Levin, M, Palestro. P, S. 2023. Kommunikation på avstånd - En studie av användandet av digitala verktyg bland utbytesstudenter på STS-programmet. Uppsatser Kulturgeografiskainstitutionen, Uppsala universitet. I denna studie undersöks hur och varför digitala kommunikationsverktyg används av civilingenjörsstudenter inom System i teknik och samhälle på utbytesstudier. Studien har tagit avstamp i ett kvalitativt förhållningssätt där två fokusgrupper och tre intervjuer har genomförts med studenter som läser år fyra på STS-programmet vid Uppsala universitet. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk med fokus på nära sociala relationer, social närhet, geografiskt avstånd och synkron och asynkron kommunikation använts. Studiens resultat visar att studenternas närmaste relationer har inneburit den största påverkan på användningen av digitala verktyg och den största källan till ett upplevt överbryggande av avstånd. Interaktionen mellan studenterna och deras närmaste relationer präglades i större utsträckning av kommunikation med synkrona digitala verktyg. I kommunikationen med dess mer ytliga relationer förekom det en större grad av kommunikation med asynkrona verktyg. Även det skiftande geografiska avståndet påverkade kommunikationens natur. Ett geografiskt avstånd som innebar en tidsskillnad innebar att studenterna i högre utsträckning använde sig av asynkrona kommunikationsverktyg. Detta följde av att en tidsskillnad krävde en högre grad av planering och sämre möjlighet till spontan kontakt.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

Digitaliseringen är en modern aspekt som gett upphov till ett ökat hemarbete för många företag. Det som däremot skyndat på distansarbetet och hemmakontoret, är den omfattande och drastiska påverkan som covid-19 pandemin hade på omvärlden. Syftet med studien är således att undersöka hur pandemin och den ökade mängd distansarbete påverkat samhörigheten och den interna kommunikation som råder i företag. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningen, har studiens genomfört totalt nio intervjuer från en privat och en offentlig sektor. Genom en komparativ jämförande metod har dessa två sektorer bistått som en betydande ståndpunkt inom undersökningen, då liknelser och differenser jämförts för att identifiera mönster inom studiens kontext. Studien fann att distansarbetet påverkat medarbetarna på olika sätt. De synliga delarna berör den påverkan som distansarbetet haft på den interna kommunikationen mellan anställda, vilket bland annat inkluderar de bristande sociala interaktionerna. Det framgick även att flera medarbetare inom båda sektorerna upplevt att den hastiga omställningen lett till en isolerad och ensam miljö, där den bristande mängden mänsklig kontakt negativt påverkat de anställdas samhörighet.

Bakgrund: Kommunikation inom omvårdnad är livsviktigt. Digital kommunikation kan förekomma på olika sätt, exempelvis via chatt, telefon eller videolänk. Det kan ske i nutid eller med fördröjning. Visiba Care är ett kommunikationsverktyg som används mellan patient och sjuksköterska för att söka vård digitalt. Distriktssköterskans huvudansvar är att utveckla och leda omvårdnaden, inklusive digital omvårdnad. Forskning visar att det finns utmaningar i att använda digital kommunikation inom vården. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av kommunikation med patienter via den digitala applikationen Visiba Care - Region Blekinge. Metod: En studie med en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor i Blekinge. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Patientsäkerheten äventyras när alla sinnen inte används och med tre tillhörande huvudrubriker: Utmaningar i att bedöma omvårdnadsbehovet via text, Patientens förmåga att förmedla sig via text varierar och Varierade upplevelser av att ge omvårdnad, samt sju underrubriker. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas i att den kliniska blicken saknas i kommunikationen via text i Visiba Care och leder till svårigheter i att bedöma patientens tillstånd. Patientsäkerheten brister när bedömning och förståelse inte kan genomföras fullt ut i den digitala kommunikationen. Digital kommunikation via text är dock fördelaktigt i enklare ärenden och ger ett gott komplement till den traditionella vården

Instant Messaging är en digital kommunikationskanal i ett användarvänligt format för kommunikation i nära realtid. Som en växande trend på arbetsplatsen väljer allt fler företag att integrera kommunikationskanalen i sina kommunikationslösningar. Samtidigt följer användningen av Instant Messaging med en omedveten andrahands-effekt, något som lämnat synliga avtryck på företagens kommunikationsmönster. Kommunikationsteoretikerna Turner och Reinsch (2007) förklarar förekommandet genom att introducera termen multikommunikation, hur anställda identifieras gå från att ha sekventiella till simultana interaktioner. En användning som formats efter Instant Messagings avsaknad av icke-verbala indikationer i att kräva mindre koordinering och möjliggöra för anställda att fördela sin uppmärksamhet över flera interaktioner. Turner och Reinsch (2007) föreslår därför att multikommunikation är att föredra när företag värderar inre effektivitet eftersom anställda som deltar i simultana interaktioner kan överprestera övriga. Andra insatta teoretiker har istället identifierat hur avsaknaden av icke-verbala indikationer ger kommunikationssvårigheter i form av funktionsbegränsningar och intensiva kommunikationsflöden. Något som ger implikationer för anställdas arbetsproduktivitet i att Instant Messaging kan vara avbrytande, försvåra en samordnad turtagning och göra det ansträngande att förmedla känslor. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur anställda hanterar den multikommunikation och de kommunikativa svårigheter som uppstår i samband med användandet av Instant Messaging. Genom deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer, på en avdelning inom ett multinationellt industriföretag, utförs en fallstudie. Resultat visar att sättet anställda hanterar Instant Messaging är starkt bundet till den kontext kommunikationskanalen nyttjas i. I en sammansättning av erfarenheter och sociala regler identifieras överenskomna strategier vilka balanserar och kontrollerar kommunikationsflödet, samt får funktionsbegränsningar att ge en minskad negativ effekt. Genom att prioritera kommunicerat innehåll efter tidskänslighet minskar antalet interaktioner, får kollegor att inte avbrytas i onödan och underlättar till en korrekt fördelning av uppmärksamhet. Samtidigt skickas främst skärmbilder tagna i affärssystemet SAP vilka inrymmer information i ett formaliserat gränssnitt. Något som gör kommunikationsflödet mindre intensivt i att kunna ersätta otroligt många meddelanden. Det underlättar till en samordnad turtagning, snabbare responstid och mindre ansträngning i att anställda inte skriftligt formulerar information med tillhörande känslor. / Instant Messaging is a digital communication channel with a user-friendly design for near realtime communication. As a growing trend in the workplace, more and more companies decide to integrate the communication channel into their communication solutions. The use of Instant Messaging follows with a secondary effect revealed in visible marks on corporate communication patterns. Communication theorists Turner and Reinsch (2007) explains the occurrence by introducing the term Multicommunication, how employees are going from having sequential to simultaneous interactions. A use shaped by Instant Messaging's lack of non-verbal indications in allowing for less coordination and an allocation of attention across multiple interactions. Turner and Reinsch (2007) therefore propose that multicommunication is preferable to companies seeking efficiency seeing that employees participating in simultaneous interactions outperform others. Other relevant theorists have identified how the lack of non-verbal indications provide communication difficulties sprung from functional limitations and intensive communication flows. This is creating implications for work productivity as Instant Messaging interrupt ongoing tasks, disrupt the turn-taking and complicates the conveyance of emotions. This thesis therefore aim to study how employees manage multicommunication and the communication difficulties that emerge in use of Instant Messaging.  A case study is conducted, by participant observations and semi-structured interviews, at a department of a multinational industrial company. The results show that the way employees manage multicommunication and communication difficulties is strongly bound to the context of use. In a mix of experiences and social rules a set of agreed strategies is used to help balance and control the communication flow and also reduce negative effects of functional limitations. To primarily communicate time-sensitive content the number of active interactions is reduced, unnecessary interruptions is avoided and a proper allocation of attention is facilitated. Mostly send messages also consists of print screens captured in the ERP-system which holds information in a formalized interface. The use of print screens is appreciated in favor of making the communication flow less intense by replacing an incredible number of messages. This usage facilitate the coordination of turn-taking, the possibility of instant feedback and the creation of content in not having to phrase in writing to convey emotions.

Emojis har blivit så vanligt och förankrat i vardagskommunikationen att under år 2015 utsåg Oxford Dictionary emojin “Face with Tears of Joy” till årets ord. Emojis är ett relativt nytt kommunikationsmedel som växt i takt med ett mer digitalt och uppkopplat samhälle där en stor del av kommunikationen sker via sociala medier. Dessa digitala kommunikationskanaler tillgängliggör inte enbart möjligheten för människor att kommunicera med varandra utan skapar också ett nytt sätt för företag att nå ut till sina målgrupper. Tidigare forskning (Giannoulis & Wilde, 2019) har undersökt hur emojis kan fullständiggöra den privata kommunikationen mellan människor. Mot bakgrund av detta kommer denna studie undersöka och skapa en förståelse för hur emojis används i kommunikationen mellan varumärken och människor på Instagram, som är den näst största plattformen i skrivande stund. Fokus för studien är att undersöka hur emojis används i kommunikationen hos tre separata dryckesvarumärken som Lohilo, Loka samt Löfberg - men också om det kan kopplas till deras varumärkesidentitet och innehållet som kommuniceras på deras konton på Instagram. För att få en grundläggande förståelse för emojis som kommunikativt verktyg och dess inverkan på digital kommunikation kopplas teorier in om semiotiken av emojis. Vidare för att knyta an till varumärkesidentitet appliceras varumärkesteorier. Slutligen används teorier för att förstå innebörden av den digitala kommunikationens roll i interaktionen mellan människor och varumärken. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer data samlas in från totalt 330 analysenheter för att undersökas, redovisas och slutligen analyseras. Analysenheterna för studien är Instagraminlägg från varumärkenas egna konton mellan år 2018 och 2019. Det slutgiltiga resultatet visade att emojis är en stor del av företagens kommunikation och att vardera företag använde sig främst av olika kategorier av emojis. Resultatet talar även för att den enskilda varumärkesidentiteten kan ha en inverkan på vilka emojis som används samt att emojis förekommer till stor grad i de inläggen som vill skapa engagemang från mottagarna. Emojis kan slutligen ses som ett verktyg för företag att kunna skapa en mänsklig ton i en digital kommunikation. / The use of emoji has become a common part in our everyday communication. Oxford Dictionary selected the emoji "Face with Tears of Joy" to represent the word of the year 2015. Emoji is a relatively new tool of communication that has grown in a more digital society, where a massive part of our communication takes place through social media. Digital communication channels make people able to communicate with each other online, but also make it possible for companies to reach out and to communicate with their target groups. Previous research (Giannoulis & Wilde, 2019) has investigated how emojis can complete the private communication between people. The aim of this study is to investigate and create a wider understanding of how emojis are used in brand-to-person communication on Instagram, which is the second largest social media platform at the time of writing. The focus of the study is to investigate how emojis are used in the digital communication within three separate beverage brands such as Lohilo, Loka and Löfbergs - but also determine whether the emojis can be linked to their brand identity and what is communicated on their channels. Bibliographies, previous research and theories as Semiotics of Emojis will be used in order to gain a basic understanding of emojis as a communicative tool and its impact on digital communication. Secondly, with a clarification of the term brand and to be able to explore brand identity, we will apply brand theories. Finally, theories are used to understand the role of digital communication in the interaction and communication between people and brands. Data from a total of 330 analytical units are collected to be investigated, reported and finally analyzed through a quantitative content analysis. The analysis units for the study are Instagram posts from the brands own accounts between the years of 2018 and 2019. The final result from the study showed that emojis are a major part of corporate communication and that each company used mainly different categories of emojis. The results also indicated that the individual brand identity may have a certain impact of which emojis are used and that emojis are used to a large extent by the brands when the aim is to create engagement from the receivers of their message. Finally, emojis can be seen as a tool for companies to be able to create a human tone or presence in digital communication.

I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.

In the digital communication channels, the language is often described as more liberated and informal than the language used for other forms of writing. On the other hand, research has shown that the languages and the way it's used, are not detached from the commonly accepted norms that exist. This thesis aims to investigate what aspects and characteristics that are perceived as important when communicating through digital texts and chat conversations. The study further illustrates how respondents perceive their own language and how it may vary throughout various age groups. Previous research exhibits that there is an accommodation in the language based upon the receiver and situation. Furthermore, it also shows that what language is being used, is closely connected to a person’s identity. With this serving as a foundation, this paper examines how the elder respectively younger age group perceive their speech and language characteristics and what demands they possess on what language that is being used.  This study has been carried out through a quantitative method. More specifically, a questionnaire focused on respondents’ attitude of the language used in digital communication channels has been sent out. The sample was selected by a random sample strategy where the essay was shared on Facebook. To execute a comparative analysis, the respondents have been divided into two age groups; these two are “Respondents born 1991 or later” and “Respondents born 1990 or before”. This paper has successfully concluded that language norms and rules such as spelling, word order, punctuation marks and complete sentences, are perceived as important in texts and chat conversations. While both age groups consider the language norms and rules to be important, they do however differentiate to what degree. The elder age group perceive norms and rules as being more important than the younger age group. The characteristic that is the most important, in both age groups, is correct spelling. The study shows that there is a wider dispersion within the younger age group in comparison to the older age group, which is more cohesive and considers the rules and norms to be more important.

Mindre företag tenderar att ha ett behov av att samarbeta med externa aktörer för att tillgodogöra sig de resurser som krävs för att åstadkomma en lönsam verksamhet. Revisorn är en extern aktör som samtliga företag, i den här studien, är tvungna att ha enlig svensk lag. En annan extern aktör på ekonomiområdet är redovisningskonsulten, vilket företag frivilligt kan välja att anlita för att underlätta den löpande verksamheten. Tidigare forskning redogör för teorier om nätverk, vilken roll en revisor respektive redovisningskonsult har i mindre företag samt hur goda relationer kan uppnås. Den här studien kopplar samman dessa ämnen genom att beskriva hur mindre företags nätverk gällande ekonomitjänster påverkar revisorns roll. Studien består av tolv kvalitativa intervjuer med företag i Karlstad. Resultatet visar på att det finns fyra huvudsakliga sätt för mindre företag att bygga upp sitt nätverk på ekonomiområdet. Nätverket har i sin tur en viss påverkan på revisorns roll. Dock är det inte enbart förekomsten av andra aktörer som påverkar revisorns roll utan även vilken roll övriga aktörer antar. Får företagen mycket rådgivning från en annan aktör, exempelvis en redovisningskonsult, är behovet av att kontakta revisorn för rådgivning inte lika stort. Studien har även visat på att relationen till de olika aktörerna i nätverket har en påverkan på vilken roll och betydelse olika aktörer får. I en relation har aspekter som tillit och engagemang lyfts fram av stor vikt. Huruvida revisorn, respektive redovisningskonsulten, lever upp till företagets förväntningar påverkar deras upplevelse av revisorns roll. / Small companies tend to have a need for collaboration with external actors in order to utilize the resources required to achieve a profitable business. In this study, all companies are required by Swedish law to have an auditor. Another possible external actor on the subject of business is an external accountant. Unlike the auditor, companies have the option of hiring an external accountant voluntarily to facilitate operations. Previous research sheds light on theories about networks, the auditor, and the external accountants’ roles in smaller companies and how to create a good business relationship. This study connects these topics by describing how the business networks of smaller companies affects the role of the auditor.  The study consists of twelve qualitative interviews with companies in Karlstad. The results show that there are four main ways for smaller companies to structure a business network. The network, in turn, has a certain impact on the auditor's role. However, it is not only the presence of other actors that affects the auditor's role but also the role those other actors assume. If a company receives a lot of advice from another actor, such as an external accountant, the need to contact the auditor for advice is not as great. The study has also shown that the relationships with actors in the network has an impact on the role and significance of other actors. In a relationship, aspects such as trust and commitment have been highlighted as being of great importance. Whether or not the auditor or the external accountant lives up to the company's expectations affects their experience of the auditor's role.

I dagens föränderliga samhälle och pågående digitalisering utvecklas tekniken ständigt.  Sättet att kommunicera och samarbeta är något som genomgått förändring till följd av teknikens utveckling. Under Covid-19-pandemin övergick många företag till att arbeta på distans och behövde effektiva verktyg för att underlätta det interna samarbetet. Den ökade användningen av digitala kommunikationsverktyg har skapat ett behov av att förstå hur de anställda upplever det interna samarbetet när det sker genom de digitala verktygen och hur företag kan optimera användningen för att uppnå högre produktivitet och effektivitet. Studien har undersökt forskningsområdet för att skapa förståelse  för hur de anställda upplever internt samarbete när det sker genom digitala kommunikationsverktyg och avser bidra med ökad kunskap till befintlig forskning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som metod. Samtliga respondenter som intervjuats har god vana av digitala kommunikationsverktyg och använder det i sitt dagliga arbete samt har flera års erfarenhet av internt samarbete inom organisationen.   Studiens resultat tyder på att digitala kommunikationsverktyg har en inverkan på det interna samarbetet. Flera möjligheter har identifierats, som exempelvis ökad flexibilitet. Samtidigt har även utmaningar framkommit, såsom svårigheten att fullt ut ersätta den fysiska kommunikationen med kollegor. Det finns därför utrymme att fortsätta utveckla sättet hur digitala kommunikationsverktyg används för att optimera det interna samarbetet ytterligare.