No description available.

Les difficultés psychologiques sont parfois difficiles à évaluer au cours d'une consultation médicale par un non professionnel (psychologue, psychiatre). Ceci est d'autant plus vrai dans le cas particulier des jeunes enfants lors d'interventions humanitaires, ce qui conduit souvent à une réponse insuffisante aux besoins de soins psychiques. Le manque d'outils validés de manière transculturelle qui répondent aux exigences d'intervention, rapide et simple pour identifier les besoins combinés à un manque de professionnels impliquent des difficultés voire l'impossibilité de mettre en place les prises charges adéquates. Dans ce travail, nous avons réalisé la validation transculturelle d'un outil de dépistage des difficultés psychologiques en contexte humanitaire destiné aux enfants âgés de 3 à 6 ans, le PSYCa 3-6 (Psychological Screening tool for Young Children aged 3 to 6). Cet outil a été initialement créé et développé en 1999 lors d'une intervention humanitaire, son contenu a été affiné et modifié au fur et à mesure de son utilisation. La validation principale a eu lieu au Niger, et deux validations complémentaires ont été mises en place en Colombie et au Kenya. Au total, 888 enfants âgés de 3 à 6 ans ont été inclus entre Octobre 2009 et Février 2012. Une recherche qualitative a été mise en place en amont de la validation pour collecter des informations concernant la perception des difficultés psychologiques localement au Niger. La recherche quantitative s'est intéressée aux qualités psychométriques et cliniques de l'outil. Les trois versions haoussa, espagnole et swahili ont montré des qualités psychométriques et cliniques adéquates incluant une bonne validité concurrente, les scores obtenus à l'outil étant corrélés au gold standard. La recherche qualitative a permis d'affiner et de renforcer les résultats. A notre connaissance, il s'agit de la première validation d'un outil de dépistage pour des enfants d'âge préscolaire incluant un volet transculturel pour usage dans des contextes humanitaires variés. De tels outils validés pour des contextes différents sont indispensables pour promouvoir l'accès aux soins psychiques pour les enfants, souvent non prioritaires dans ces interventions. / Psychological difficulties are sometimes difficult to assess during a medical consultation by a non-specialist (psychologist, psychiatrist). This is especially the case when it comes to young children, in humanitarian intervention contexts, entailing an insufficient answer to the needs of mental health care. The lack of cross culturally validated tools that meet the requirement of such intervention, fast and simple to identify the needs combined with a lack of professional involve difficulties even impossibility of implementing appropriate care. In this study, we implemented a cross cultural validation of a screening tool for psychological difficulties in humanitarian context for children aged 3 to 6 years old, the PSYCa 3-6 (Psychological Screening tool for Young Children aged 3 to 6 years old). This tool was originally created and developed during a humanitarian intervention; its content has been refined and modified along its use. The main validation took place in Niger, and two additional validations have been implemented in Colombia and Kenya. In total, 888 children aged 3 to 6 years were recruited between October 2009 and February 2012. Qualitative research has been also implemented to collect information regarding the local perception of psychological difficulties, prior to the validation. Quantitative research has focused on the psychometric and clinical properties of the tool. The three versions, Hausa, Spanish and Swahili showed adequate psychometric and clinical qualities including a good concurrent validity, scores being correlated with the gold standard. Qualitative research was used to refine and to strengthen the results. To our knowledge, this is the first validation of a screening tool for preschool children including a cross cultural component for use in several humanitarian contexts. Such tools, cross culturally validated in several contexts, are a key component to promote access to mental health care for children, often not on the list of priorities during the interventions.

I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges. / This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.

The topic of the thesis is education of children in COVID 19 period from the point of view of Roma mother. In the theoretical part the author presents the history of Roma population in Czech republic and their cultural specifics. Special focus is given to education. Practical part then focuses on analysis of interviews and observations of Roma mothers. Focus will be given to their perception of online education of their children including evaluation of what possible support was offered to them by the state and what obstacles they met in online education.

Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.