The construction- and real estate industry can be held accountable for major pollution and is responsible for 20% of the total emissions of greenhouse gasses in Sweden. To reduce their emissions and contribute to a sustainable future, actors in the industry work effectively to transition from a linear economy to a circular one. This includes the circularity of construction materials used in buildings and facilities. Reuse of construction materials is becoming more common and is discussed throughout the industry as an effective way of decreasing waste and CO2 emissions from the industry. However, the industry has been facing difficulties implementing new and effective ways to reuse construction materials. In this study, obstacles to implementing reuse as well as development opportunities have been evaluated. The study aims to identify the main obstacles for an upscaled reuse, their causes and effects as well as give suggestions on development opportunities to facilitate the reuse of construction materials. Primarily, a literature review was conducted to create an understanding of reuse today and to identify the main obstacles and development opportunities as well as creating a basis for the qualitative research. Thereafter, empirical data was collected through semi-structured interviews with different actors and specialists within reuse. Finally, the collected data from the literature review and the interviews was divided into key areas and compared, resulting in a list of main obstacles and suggestions for development opportunities for each key area. The ten barriers that were found are (1) Habits and Attitudes, (2) Knowledge and Lack of a Holistic Approach, (3) Tools and Systems, (4) Cost, Revenue and Time, (5) Supply and Demand, (6) Logistics, (7) Lack of Sustainability Procurements and Incentives, (8) Laws and Regulations, (9) Quality Assurance and (10) Technical Obstacles. The results reveal that many of the obstacles and development opportunities identified in the literature study align with the respondents’ answers in the qualitative study. Furthermore, a reuse potential is identified, but it requires internal as well as external adjustments within the construction and real estate industry. Examples of these external adjustments is increased flexibility in the laws and regulations set by external authorities and putting more demands on contractors and subcontractors to adapt their work procedures according to circularity. Recommendations gathered for construction and real estate companies are to set general guidelines and goals for reuse within the organization. Furthermore, actors within the industry should work on spreading knowledge to initiate circular thoughts from the start of a project. They should also create awareness of the value of reusing and disseminate knowledge about reuse within the organization, to partners in the industry and to the end customers. To facilitate future reuse implementation, companies should work on designing for disassembly (DfD) and use more standardized and general measures when designing. Companies should also work on digitalization to create tools and systems that streamline their work and use BIM to predict future supply assets and store information about construction materials. / Bygg- och fastighetsbranschen ansvarar för en stor andel föroreningar och står idag för 20% av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. För att minska på sitt utsläpp och bidra till en hållbar framtid arbetar aktörer i branschen effektivt med övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Detta inkluderar cirkularitet av bygg- och konstruktionsmaterial som används i byggnader och anläggningar. Återbruk av byggmaterial blir allt vanligare och diskuteras ur hela branschen som ett effektivt sätt att minska avfall och CO2-utsläpp från industrin. Branschen har dock upplevt svårigheter att implementera nya och effektiva metoder för återbruk av byggmaterial. I denna studie har såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för återbruk av byggmaterial utvärderats. Studien syftar till att identifiera huvudsakliga hinder, deras orsaker och effekter samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter för att underlätta återbruk av byggmaterial. I första hand gjordes en litteraturgenomgång för att skapa förståelse för återbruk idag, identifiera de främsta hindren och utvecklings möjligheterna samt skapa en grund för den kvalitativa studien. Därefter samlades empiri in genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer och specialister inom återbruk. Slutligen delades den insamlade datan från litteraturgenomgången liksom intervjuerna in i nyckelområden för att jämföras. Detta resulterade i en lista bestående av huvudsakliga hinder samt förslag på utvecklingsmöjligheter för respektive nyckelområde. De tio barriärerna som hittades är (1) Vanor och Attityder, (2) Brist på Kunskap & ett Gemensamt synsätt , (3) Verktyg & System, (4) Kostnad, Intäkter och Tid, (5) Utbud & Efterfrågan, (6) Logistik, (7) Brist på cirkulära upphandlingar, (8) Lagar och Regler, (9) Kvalitetssäkring och (10) Tekniska Hinder. Resultatet visar att många hinder och utvecklingsmöjligheter som identifierats i litteratstudien överensstämmer med respondenternas svar från den kvalitativa studien. Vidare påvisar resultatet att en återbrukspotential existerar, men detta kräver interna samt externa anpassningar inom byggbranschen. Exempel på externa anpassningar är ökad flexibilitet i lagar och regler som ställs av externa myndigheter och en förhöjd kravsättning på entreprenörer för en anpassning till cirkulärt arbete. Rekommendationer för bygg- och fastighetsbranschen är att sätta allmänna riktlinjer och mål för återanvändning inom organisationen. Vidare bör aktörer inom branschen arbeta med kunskapsspridning för att öka det cirkulära tänkandet redan under projekteringsfasen. De bör även arbeta för att skapa medvetenhet om värdet av att återbruka och sprida kunskap om återbruk inom organisationen, till samarbetspartners i branschen och slutkunder. För att underlätta framtida återbruksimplementering bör företag arbeta med DfD (Design for Disassembly) och använda standardiserade och generella mått vid projektering. Företag bör också arbeta med digitalisering och skapa verktyg och system som effektiviserar arbetet. Likaså är BIM ett hjälpmedel för att förutsäga framtida leveranstillgångar och lagrar information om byggmaterial.

The EU has set up the target of cutting GHG emissions by at least 55% by 2030 and becoming climateneutral by 2050. Accordingly, the IMO has launched initiatives to reduce CO2 emissions per transportwork by at least 40% by 2030, however the CO2 emissions generated from the ferry operations arecontinuously increasing. Although the research focussing on carbon emission reduction technology isgrowing as well, the emission allocation, the prerequisite for emission measuring and reporting as wellas evaluating emission reduction effects, is still an area that hasn’t been explored in depth especiallyfor the ferry industry. This study explores and evaluates the way of allocating CO2 emissions betweenthe passenger and freight for Ro-Pax ferry. Firstly, the emission allocation methods from differentsectors and modes of transportation have been reviewed, revised and developed into the allocationmethods suitable for Ro-Pax transport. Afterwards, the case study of ferry companies with part or all ofthe routes in the Baltic Sea has been carried out to compare and evaluate the performance of differentemission allocation methods. The study suggests that the weight allocation method has the tendencyto assign large amounts of carbon emissions to the freight, while the passenger accounts for moreemissions when applying area, volume and alternative production methods. Furthermore, the practiceshows that foot passengers could contribute to CO2 emission reduction by choosing ferry travel insteadof the airplane, and the car passengers could generate less CO2 emission by sharing the car withothers. The study provides valuable insights for decision makers, standard setters and ferry companies,and could be the solid groundwork for further research on carbon emission allocation for other transportmodes or deeper exploration of a specific allocation method. / EU har satt upp målet att begränsa ökningen av växthusgasutsläpp till 2030 och IMO har lanseratinitiativ för att leda minskningen av växthusgasutsläpp, men de växthusgasutsläpp som genereras frånfärjetrafiken ökar kontinuerligt. Även om forskningen som fokuserar på teknik och åtgärder för attminska utsläppen av växthusgaser också växer, är utsläppsallokering, grunden för utsläppsminskning,fortfarande ett område som inte har utforskats på djupet, särskilt inte för färjeindustrin. I denna studieundersöks en lämplig metod för att fördela växthusgasutsläpp mellan passagerare och gods för Ro-Pax-färjor. För det första har utsläppsallokeringsmetoder från olika sektorer och transportsätt granskats,reviderats och utvecklats till allokeringsmetoder som är lämpliga för Ro-Pax-transporter. Därefter haren fallstudie av färjerederier med en del av eller alla rutter i Östersjön genomförts för att jämföra ochutvärdera prestandan hos olika utsläppsallokeringsmetoder. Studien visar att viktfördelningsmetodenhar en tendens att tilldela stora mängder koldioxidutsläpp till frakten, medan passagerarna står för merutsläpp när man tillämpar yta, volym och alternativa produktionsmetoder. Dessutom visar praxis attfotpassagerare kan bidra till minskade växthusgasutsläpp genom att välja färja istället för flygplan, ochbilpassagerare kan generera mindre växthusgasutsläpp genom att dela bilen med andra. Studien gervärdefulla insikter för beslutsfattare, standardsättare och färjerederier, och kan utgöra en solid grundför vidare forskning om fördelning av växthusgasutsläpp för andra transportsätt eller djupare utforskningav en specifik fördelningsmetod.

Detta examensarbete har genomförts på AstraZenecas produktionsanläggning i Gärtuna, Södertälje och behandlar ett av AstraZenecas dyraste media, tryckluft. Mer specifikt behandlar rapporten tryckluftsanläggningen i byggnad 921 (B921) där optimal drift på kompressorerna inte har lyckats uppnås på grund av att kapaciteten på kompressorerna inte matchar flödesbehovet i byggnaden, som i sin tur har skapat onödiga kostnader och utgifter. Det centrala tryckluftssystemet som finns i Gärtuna har på vissa delar en underkapacitet och är hårt belastat. Detta beror på att Astra Zeneca också har underkapacitet på elnätet i Gärtuna som minskar möjligheterna till att sätta in större kompressorer på området. Genom att sammankoppla dessa system kan det centrala systemet avlastas samtidigt som kompressorerna i B921 får arbeta som de är tillverkad för att göra. Målet med arbetet har varit att hitta lösningar för att uppnå en bättre drift på kompressorerna i B921 samtidigt som redundansen i byggnaden och hela produktionsområdet i stort ökar genom att bygga ihop tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystem som finns på Gärtuna och betjänar övriga delar av anläggningen. Samtidigt som det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till B921 för att optimera energiförbrukningen genom att ta tillvara på den värme som uppstår vid komprimering av luft. Efter genomfört arbete framkom att bästa lösningsalternativet för att åtgärda den ojämna och osäkra driften på kompressorerna är att koppla samman tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystemet som betjänar övriga delar av Gärtuna. Genom att göra detta kommer kompressorerna kunna arbeta kontinuerligt på ett effektivt flöde. Samtidigt kommer B921 att kunna förse det centrala systemet med luft, något som ökar tillgängligheten för hela Gärtuna. Dock kommer ingen luft att kunna erhållas från det centrala systemet då B921 arbetar på ett högre tryck. Vidare så kommer värmeåtervinningen att öka när det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till kompressorernas kylning. Något som även kommer minska utsläppen av koldioxid då behovet av fjärrvärme kommer minska. / This thesis work has been done together with AstraZeneca at their manufacturing site in Gärtuna, Södertälje. The work treats the compressed air system which is their most expensive media. This report will be about the compressed air system in building 921 (B921) where the operation is not optimal due to low flow requirements which do not meet the specifications of the compressor. This has created unnecessary costs and losses in energy.The central compressed air system at Gärtuna that supplies most of the production has under capacity. While there is under capacity in the electricity network at Gärtuna which limits the possibility to use bigger compressors. By connecting these systems the central system will be relieved and the compressors in B921 will get the workload they are designed for. The goal with this thesis have been to achieve a better operation for the compressors in B921 as well as achieve higher redundancy in both B921 and gärtuna by connecting the compressed air systems. At the sametime the heat recovery system will be connected to B921 to optimize the recovery by recovering the heat in the compressor. After completing the work, it emerged that the best alternative to fix the workload on the compressors is to connect the compressed air system in B921 with Gärtuna. By doing this the compressors workload will be the same as they are designed for. This will increase the availability for Gärtuna. B921 will not be able to receive air from the centralsystem, due to a higher pressure in B921. The heat recovery will be increased when the heat recovery system will be connected to the compressors. Which will decrease the emissions of carbondioxide due to less need of district heating.

District heating (DH) is of great significance for the Nordic countries due to the high heat demand especially in the winter. In Finland, 40% of heat was generated by fossil fuels in DH system, and DH sector emits 10% of the total emissions. The Finnish government aims to achieve carbon neutrality as the national goal by 2035. This study aims to evaluate the decarbonization objectives of each city (i.e. Helsinki capital city, Espoo and Vantaa) in the Helsinki metropolitan area and their influences on DH oper-ation from 2010 to 2030 by energyPRO. A model of a joint DH system with the interconnec-tions between Helsinki-Espoo and Helsinki-Vantaa is developed, in order to describe the whole Helsinki metropolitan area DH under the decarbonization objectives. The study pro-vides a least-cost DH operation solution while matching the supply and demand conditions. The optimum performance of the DH is simulated considering different operation strategies (technical aspect), operation expenditures (economic aspect), CO2 emission (environmental aspect). The results are presented from 2010 to 2030 in five years intervals. From the technological option, heat pump has great potential operating in DH in the Helsinki metropolitan area, it will be turned from peak load producer to the baseload heat producer. Instead, heat pro-duced by combined heat and power plants (CHPs) will not be dominant in DH system in the future year. Waste incineration power plant in Vantaa will increase the total annual opera-tion time to about 7000h, it will export more heat to Helsinki city when heat transmission is allowed. From the economic aspect, average heat production cost will decrease with more biomass penetration and heat recovery technology implemented in the future year. Natural gas may appear less profitable with higher CO2 prices after phasing out the coal. About cli-mate change impact, CO2 emission has an 88% reduction in 2030 compared with 2010. / Fjärrvärme (DH) har stor betydelse för de nordiska länderna på grund av det höga värmebe-hovet, särskilt på vintern. I Finland genererades 40% av värmen, i DH-systemet av fossila bränslen och DH-sektorn släpper ut 10% av de totala utsläppen. Finlands regering strävar efter att uppnå koldioxidneutralitet som ett nationellt mål år 2035. Denna studie syftar till att utvärdera målen för koldioxidutsläpp för varje stad i Helsingfors storstadsområde (d.v.s. Helsingfors huvudstad, Esbo och Vanda) och deras påverkan på DH-drift från 2010 till 2030 av energyPRO. En modell av ett gemensamt DH-system med sammankopplingarna mellan Helsingfors-Esbo och Helsingfors-Vanda utvecklas för att beskriva hela Helsingfors storstadsregions DH under målen för koldioxidutsläpp. Studien ger en billig DH-driftslösning samtidigt som utbud och efterfrågan stämmer överens. Den optimala prestandan för DH simuleras med beaktande av olika driftsstrategier (teknisk aspekt), driftskostnader (ekonomisk aspekt), CO2-utsläpp (miljöaspekt). Resultaten presenteras från 2010 till 2030 i femårsintervaller. Från det tekniska alternativet har värmepumpen en stor potential i DH i huvudstadsregionen, den kommer att förvandlas från topplastproducent till baslastvärmeproducent. Istället kommer värme som produceras av kraftvärmeverk inte vara dominerande I DH-systemet under det kommande året. Avfallsförbränningsanläggningen i Vanda kommer att öka den totala årliga drifttiden till cirka 7000 timmar, den kommer att exportera mer värme till Helsingfors när överföringen tillåts. Ur ekonomisk aspect kommer den genomsnittliga värmeproduktionskostnaden att minska i takt med större penetration av biomass samt värmeåtervinningsteknik som imple-menteras under det kommande året. Naturgas kan verka mindre lönsamt med högre koldi-oxidpris efter att kolet fasats ut. Vad gäller klimatförändringarnas påverkan så minskar koldioxidutsläppen med 90% år 2030 jämfört med 2010.

In 2018, the shipping industry accounted for 2.89% of worldwide greenhouse gas (GHG) emissions, with carbon dioxide (CO2) being the most significant GHG affecting global warming (IMO, 2020). This research aims to introduce a method for selecting propellers at the early design stage to lower CO2 emissions from ships.Traditionally, propeller design assumes that a ship travels in a straight line at a constant speed. However, real-sea conditions involve environmental forces and ship maneuvering, requiring frequent adjustments in speed and direction. These adjustments affect the flow angle and velocity at the propeller, causing it to operate outside its design point and, as a result, reducing its efficiency.To tackle this issue, a MATLAB-based simulation program was developed. Which predicts ship maneuvering motions in 4 degrees of freedom (DOF)—surge, sway, yaw, and roll—using the MMG model. The program applies wave and wind forces, calculates ship motion responses in each iteration, and employs two controllers to manage the rudder and propeller speed, ensuring the ship stays on course and arrives on time.The optimization process is iterative, using simulation outcomes to determine propeller speed, thrust, drift angle, etc., and then selecting an optimized propeller with the program's optimization tool that is more adequate for the operational condition.Building on Trodden's (2014) work, this approach improves maneuvering simulations' accuracy by incorporating ship rolling motion, more realistic wave modeling, and more accurate hydrodynamic coefficients. This offers a closer representation of operational conditions.Case studies comparing this method with the traditional approach to propeller selection have shown the simulation program's precision and its effectiveness in improving propeller open water efficiency by 1.65% and reducing CO2 emissions by 1.47% for a Pure Car Carrier (PCC) ship. The results of the research showed a promising potential for the program to predict ship maneuvering motions in real-sea conditions and optimize the propeller. / År 2018 stod sjöfartsindustrin för 2,89 % av de globala utsläppen av växthusgaser (GHG), där koldioxid (CO2) är den mest betydande växthusgasen som påverkar den globala uppvärmningen (IMO, 2020). Denna forskning syftar till att introducera en metod för val av propellrar i det tidiga designskedet för att sänka CO2-utsläppen från fartyg.Traditionellt antar propellerdesignen att ett fartyg reser i rakt linje med konstant hastighet. Men verkliga sjöförhållanden involverar miljöpåverkan och fartygsmanövreringar, vilket kräver frekventa justeringar av hastighet och riktning. Dessa justeringar påverkar flödesvinkeln och hastigheten vid propellern, vilket gör att den opererar utanför sin designpunkt och som ett resultat minskar dess effektivitet. För att ta itu med denna fråga utvecklades ett MATLAB-baserat simuleringsprogram. Programmet förutsäger fartygsmanövreringsrörelser i 4 frihetsgrader (DOF) - surge, sway, yaw och roll - med användning av MMG-modellen. Programmet tillämpar våg- och vindkrafter, beräknar fartygsrörelsesvar i varje iteration och använder två kontrollanter för att hantera rodret och propellerhastigheten, vilket säkerställer att fartyget håller kursen och ankommer i tid.Optimeringsprocessen är iterativ, använder simuleringsresultat för att bestämma propellerhastighet, dragkraft, drifvinkel osv., och väljer sedan en optimerad propeller med programmets optimeringsverktyg som är mer lämplig för driftsförhållandet. Genom att bygga vidare på Troddens (2014) arbete förbättrar denna metod noggrannheten i manövreringssimuleringar genom att inkludera fartygets rullningsrörelse, mer realistisk vågmodellering och mer exakta hydrodynamiska koefficienter. Detta erbjuder en närmare representation av driftsförhållanden.Fallstudier som jämför denna metod med det traditionella tillvägagångssättet för val av propeller har visat simuleringsprogrammets precision och dess effektivitet i att förbättra propellerns öppenvatteneffektivitet med 1,65 % och minska CO2-utsläppen med 1,47 % för ett Pure Car Carrier (PCC) -fartyg. Forskningens resultat visade en lovande potential för programmet att förutsäga fartygsmanövreringsrörelser under verkliga sjöförhållanden och optimera propellern.

Denna studie utvärderar olika scenarier som innebär att ersätta dieselbilar och värmare med elektriska versioner samt använda mer miljövänligt bränsle med hänsyn till CO2-utsläpp och ekonomisk analys av dessa förändringar. Det primära fokuset för denna forskning är att hitta sätt att minska CO2-utsläppen orsakade av vägtransporter och värmare som används av Ramudden AB i Sverige. Detta masterprojekt är inriktat på att minska utsläppen med beaktande av kostnaden för förändringarna. Eftersom källan till utsläpp varierar och är specifik för verksamheten kommer varje företag att ha sina egna lösningar. För att lösa problemet inkluderar tillvägagångssättet att ersätta fordon, särskilt tunga fordon och värmare, med elektriska versioner och övergå till mer miljövänligt bränsle baserat på företagets behov. Denna studie innehåller olika antaganden eftersom teknisk tillgänglighet, teknologiska framsteg och ekonomiska förhållanden inte är konstanta. De viktigaste resultaten visar att användning av HVO som bränsle kommer att producera lägst utsläpp bland de olika scenarier. Men på grund av bränslets tillgänglighet och kostnadsbekymmer skulle kombinationen av elektriska fordon och värmare med ett bättre bränsleval resultera i mer robusta resultat än att bara välja miljövänliga bränsletyper i scenarierna. / This study assesses different scenarios involving replacing diesel vehicles and heaters with electric versions and using more eco-friendly fuel while considering the CO2 emissions and economic analysis of these changes. The primary focus of this research is to find ways to reduce CO2 emissions caused by road transportation and heaters used by Ramudden AB in Sweden. This Master's thesis project is centered on reducing emissions while considering the cost of the changes. Since the source of emissions varies and is specific to the business, each company will have its own solutions. To solve the problem, the approach includes replacing vehicles, particularly heavy-duty vehicles and heaters, with electric versions and adopting eco-friendly fuel behavior based on company guidance. This study contains various assumptions since technical availability, technological developments, and economic conditions are not constant. The key findings reveal that using Hydrotreated Vegetable Oil (HVO) as fuel will produce the lowest emissions among the various scenarios. However, due to fuel availability and cost concerns, combining electric vehicles and heaters with a better fuel choice would result in more robust results than just opting for eco-friendlier fuel types in the scenarios.

The rise in green-house gases emissions is an overall problem nowadays, in order to achieve the European goals by 2030, several changes are needed. Supermarkets are responsible of 3% of the emissions in Sweden, which makes them a clear target to reduce emissions. By using heat recovery systems, supermarkets can recover part of the heat excesses and use it for ambient or water heating. This can generate a reduction in heat demand, however, to be able to recover heat excess, more electricity is consumed. In the case study conducted, the heat recovery system of a supermarket in Matorp, Sweden has been analyzed. Studying the performance of the system, it has been seen that the COP values are around 2, low values compared with other case studies. The reason for this low performance is because of low discharge pressure, that also leads to a low amount of heat recovered. In the techno economic analysis, the operational costs of the heat recovery system are compared to the ones that a floating condensations system would have had. In the operational costs, both the electricity and the heating costs are considered. The results show that the overall floating condensation costs are only 1.86% higher than the heat recovery costs. This is a small value, but it has to be taken into account that the performance of the system and the heat recovered is low. Finally, in the environmental analysis the CO2 emissions savings by using a HR instead of a FC one is calculated, showing a reduction of 2.3 tons of CO2 per year. / Ökningen av utsläpp av växthusgaser är ett övergripande problem nuförtiden, och för att uppnå de europeiska målen till 2030 behövs flera förändringar. Supermarkets står för 3% av utsläppen i Sverige, vilket gör dem till en tydlig målgrupp för att minska utsläppen. Genom att använda värmeåtervinningssystem kan livsmedelsbutiker återvinna en del av överskottsvärmen och använda den för uppvärmning av lokaler eller vatten. Detta kan minska värmebehovet, men för att kunna återvinna överskottsvärme förbrukas mer elektricitet. I den genomförda fallstudien har värmeåtervinningssystemet i en livsmedelsbutik i Matorp, Sverige analyserats. Genom att studera systemets prestanda har man sett att COP-värdena ligger runt 2, vilket är låga värden jämfört med andra fallstudier. Anledningen till denna låga prestanda är det låga avluftningstrycket, vilket också leder till en låg mängd återvunnen värme. I den tekno-ekonomiska analysen jämförs driftskostnaderna för värmeåtervinningssystemet med de som ett flytande kondensationssystem skulle ha haft. I driftskostnaderna beaktas både el- och uppvärmningskostnader. Resultaten visar att de totala kostnaderna för flytande kondensation endast är 1,86% högre än kostnaderna för värmeåtervinning. Detta är ett litet värde, men det måste beaktas att systemets prestanda och den återvunna värmen är låg. Slutligen, i den miljömässiga analysen beräknas minskningen av CO2-utsläpp genom att använda ett HR istället för ett FCsystem, vilket visar en minskning med 2,3 ton CO2 per år.

Godstransporter ökar i takt med att utrikeshandeln växer, vilket bidrar till utsläpp av växthusgaser. Hållbar utveckling och miljö är viktiga faktorer i dagens samhälle vilket gör att det ställs krav på nya och innovativa transportlösningar. Ett alternativ att bemöta dessa krav är genom högkapacitetstranporter, som i dagsläget testas, utförs och forskas kring frekvent i Sverige. Högkapacitetstransport avser lastbilsfordon som är längre och/eller tyngre än dagens konventionella lastbil som har fått dispens att trafikera vissa zoner på det svenska vägnätet. Denna studie baseras på att utvärdera två intermodala transportlösningar för transport av gods på sträckan mellan Göteborgs hamn och Viared, Borås. Den ena transportlösningen baseras på högkapacitetstransport och den andra baseras på en järnvägsbaserad transportlösning. De alternativa transportlösningarna utvärderas med avseende på effektivitet omfattande transportkostnad, flexibilitet och tid samt miljöpåverkan omfattande koldioxidutsläpp genom en fallstudie.Slutsatserna har resulterat i att högkapacitetstransport genererar en högre transporteffektivitet jämfört med dagens dragbil som trafikerar den utpekade vägsträckan i fallstudien. I brist på material har inga konkreta kostnader kunnat beräknats för de olika transportlösningarna. Däremot kunde en slutsats dras kring att de alternativa transportlösningarna ej bör uppgå till en högre kostnad än vad dagens transportlösning genererar. Ur miljösynpunkt har koldioxidutsläpp för de olika transportlösningarna beräknats. Implementeras hela vägsträckan med högkapacitetstransport har resultatet gällande koldioxidutsläpp genererat i en minskning med 30,6 procent jämfört med dagens dragbil. Däremot visade studien att järnvägstransporten vinner miljömässiga fördelar då den jämfört med dragbilen som trafikerar vägsträckan idag reducerar utsläppen med 80,4 procent. Dock visar koldioxidutsläppet i den intermodala järnvägslösningen att vägtransporterna bidrar med 98 procent av utsläppen.Denna studie väger för- och nackdelar gentemot varandra för en implementering av högkapacitetstransport. Högkapacitetstransporten jämförs även gentemot järnvägens för- och nackdelar vid transport av containergods. Studien bidrar dessutom till att stärka och reflektera över tidigare publicerade studier som finns inom ämnet. / Freight transport increases as foreign trade grows, which contributes to greenhouse gas emission. Sustainable development and the environment are important factors in today's society, which imposes demands on new and innovative transport solutions. One way of meeting these demands is through high capacity transports, which are currently being tested, performed and researched frequently in Sweden. High capacity transport refers to truck vehicles that are longer and/or heavier than today's conventional truck that has been given the dispensation to traffic certain areas on the Swedish road network. This study is based on evaluating two intermodal transport solutions for the carriage of goods on the route between Port of Gothenburg and Viared, Borås. One transport solution is based on high capacity transport and the other is based on a rail-based transport solution. Through a case study, the alternative transport solutions are evaluated based on efficiency, including transportation costs, flexibility and time, and the environmental impact including CO2 emissions.The conclusions have resulted in high capacity transport generating a higher transport efficiency compared with today's truck that operates the designated road distance in the case study. In lack of material, no concrete costs have been calculated for the various transport solutions. On the other hand, a conclusion could be drawn that alternative transport solutions should not be at a higher cost than today's transport solution results in. From an environmental point of view, CO2 emissions for the various transport solutions have been calculated. Implementing the entire road haulage with high capacity transport has resulted in a reduction of CO2 emissions by 30,6 percent compared to the current truck. On the other hand, the study showed that rail transport wins environmental benefits, as compared to the truck that carries the route today, emissions reduce by 80,4 percent. However, CO2 emissions in the intermodal railroad solution show that road transport contributes 98 percent of emissions.This study weighs strengths and weaknesses towards each other for the implementation of high capacity transport on the designated route. High capacity transport is also set against the railroad with pros and cons of transporting container goods. The study also contributes to strengthening and reflecting the theory from previously published studies within the subject.

Användningen av fossila bränslen och den ökade digitaliseringen har båda en stor påverkan på klimatet. Klimatförändringar är ett allvarligt hot och många länder arbetar för att minska växthusgasutsläppen. Trots ökad användning av förnybar energi är energisektorn fortfarande en stor källa till utsläpp. Samhällets utveckling har ökat användningen av digital kommunikation, vilket leder till ökad energiförbrukning. Informationsteknik (ICT) har revolutionerat vårt sätt att leva, arbeta och studera, men dess energibehov strider mot målet om koldioxidneutralitet. ICT-sektorn behöver anpassa sig till en hållbar utveckling. Datacenter är energikrävande, vilket är ett snabbt växande problem då dessa står för en fjärdedel av ICT-sektorns koldioxidutsläpp. Sektorn som helhet bidrar med 2,3% av de globala utsläppen och i och med den fortsatta utvecklingen av ICT inom samhället, så ökar även konsumtionen från användare. För att arbeta mot en mer hållbar värld behöver individer ha tillgång till vägledning för att göra långsiktiga förändringar och informerade val. Teori och forskning har analyserats och banat väg för konstruktionen av en skattningsmodell för att främja medvetenhet om ICT-sektorns klimatpåverkan och främja hållbara digitala vanor. Modellen tar hänsyn till flera parametrar och aktiviteter som anses vara relevanta för framtagandet av en applikation för användarna. Data från olika studier används som underlag för att beräkna individens digitala koldioxidutsläpp, energiförbrukning och kostnader. Applikationen testas i en fallstudie för att undersöka den faktiska klimatpåverkan av digital användning. Resultaten visar att vissa aktiviteter, som videokonferenser och samtal, är mer energikrävande än e-postkommunikation. Valet av enhet och tidsåtgång har störst påverkan på resultatet. Rekommendationer ges baserat på användarbeteenden för att minska energiförbrukningen. Målet är att skapa medvetenhet och stödja hållbar användning av digitala tjänster.

Introduction: The world is facing an economic crisis that has led to high energy prices in the EU. These high energy prices have been a contributing factor to the challenging economic situation in Sweden, affecting businesses, industries, and households. EU countries have limited access to energy and rely mostly on imports. The key objective is to reduce these costs through the utilization of renewable energy resources. Geothermal ventilation, in particular, is an efficient and promising source. However, this system has not yet been implemented in Sweden. The aim of this study is to investigate and analyze the effectiveness of horizontal ground geothermal ventilation systems in the context of Swedish conditions.Method: This study includes quantitative and qualitative data from a case study. Data collection involved literature study, interviews with various stakeholders, and simulations using Ansys software to analyze air flows and temperature conditions.Results: This section presents the results of a comprehensive study on basic geothermal ventilation in villas, carried out in accordance with Swedish environmental regulations. Interviews with representatives from ventilation companies and Jönköping municipality showed mixed opinions about the system's potential. While some expressed interest and approval due to energy savings and environmental adaptation, others had concerns about profitability and cost-effectiveness. Testing the system's efficiency using thermal exchange simulation software showed lower-than-expectedresults, indicating the need for further improvements. However, despite its lower efficiency, the geothermal ventilation system was still considered an environmentally friendly alternative to conventional methods, helping to reduce the environmental impact of the construction industry.Analysis: Ground geothermal ventilation system meets Swedish environmental standards and contributes to energy savings in new buildings. Although the system meets the standards, further improvements are needed to increase efficiency. Requirements and prerequisites include the right insulation classes and specially manufactured ground pipes. Implementation in villas can be challenging due to costs and heat delivery. Despite this, the system improves indoor air quality and reduces energy consumption, even if the temperature differences may be smaller than expected.Discussion: In this chapter, the results and conclusions from the study are discussed. Despite limited research on the subject, the study shows that shallow geothermal ventilation has potential, but there are challenges and limitations for implementation in Swedish villas. The method choice of literature review and qualitative interviews was appropriate to achieve the purpose, but more participants and research are needed to increase validity and reliability. Recommendations are given for further research in the area.