Este trabalho analisa o processo de expansão urbana do município de Campinas através dos condomínios e loteamentos fechados, a partir dos anos 1970, momento em que são introduzidos os loteamentos fechados em área rural e os condomínios fechados em área urbana, até 2005, quando é realizado um levantamento na Prefeitura Municipal: loteamentos rurais fechados (1974-1980), condomínios fechados (1976-2005) e loteamentos fechados em área urbana (1996-2000). Com base em pesquisa bibliográfica, documental e de anúncios em jornais, são abordadas as estratégias de localização, o respaldo legal e as contradições desse processo, destacando como esses empreendimentos interferem no processo de expansão urbana do município. São identificadas cinco áreas de concentração de condomínios e loteamentos fechados, que são caracterizadas a partir da análise do processo de ocupação e dos padrões sócio-econômicos da população. / This final paper analyse the urban expansion process of the Campinas city through closed condominiuns with private security and private use of public area, from 70\'s, when started up the private use of public area in rural areas and closed condominiuns in urban areas, untill 2005, when a research was done in Campinas Town Hall: private use of public area in rural area (1974-1980), closed condominiuns with private security in urban area (1976-2005) and private use of public area in urban area (1996-2000). Based on a bibliography research, documents and newspaper advertisings, location strategies are brought up, the legal considerations and the contradictions of this process, stressing how these undertakings can influence on the urban expansion process of this city. It was found five different areas of concentration of these undertakings, which are qualified by the ocupation process analyses and the population socio-economics factors.

No description available.

Ägarlägenheter är en boendeform som möjliggjordes i maj 2009 i samband med införandet i den svenska lagstiftningen. Startsträckan för boendeformen att nå svensk bostadsmarknad har varit relativt lång, det är inte förrän de senaste åren som ägarlägenhetsbeståndet ökat i större utsträckning framför allt i Stockholms län.  Syftet med detta examensarbete är att förmedla ännu ett format för allmänheten att ta del av genom att utöka sina kunskaper och införskaffa förståelse för markexploatering och den svenska bostadsmarknaden. Vidare är syftet siktet mot studiens mål vilket är att införskaffa perspektiv från kommun och byggherre som centrala aktörer i markexploateringen med synpunkter på den senaste ökningen av ägarlägenhetsbeståndet i Stockholms stad och län i övrigt. Studiens frågeställningar har huvudsakligen besvarats genom semistrukturerade intervjuer med professionella aktörer inom ämnet, både kommunanställda på exploateringskontoret i Stockholms stad och byggherrar som är verksamma i Stockholms stad. Även en mindre litteraturstudie användes som en kompletterande metod för studiens frågeställning huruvida den kommunala markexploateringen ökat beståndet av ägarlägenheter i Stockholms stad.  Genom att kommunens inställning till ägarlägenheter är oförändrad har kommunens roll i markexploateringen inte bidragit till det ökade ägarlägenhetsbeståndet. Det är inte avgörande för Stockholms stad huruvida det byggs ägarlägenheter eller bostadsrätter. Å andra sidan har kommunen ett intresse för en likafördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Ökningen av ägarlägenheter i Stockholms stad har istället drivits av byggherrarna och deras vilja att uppföra ägarlägenheter.  Ägarlägenheter uppförs främst på mark som ägs av byggherren, eftersom det anses vara en enklare väg att öka ägarlägenhetsbeståndet än genom markanvisning. Huruvida ägarlägenhetsbeståndet ökat beroende på om byggherren eller kommunen ägt marken har inte spelat någon roll då det i slutändan varit byggherrens frihet att välja vad som ska byggas. Byggherrar i mindre kommuner kan söka markanvisningar för friare upplåtelseformer för att bidra till en utveckling av ägarlägenhetsbeståndet i kommunen, det ska dock has i åtanke att det i slutändan är marknadens efterfrågan som styr. / Condominiums are a form of housing that was introduced in Swedish legislation in May of 2009. The start of this new form of housing to reach the Swedish housing market was relatively long. It is not until recent years that condominiums have increased significantly, especially in Stockholm.  The purpose of this study is to increase the public´s knowledge and understanding of land development and the Swedish housing market. Furthermore, the purpose is the aim of the study's objective which is to obtain perspectives from municipality and the developers as main actors in land development with their point of view on the recent increase of condominiums in the municipality of Stockholm and the county. The issues of the study have mainly been answered through semi-structured interviews with professional actors in the subject, both municipal employees at the development office in Stockholm municipality and developers who are active in Stockholm municipality. A small study of literature was also used as a complementary method for the question of issue whether the municipal land development increased the stock of condominiums in Stockholm municipality.  Because the municipality's adjustment of condominiums is unchanged, the municipality's role in land development has not contributed to the recent increase in condominiums. It is not crucial for Stockholm municipality whether condominiums are built or not. On the other hand, the municipality has an interest in an equal distribution between different forms of tenancy. Instead, it is the developers in Stockholm who have contributed to the increase in condominiums.   Condominiums are mainly built on land owned by the developers, as it is considered an easier way to increase the condominiums stock than through land allocation. It is not crucial for the increase in condominiums if the land is owned by the municipality or the developer, because in the end it is the developer who gets to determine what is to be built. Developers in smaller municipalities could apply for land allocations for freer forms of tenure to contribute to the development of the condominiums stock in the municipality. It must be remembered that, in the end, marked demand is crucial.

Möjligheten att bilda ägarlägenheter i svensk lag har diskuterats av lagstiftare sedan 1800-talet. I maj 2009 beslutade den svenska regeringen att ägarlägenheter skulle vara en möjlighet på den svenska bostadsmarknaden för att öka mångfalden av upplåtelseformer. När den svenska regeringen utformade lagen lämnade de frågan om hur fastighetsgränserna ska dras till lantmäterimyndigheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur dessa gränser utformas i praktiken och undersöka hur väl lantmäterimyndighetens riktlinjer följs samt fastställa hur väl lagarna om gränser för ägarlägenheter fungerar. För att undersöka detta har litteraturstudier gjorts genom att analysera den gällande lagen och dess förarbeten, samt intervjuer med lantmätare med särskild kunskap om bildande av ägarlägenheter. En jämförande fallstudie har också gjorts för att undersöka hur dessa typer av lantmäteriförrättningar går till i praktiken och hur väl de stämmer överens med befintliga riktlinjer.  Studierna visar att systemet för att fastställa fastighetsgränserna är framför allt beroende av vad sakägaren kräver när den ansöker om att bilda ägarlägenheter. Det finns dock ett mönster i fallstudien som tyder på att fastighetsgränserna ofta dras där den bärande konstruktionen börjar. Gränsen går alltså vanligen i väggens ytskikt, men exakt var varierar. Innanför denna ingår som huvudregel allt i lägenheten med undantag för bärande innerväggar, men även här förekommer en hel del variation. Vidare säger respondenterna i intervjustudien att det är naturligt med variation eftersom byggnader skiljer sig i utformning från fall till fall. Sammanfattningsvis fungerar reglerna för att skapa fastighetsgränser för ägarlägenheter bra ur lantmätarens perspektiv. / The possibility to form ownership apartments, or condominiums, in Sweden has been up for legislative discussion several times since the 19th century. In May 2009 the Swedish government decided that owning apartments should be a possibility on the Swedish housing market to increase the diversity of the forms of tenure. When forming the law, the Swedish government left the question of how the property boundaries should be drawn to the cadastral authority. The purpose of this study is to investigate how these boundaries are formed in practice and research how well the cadastral authority's guidelines are being followed as well as determine how well the laws regarding boundaries of condominiums work. To investigate this, a litterateur study has been conducted by analysing the current law and its’ legislative history, as well as qualitative interviews with land surveyors with special knowledge about forming condominiums. A comparative case study of cadastral documents has also been made to research how these types of cadastral procedures are done in practice and how well they correspond to existing guidelines. These studies show that the system for determining the property boundaries chiefly depends on what the interested party demands when applying for creation of condominiums. A pattern has been discerned in the case study that implies that the property boundaries are often drawn where the primary structure begins. Therefore, the boundaries tend to be located in the surface of the wall, however the exact location of the boundaries vary. As a rule, everything within this boundary belongs to the condominium but variations regarding this exist as well. Furthermore, the respondents in the interview study say that it is natural with some variation as the construction differs from case to case. In conclusion, the rules regarding creating property boundaries for condominiums appear to work wellfrom the cadastral authority’s point of view.

Detta arbete är författat på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm inom kandidatprogrammet Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. Studien är gjord i samarbete med JM AB i Stockholm. Ägarlägenheter infördes i svensk lagstiftning år 2009. Den nya boendeformen sågs vid införandet som en möjlighet att öka valfriheten och mångfalden i boendet. Det skulle även innebära ett större inflytande över boendet, bland annat i avseende på fri uthyrning. Boendeformen har nu funnits i Sverige i över ett decennium och antalet lägenheter har successivt ökat. Idag finns lite över 3000 ägarlägenheter i Sverige. Ägarlägenheten har under lång tid varit föremål för kritik, och en av farhågorna med boendeformen är den fria uthyrningen, som framhållits kunna leda till problem på bostadsmarknaden. Det är därmed av intresse att studera hur uthyrning av ägarlägenheter tillämpas i nuläget. Syftet med denna studie är att undersöka hur uthyrning av ägarlägenheter sker i praktiken. Undersökningen görs utifrån i vilken omfattning och på vilket sätt lägenheterna hyrs ut, vilken typ av lägenheter som hyrs ut, till vem lägenheterna hyrs ut och om det finns några problem i samband med uthyrning av ägarlägenheter. Detta har gjorts genom en enkätstudie, som kompletterats med en litteraturstudie och en intervjustudie. Respondenterna till enkätstudien har tillhandahållits genom JM. I intervjustudien medverkar ordföranden för ägarlägenhetssamfälligheter, ägare av ägarlägenheter samt Hyresgästföreningen. Studien visar att majoriteten av ägare av ägarlägenheter, aldrig hyrt ut sin lägenhet. Det framgår även att de lägenheter som hyrs ut oftast är mindre lägenheter på ett till två rum och kök, och att uthyrningen oftast sker till bekantas bekanta. De flesta uthyrningar varar mellan sex månader till ett år, och uthyrningar som varar mindre än en månad är ovanliga. Nöjdhetsgraden bland uthyrare är hög. Det framgår inga omfattande problem i samband med uthyrning men av de problem som identifierats, är hantering av gemensamma utrymmen det mest återkommande. / This essay was conducted at the Royal Institute of Technology in Stockholm, within the Bachelor's program of Property Development and Agency. The study was carried out in collaboration with JM AB in Stockholm. Condominiums were introduced into Swedish legislation in 2009. The new form of tenure was at the time of its introduction viewed as an opportunity to increase freedom of choice and diversity in housing as well as greater influence over one's own living, including the freedom to rent out your home. This form of tenure has existed for over a decade and has gradually increased. Today, there are just over 3000 condominiums in Sweden. Condominiums have long been the subject of criticism, and some of the concerns with this form of tenure are the opportunities for rental. This has been highlighted as a potential risk that can cause problems in the housing market. Therefore, it is of interest to study how the rental of condominiums is carried out in practice. The purpose of this study is to investigate how the rental of condominiums is carried out in practice. This is based on the extent and the way in which the apartments are rented out, what type of apartments are being rented, to whom the apartments are rented, and whether there are any problems associated with the rental of condominiums. This has been done through a survey, supplemented by a literature study and an interview study. The respondents for the survey were provided by JM. The interview study involves the chairmen of condominiums associations, owners of condominiums, and Hyresgästföreningen. The study shows that the majority of owners of condominiums have never rented out their apartment. It also appears that the apartments that are rented out are often smaller apartments with one to two rooms with a kitchen, and that the rental is most often to acquaintances of acquaintances. Most rentals last between six months to one year, and rentals that last less than a month are rare. Satisfaction among landlords is high. There are no significant problems associated with rentals, but of the problems that have been identified, the management of common spaces is the most recurring issue.

Ägarlägenheter har varit föremål för diskussion i Riksdagen flertalet gånger under de senaste 150 åren. Genom tiden har olika motiv presenterats till varför ägarlägenheter bör införas i Sverige och vid varje förslag har olika motargument presenterats. Det har skickats in dryga tjugo motioner men frågan har endast utretts ordentligt två gånger. Vid utredningarna har det inte funnits konkreta skäl till varför ägarlägenheter inte ska införas men man har ändå inte ansett att det är nödvändigt att införa i Sverige. År 2009 möjliggjordes ägarlägenheter i svensk lagstiftning och det fanns höga förväntningar på den nya bostadsformen. I detta examensarbete har det undersökts vilka motiv och motargument som har funnits i de olika handlingarna som inkommit till Riksdagen. Det har även undersökts hur utvecklingen har sett ut för ägarlägenheter sedan införandet samt hur man kan få ägarlägenheter att bli en etablerad upplåtelseform i framtiden. För att kunna få en helhetsöversikt och tillgång till mycket material har det använts en litteraturstudie i detta arbete. Utöver det har propositioner, lagar, motioner och offentliga utredningar använts rikligt. Litteraturstudien och det offentligt tryckta materialet har varit till stor hjälp vid undersökning av ägarlägenheter genom historien. För att få en blick in i framtiden har en intervju hållits med en person som är verksam i branschen och har stor kunskap om ägarlägenheter. Det främsta motivet för att införa ägarlägenheter har visat sig vara att minska den rådande bostadsbristen i Sverige. Utöver det finns även motiv för att öka inflytandet av den egna lägenheten samt att ägarlägenheter kan gynna den privata hyresmarknaden där individer med kapital kan investera och skapa fler boendemöjligheter. Utvecklingen har haft en passiv start sedan införandet, dels på grund av juridiska hanteringar för banker och försäkringsbolag men även till stor del på grund av avsaknad av information kring vad ägarlägenheter är för investeraren. Både privata aktörer och företag var försiktiga med att investera i något som de besatt lite eller ingen kunskap i. Ägarlägenheter har etablerats till viss del på Sveriges bostadsmarknad med positiv respons från ägarna av dessa men har fortfarande en stor potential att uppnå för att på allvar fungera som ett komplement till bostadsrätten i Sverige. / Condominiums have been cause for debate in the Swedish Parliament multiple times in the last century and a half. Throughout time different motives have been presented to why condominiums should be introduced to the Swedish market and with every proposition different counter arguments have been presented. Approximately twenty motions have been submitted but there have only been two public inquiries. During these inquiries there have not been any actual reasons presented as to why condominiums should not be introduced on the market, yet the Swedish Parliament have not seen the benefits of introducing it on the Swedish housing market. In 2009 condominiums were made possible within Swedish law and the expectations for the new form of housing were high. In this thesis it has been investigated which motives and counter arguments that have been presented in the documents provided to the parliament. This thesis also focuses on the development of condominiums after its introduction as well as trying to get a perception of how condominiums can get more established on the Swedish market. To get a comprehensive overview and access to a lot of material the thesis is written with document studies as a method. Besides the document studies, propositions and laws, motions and public inquiries have been used generously in this thesis. The document studies and the publicly published material from the government were very useful for investigating and gathering information from the past. However, to get information about the future an interview has been conducted with a person active in the business with great knowledge about condominiums. The main motive to introduce condominiums on the Swedish housing market turned out to be to prevent the current housing shortage in Sweden. Besides the main motive, condominiums are also motivated by the increased influence of the private household along with the possibility for people with funds to invest in apartments to lease and therefore create more rental opportunities on the private market. The development has had a passive start since the introduction, partially from legal uncertainty from banks and insurance companies but mainly due to the lack of information about what condominiums actually are to the investors. Both private and corporate investors were cautious to invest in something they had little to no knowledge about. Condominiums are starting to get established on the Swedish housing market and have received positive feedback from owners of these yet this new form of housing still has to provide extensive growth to be able to act as a proper complement to co-operative apartments in Sweden.

Detta är en uppsats skriven på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm inom Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning fastighetsjuridik.   Ägarlägenheter har funnits på den svenska marknaden sen 2009 trots detta finns det bara lite över tusen stycken idag. Ägarlägenhet liknar bostadsrätten men skillnaden är att ägaren av en bostadsrätt har nyttjanderätt till sin bostad medan ägaren till en ägarlägenhet har äganderätt till just den bostaden. Det vill säga att ägarlägenheten är mer lik ett småhus än en bostadsrätt rent juridiskt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka ägarlägenheters möjligheter för andrahandsuthyrning främst för korttidsuthyrning och jämföra med bostadsrätter. Vad är skillnaderna mellan hur en ägarlägenhet och en bostadsrätts får hyras ut redogörs för. Den kommer även att diskutera hur möjligheterna för andrahandsuthyrningen har förändrats under de senaste åren. Uppsatsen kommer även att undersöka varför en ägarlägenhet har förvärvats.  Hur ser reglerna ut för andrahandsuthyrning av de olika upplåtelseformerna undersöks i uppsatsen. Andrahandsuthyrningen för hyresrätter är ofta begränsad och kräver tillstånd från hyresvärden. Det är inte möjligt att ta ut en högre hyra än vad denne själv har. Hyrs lägenheten ut möblerad fås tio till femton procent påslag tas ut. För bostadsrätter gäller liknande regler som för hyresrätter att tillstånd krävs, dock från bostadsrättsföreningen i stället för hyresvärden. Däremot är det möjligt numer genom lag om uthyrning av egen bostad att ta ut en högre hyra jämfört med hyresrätter. Kapitalkostnaden plus driftkostnaderna ligger till grund för vilken hyran som får tas. Hyressättning för andrahandsuthyrning för småhus och ägarlägenheter fungerar på samma sätt däremot behövs det inte tillstånd från någon annan för att få hyra ut.  De som köper ägarlägenheter är till stor del människor som köper för att barn eller barnbarn ska ha en bostad i framtiden men även som investering för att hyra ut i andrahand. Flera köper även för att ha ägarlägenheten som en bostad själv. / This is an essay written at the Royal Institute of Technology in Stockholm within Degree Programme in Civil Engineering and Urban Management with a focus on real estate law. Despite the fact condominiums have been on the Swedish market since 2009, that there are only a little over a thousand units today. When condominiums were launched, the government believed that 3 000-5 000 units would be built each year.  Condominiums is similar to the housing cooperative, but the difference is that the owner of a housing cooperative has the right to use his residence while the owner of a condominiums is entitled to the property. In other words, the owner's residence is more like a single-family home than a housing cooperative purely legal speaking. The purpose of this paper is to investigate condominiums opportunities for short-term rental, comparable to housing cooperative rentals. What are the differences between how a property apartment and a housing cooperative can be rented out is explained. It will also discuss how the possibilities for second hand rent have changed in recent years. The essay will also investigate why an owner apartment has been acquired. How does the rules appear for second-hand leasing of the various forms of submission are examined in the essay. Secondary rent for rental rights is often limited and, under the permission of the landlord, it is not possible to rent a higher rent than it himself has. Renting the apartment out furnished is available ten to fifteen percent surcharge taken. In the case of housing cooperative, similar rules apply as for tenant-owner but with the permission from the housing cooperative association. On the other hand, because of “lag om uthyrning av egen bostad” it is possible to charge a higher rent compared with tenancy. The capital cost plus operating costs underlies the rent that may be taken. Rental rent for second-hand rentals for single-family and condominiums works in the same way, but no other's permission is required for rental.  Those who buy condominiums are largely people people who buy for children or grandchildren to have a home in the future but also as an investment for renting out in other respects. Several also buy to own the property as a residence itself

Det ställs allt större krav på hållbarhet inom fastighetsbranschen vilket leder till att det blir mer aktuellt att nyttja digitala och energieffektiva lösningar för att uppfylla dessa. Begreppet smart byggnad har funnits länge men i takt med en snabb teknisk utveckling ändras vad som anses vara smart och det skiljer sig även åt för vem det berör. Syftet med studien är att undersöka vad en smart byggnad är och hur privatpersoner ställer sig till att köpa en bostadsrätt i en smart byggnad. Därav kommer begreppet smart byggnad först att redas ut i rapporten, både av vad som går att hitta i litteratur och även vad privatpersoner anser att en smart byggnad är. Det kommer även studeras vilka smarta funktioner som finns i en byggnad med bostadsrätter och vilka som är viktiga för privatpersoner vid ett köp av en lägenhet. Till att börja med har en litteraturstudie genomförts för att sedan följas upp av en digital enkätundersökning som riktar sig till privatpersoner. Enkätundersökningen innehåller flervalsfrågor samt ja/nej-frågor som berör smarta bostadsrätter. Respondenterna har delats in i tre kategorier, bostadssökande, bostadssökande som vill köpa bostadsrätt och icke bostadssökande. Resultatet visar att ungefär hälften av respondenterna har hört begreppet smart byggnad, men det varierar vad de tror en smart byggnad är samt vilka funktioner som är viktiga. Majoriteten anser att ett smart säkerhetssystem är den viktigaste smarta funktionen, medan den främsta anledningen till att vilja bo smart är bekvämlighet. Resultatet tyder dock på en bristande kunskap bland privatpersoner om vad en smart byggnad är och många bryr sig inte om att bo smart. / There are increasing demands on sustainability in the real estate industry, which makes it more relevant to use digital and energy-efficient solutions to meet these demands. The concept of smart building has existed for a long time. What is considered smart is changing due to the rapid technological development and varies for whom it affects. The purpose of the study is to investigate what a smart building is and individuals' views on buying a condominium in a smart building. Hence, the concept of smart building will first be sorted out in the report, both what can be found in the literature and what individuals consider a smart building to be. It will also be studied what type of smart features are present in a building with condominiums and which features are important for individuals when buying an apartment. To begin with, a literature study has been done and then followed up by a digital survey aimed at individuals. The survey contains multiple-choice questions as well as yes / no questions that concern smart condominiums. The respondents have been divided into three categories, housing applicants, housing applicants who want to buy a condominium, and non-housing applicants. The study shows that about half of the respondents have heard the term smart building, but it differs from what they think it is and which features are important. The majority believe that a smart security system is the most important smart feature, while the main reason for wanting to live in a smart building is convenience. However, the results indicate a lack of knowledge among the individuals about what a smart building is and that many do not care about living smart.

Ombildning av hyresrätt till hyresrätt är en komplicerad process. Nödvändiga juridiska och andra behövliga kunskaper saknas ofta hos hyresgästerna. Ombildningsfusk förekommer och rapporteras allt oftare i media. Uppsatsen undersöker hur en ombildningsprocess går till och vilka problem som eventuellt finns i processen liksom i författning. I synnerhet aspekter av rättsäkerhet, möjlighet att överklaga och få insyn i processen för de olika parterna i ombildningsprocessen.

Orientador: Bárbara Fadel / Banca: Ethel Volfzon Kosminsky / Banca: Márcia Garcia / Resumo: A tendência de separar zonas de moradias para camadas sociais distintas da população é recorrente nas cidades. A segregação urbana é um processo discriminatório que pode ser enfocado sob vários ângulos. O estudo é de um caso de auto-segregação - isolamento voluntário de indivíduos ou grupos - na cidade de Marília, interior de São Paulo. Examina-se o fenômeno dos condomínios horizontais a partir de relatos de agentes imobiliários, de alguns moradores de um condomínio e simpatizantes pela opção. O referencial metodológico utilizado remete à corrente de pesquisa conhecida como interacionismo simbólico mais especificamente o de concepção fenomenológica. Pela descrição e análise de raciocínios empregados pelos relatantes busca-se uma explicação descritiva sobre um caso particular. Considera-se três aspectos principais: a importância da moradia como sinal de status; os mecanismos que criam a sensação de segurança nos condomínios horizontais; e a pretensão de autonomia nos empreendimentos que têm como objetivo a criação de micro-comunidades, como simulacros de um ideal de vida passado. Ao apresentar espaços coletivos internos como similares ao que um dia foi espaço público, altera-se público para coletivo no sentido de entender coletivo como público selecionado. / Abstract: The tendency to separate dwelling zones for distinct social levels of the population is quite common in the cities. The urban segregation is a discriminatory process that can be focused from different points of view. The study is about a case of self-segregation - voluntary isolation of individuals or human groups - in Marília, São Paulo. The phenomenum of the horizontal condominiums is examined starting from accounts given by real estate agents, by people who live in a condominium and people who like the idea. The methodology used in this paper is the research method known as symbolic interactionism in its phenomenological version. This study is conducted following the analysis and the description of the reasoning used by those who were interviewed and tries to find a descriptive explanation for one particular case. The main aspects considered are the importance of dwelling as a status symbol; the processes which create the sensation of security in horizontal condominiums; and the idea of autonomy in the undertakings which have as an objective the creation of micro-communities as an imitation of an ideal life in the past. As they present internal collective spaces as if they were similar to a public space which existed once, one changes public to collective in order to understand collective as a selected public. KEY WORDS: urban anthropology; urban segregation; cities; horizontal condominiums; sociability. / Mestre