resulterar i ett föreslaget ramverk för samarbeten mellan bibliotek och forskare inom området medborgarforskning. Slutsatser: Forskningsbibliotek och folkbibliotek har goda förutsättningar att möjliggöra medborgarforskning genom att samarbeta med forskare, externa aktörer, och med varandra. Det kräver tydliga strategier och mål, delade resurser och förmåga att anpassa sig till nya behov och omständigheter. Genom att delta i denna typ av samarbete kan bibliotek både skapa och vinna värde, i synnerhet i form av utökad räckvidd och framtida relevans.

Hastigheten för globalt utdöende är betydligt högre nu jämfört med den förmänskliga tiden, och utan åtgärder kommer utdöendet att accelerera. Detta medför ett stort ansvar på beslutsfattare som måste agera i förhållande till detta. Därför är det viktigt att kunna följa upp den biologiska mångfalden för att ta strategiska beslut, något som endast sker i begränsad skala på kommunal nivå i Sverige. Vidare finns det mycket medborgardata kring artrikedom, där frivilliga medborgare rapporterar fynd de gjort i databasen Artportalen. Möjligheten att utnyttja denna typ av data undersöks i denna fallstudie av Tierps kommun, där trenden för den biologiska mångfalden undersöktes. Därefter användes hypotesprövning för att kvantifiera osäkerheten i de resultat som framtogs. Däremot hävdar flera forskare att det finns utmaningar med att använda sådan data, därför ämnade denna studie även att undersöka dessa problem med den använda datan. Därmed togs det fram kompletterande information om plats, tid och arter för att analysera detta. Studien visade en övergripande negativ trend för den biologiska mångfalden i Tierps kommun, vilket validerades av hypotesprövningen. Gällande problemen som undersöktes kunde det konstateras att många fynd var centrerade runt särskilda platser, månader och arter, vilket begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser gällande hela den biologiska mångfalden i kommunen. Sammanfattningsvis kunde det konstateras att de resultat som framtogs skulle behöva kompletteras av annan data alternativt av andra tillvägagångssätt. / The rate of global extinction is significantly higher today compared to the prehuman times, and without action, the extinction will accelerate. This means that there is great pressure on decision-makers to take action. It is therefore important to monitor biodiversity to make strategic decisions, something that municipalities in Sweden only do at a limited scale. At the same time, there are loads of citizen science data on species richness, where unsolicited citizens report their findings in the database Artportalen. The opportunity to utilize this type of data is explored in this case study of Tierps kommun, where the trend of biodiversity is examined. Additionally, hypothesis testing was used to quantify the uncertainty in the results. However, several scientists claim that there are challenges using such data, therefore this study also aimed to explore these. To do this, complementary information regarding time, space and species were gathered and analyzed. The results indicated that a general negative trend could be identified in biodiversity for the municipality of Tierp, which was validated with the hypothesis testing. Regarding the problems that were examined, it could be ascertained that most of the discoveries were limited to specific places, months and species, which limits the possibility to draw certain conclusions regarding the entire biodiversity in the municipality. In conclusion, it could be stated that the results that were produced need to be complemented by other data, alternatively by other methods.