<p>Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning. Jag intervjuade fyra yrkesvalslärare, en arbetsplatsförmedlare i Stockholm, en arbetsplatsförmedlare i Göteborg och en enhetschef i Östersund. Min undersökning är för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras. Däremot kan man i resultatdelen se att de olika synsätten påverkat hur de olika aktörerna lyckas i att få eleven ut på arbetsmarknaden.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord. Vidare råder en stor samsyn vars nyanser mest verkar ha att göra med vilken kategori av brukare som man stödjer. Stödpersoner stöttades också själva i sin syn på empowerment genom organisationens tydliga visioner, mål och metoder. Om man vill klarlägga begreppet och dess tillämpning ytterligare så borde man i första hand vända sig till deltagare. För att se potentialen i empowerment på gruppnivå så borde den testas och utredas.

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities. The study was based on a project which started in Örkelljunga in January 2012. The purpose was to help the persons in the project to have a more active day at their daily activity. The survey was conducted with interviews as a qualitative method, in which six participants with disabilities where interviewed. The result showed that the participants felt that their daily activity was more meaningful since they had started working with animals and they showed joy while performing their tasks. Most importantly they felt better, where happier and more alert. The conclusion of the study showed that working with animals on daily activities could have a health promotion effect on the participant’s well-being and development. / Den centrala delen i allt folkhälsoarbete är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandesatsningar bland befolkningen. Då folkhälsoarbetet gäller hela befolkningen borde arbetetäven ha ett funktionsnedsättningsperspektiv. Inom handikappolitiken är delaktighet ochjämlikhet viktiga mål, vilket bland annat belyser vikten av att ha ett arbete. I tidigare studierhar de positiva effekterna av djur påvisats hos personer med funktionsnedsättning, blandannat genom bättre balans, bättre rörelseförmåga, större socialt nätverk, utveckling av nyakunskaper och framför allt glädje. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hurpersoner med funktionsnedsättning upplever sin hälsa vid arbete med djurskötsel på dagligverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i ett projekt som startade i Örkelljunga kommun ijanuari 2012. Undersökningen genomfördes med intervjuer som kvalitativ metod, där sex avdeltagarna med funktionsnedsättning intervjuades. Resultatet visade att deltagarna upplevdesin dagliga verksamhet som betydligt mer meningsfull sedan de börjat arbeta med djur. De sersina arbetsuppgifter som betydelsefulla, de visar en glädje i att vilja utföra dem och lära signya saker. Framför allt upplever deltagarna stor skillnad i sitt psykiska välmående, de mårbättre, de känner sig gladare och piggare. Sammanfattningsvis visade studien att arbetet meddjur på daglig verksamhet kan ha en hälsofrämjande inverkan på deltagarnas välmående ochutveckling.

Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. / People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning. Jag intervjuade fyra yrkesvalslärare, en arbetsplatsförmedlare i Stockholm, en arbetsplatsförmedlare i Göteborg och en enhetschef i Östersund. Min undersökning är för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras. Däremot kan man i resultatdelen se att de olika synsätten påverkat hur de olika aktörerna lyckas i att få eleven ut på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt. Intervjuanalys med fokus på meningen har används som omfattar meningskodning. Resultat: Resultatet visar att samtliga deltagare trivs med sin arbetssituation, genom att dem uttrycker att det är viktigt för dem att ha något att göra om dagarna samt att samspela med andra. Fortsättningsvis visar resultatet på att deltagarna upplever acceptans på sitt arbete, men de upplever inte att deras arbete är accepterat i samhället. Det framkommer i resultatet att maktrelationen mellan personalen och deltagarna är relativt likställd men att deltagarna är medvetna om att personalen har största ansvaret och har på så sätt makten. / Background: The choice of daily activities as a study area was made because we wanted to investigate how people with disabilities experience their work situation. An empowerment perspective seemed appropriate in this study because many of the theoretical concepts we wanted to use occurs within empowerment. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how participants experience and create meaning in daily activities based on an empowerment perspective. Method: The study is of a qualitative nature with semi-structured interviews where the empiricism is based on five transcribed interviews. The persons interviewed have been selected on the basic of two criteria, that they could express themselves verbally and that they was granted and worked within daily activity according to LSS (1993:387). To get our interview questions answered an interview guide was composed. The empiricism was analyzed on the basis of the studies three theories belonging, meaningfulness and power. Interview analysis with focus on sentences has been used that includes sentence coding. Result: The result shows that all participants are content with their work situation, they express that it is important for them to have something to occupy their day and to interact with others, but they don't experience that their work is accepted in society. It is made clear from the result of the study that the power relation between the staff and participants are relatively equal but that the participants are conscious of the fact that the staff has the greater responsibility and in that way also the greater power.

Personer med en funktionsnedsättning har generellt sett en sämre hälsa än den genomsnittliga befolkningen på grund av riskfaktorer kopplade till levnadsvillkoren. En viktig faktor när det gäller målområdena inflytande och delaktighet samt Hälsa i arbetslivet är att skapa inkluderande miljöer där det finns goda möjligheter till bättre hälsa och ökad självkänsla. Tidigare studier visar på positiva effekter av en daglig sysselsättning vilket minskar riskerna för marginalisering och utanförskap. Umgänget med hästar har även det dokumenterat positiv effekt på personer med funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att belysa deltagarnas beskrivningar av den dagliga verksamheten Hälsa med hästkraft och deras hälsoutveckling, där funktionsnedsatta dagligen arbetar i naturen med hästskötsel och ridning. Projektet startades i Örkelljunga kommun 2012 för att ge deltagarna en meningsfull sysselsättning och möjlighet att arbeta mer fysisk än en traditionell daglig verksamhet ofta kan erbjuda. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med sex av deltagarna och två personal samt en individuell intervju med projektledaren som arbetar där. Resultatet visade att samtliga deltagrare genomgått förbättringar hälsomässigt sett, både fysiskt och psykiskt sedan de började på Hälsa med hästkraft dagliga verksamhet. Deltagrarna ser sina nuvarande arbetsuppgifter som betydelsefulla och givande samt trivs med både sina arbetskamrater och personal. / People with disabilities generally have a lower health status than the average population, this due to risk factors related to their living conditions. An important factor when it comes to the objectives "Influence and Participation" and "Health in working life",  is to create an open and including enviroment with good possibilities to influence one`s situation. To be a part of a bigger context where works is put on fokus, increases the possibilities to achieve better helth and self-esteem. Having a daily occupation has in previous studies shown to have a positive effect. This in turn decreases the risk of alienation and marginalization. Interaction with horses has also shown to have a positive effect on people with disabilities. The aim of this study was to ilustrate the participants descriptions of the daily activities " Health with horsepower" and their health development, where people with disabilities work in nature daily with taking care of the horses and horseback riding. The project was started 2012 in  Örkelljunga municipality with the purpose of givng the participants a meaningful occupation and posssibility to work more physically than in a traditional daily work. The study was based on focus group interviews performed by six of the projekt members and two staff, as well an individual interview with one of the staff working there. The results have shown that all participants of the study, has since they quit their ordinary daily occupation, improved their health both physically and mentally. The participants now view their current work-tasks as meaningful and rewardind, and they thrive with both their colleagues and staff- members.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Bengtsson, J. Kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter - En kvalitativ studie. Examensarbete i handikapp ochrehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten förhälsa och samhälle, 2018. Syftet med denna studie har varit att studera i kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter. Hur främjas kommunikationen och vilka pedagogiska verktyg används i främjandet. Det har genomförts med semistrukturerade intervjuer av personal från olika dagliga verksamheter. Teoretiska utgångpunkter som nyttjades för att analysera materialet var social interaktionism med större vikt på social interaktion, Goffmans dramaturgiska perspektiv och sociala band. Analysen och resultatet belyser mestadels bristande kunskap inom kommunikation. Personal uttrycker att de själva är de främsta verktygen i främjandet av kommunikation. Kommunikation är till största del kroppsspråk, mimik och relationskompetens. Vidare forskning med pedagogiska verktyg belyses när det inkluderar vuxna individer med en funktionsnedsättning kombinerad med en hörselnedsättning som har en LSS tillhörighet. / Bengtsson, J. Communication between staff and users in day centers - A qualitative study. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The purpose of this study has been to study communication between staff and users in day centers. How communication is promoted and what pedagogical tools are used in the promotion. It has been conducted with semi-structured interviews of staff from various day centers. Theoretical starting points used to analyze the material were social interactionism with a strong emphasis on social interaction, Goffman's dramaturgical perspective and social ties. The analysis and the results mostly highlight a lack of knowledge in communication. Staff express that they themselves are the main tools in the promotion of communication. Communication is mostly body language, facial expressions and relationship skills. Further research with pedagogical tools is highlighted when it includes adult individuals with a disability combined with a hearing impairment who have an LSS affiliation.